Background: Communication is one of the nurse anaesthetist’s non-technical skills. In anaesthesia, potent drugs are administered during induction and intubation, therefore it is necessary that the exchange of information during these procedures are correctly perceived by the recipient. Consequently, a well-developed communication skill is part of nurse anaesthetist’s core competencies in order to maintain patient safety. Aim: The aim of the study is to investigate how closed-loop communication [CLC] is used between nurse anaesthetists and anesthesiologists during induction and intubation, and to observe which environmental factors affected the communication. Method: The study had a quantitative and qualitative descriptive approach. Observation protocols inspired by CLC and Nurse Anaesthetists’ Non-Technical Skills [N-ANTS] were used during data collection of a total of 20 observations at an operation unit in Sweden. Results: The anaesthesia personnel used CLC in more than half of the observations. However, the use of CLC varied depending on whether the surgeries were planned or emergent, and which profession administered the drugs. According to N-ANTS, most of the exchanged communication was considered to be of good quality. Communication during induction and intubation was for instance, affected by preparations, roles, priorities and technical equipment and devices. Conclusion: The result indicates that the use of standardized communication methods and the minimization of distractions, increases the quality of communication and reduces the risk of interruptions during induction and intubation.

Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet där mänskliga faktorer och brister i kommunikation och samverkan kan orsaka vårdskador och onödigt lidande för patienten. För att öka patientsäkerheten inom anestesiologisk omvårdnad behöver specialistsjuksköterskan agera med ett visst beteende, de behöver så kallade non-technical skills [NTS]. Syftet med studien var att göra en begreppsanalys av NTS inom anestesiologisk omvårdnad. Metoden har utgått från Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg och datainsamlingen har skett genom en variation av sökningar från ordböcker, litteratur, webbpublikationer samt vetenskapliga artiklar.   Resultatet visar att NTS beskrivs som kognitiva förmågor och sociala beteenden. Det finns sju kategorier: situationsmedvetenhet, beslutsfattande, hantera stress, hantera trötthet, kommunikation, teamarbetet och ledarskap med tillhörande element för att beskriva NTS. Attributen för NTS är 1) Anestesisjuksköterskan mobiliserar nödvändiga kognitiva förmågor vid omhändertagande av patienten. 2) Anestesisjuksköterskan uppvisar säkra sociala beteenden vid omhändertagande av patienten. 3) Anestesisjuksköterskan använder en kombination av kognitiva förmågor och sociala beteenden för ett säkert omhändertagande av patienten. Konsekvensen av NTS är patientsäker vård. Slutligen har anestesisjuksköterskans empiriska kännetecken sammanfattats och fallbeskrivningar skapats för att demonstrera hur begreppet framträder i verkligheten.   Slutsatsen är att NTS kan definieras som patientsäkra förmågor och beteenden. När anestesisjuksköterskan använder sig av NTS uppstår patientsäker vård. I framtiden behövs djupare beskrivningar om hur anestesisjuksköterskan skapar situationsmedvetenhet och fattar beslut, hur strukturerade kommunikationsverktyg används och hur barriärer för att våga kommunicera med det multidisciplinära teamet kan ta sig i uttryck. Det behövs också tydligare beskrivningar av specialistsjuksköterskans ledarskap inom anestesiologisk omvårdnad. / Health care is a complex organization where human factors and deficiencies in communication and collaboration can cause unnecessary suffering for the patient. In order to increase patient safety in anesthesiologic care the specialist nurse need to act with a certain behavior, they need non-technical skills [NTS]. The aim of this study was to do a conceptual analysis of NTS in anesthesiologic care. The method was based on Walker and Avant's conceptual analysis in eight steps, and data was collected from dictionaries, literature, web publications and scientific articles.   The result shows that NTS is described as cognitive abilities and social behaviors. Seven categories: situation awareness, decision-making, managing stress, coping with fatigue, communication, teamwork and leadership with related elements describes NTS. The attributes of NTS are 1) The nurse anesthetist mobilizes the necessary cognitive abilities in the care of the patient. 2) The nurse anesthetist exhibits safe social behavior when caring for the patient. 3) The nurse anesthetist uses a combination of cognitive abilities and social behaviors for the safe care of the patient. The consequence of NTS is patient-safe care.   The conclusion is that NTS can be defined as patient-safe abilities and behaviors. When the nurse anesthetist uses NTS, patient-safe care arises. In the future deeper descriptions are needed about how the nurse anesthetist creates situational awareness and about the decision-making process, there is also a need to examine how structured communication tools are used and how barriers to daring to communicate within the multidisciplinary team can be expressed. Also, a clearer description of the leadership role of the specialist nurse in anesthesiologic care are needed.

Bakgrund: Trots att delirium är något som känts till sedan år 480 f.Kr. är detta ett tillstånd som fortfarande är relativt outforskat och missförstått. Forskning ur anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors samt anhörigas perspektiv visar att det saknas kunskap och insikt gällande deliriumtillståndet. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av att drabbas av delirium i samband med anestesi- och intensivvård. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. 24 studier ligger till grund för resultatet: sjutton kvalitativa, två kvantitativa och sex mixad metod. Resultat: Det finns både behagliga och obehagliga erfarenheter av att drabbas av delirium. Det var vanligt att patienterna konfronterades med döden i olika skepnader och att de befann sig i en alternativ verklighet. Patienter som drabbats av delirium i samband med anestesi- och intensivvård erfor ett stort emotionellt lidande, särskilt då anestesi- och intensivvårds-sjuksköterskor samt anhöriga bemötte dem respektlöst och skrattade åt dem när de försökte förklara vad de erfarit. När anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor utförde omvårdnad i form av samtal och bekräftelse lindrades patienternas lidande avsevärt. Slutsats: Patienter som drabbats av delirium i samband med anestesi- och intensivvård utsätts för ett onödigt lidande på grund av bristande omvårdnad relaterat till delirium. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorna fokuserar på det medicinska och har inte tid att se patienterna som individer med ett emotionellt lidande. Det är viktigt att dessa sjuksköterskor får en förståelse för vad patienter som drabbats av delirium erfar och hur omvårdnaden kan inverka på dessa erfarenheter.

KLINISKA LÄRARES UPPFATTNINGAROM FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖRIMPLEMENTERING AV PEER LEARNING IVERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNINGINOM ANESTESI OCH OPERATION -EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE JOHAN LINDBLOMMARIA NORÈN Lindblom, J & Norén, M. Kliniska lärares uppfattningar om implementering av PeerLearning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,Institutionen för vårdvetenskap, 2023. Bakgrund: Behovet av både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ökar men enbegränsande faktor för att kunna utbilda fler är den obligatoriska verksamhetsförlagdautbildningen. Varje student som befinner sig i verksamhetsförlagd utbildning behöver enhandledare vilket det råder brist på. En pedagogisk modell som Peer Learning (PL), där ensjuksköterska handleder två studenter, används med gott resultat inomsjuksköterskeutbildningen men är inte implementerad i någon större utsträckning i denverksamhets förlagda utbildningen för blivande specialistsjuksköterskor inom anestesi ochoperation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kliniska lärares uppfattningar om förutsättningarnaför implementering av Peer Learning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi ochoperation. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes blandnio kliniska lärare i Region Skåne. Insamlad data transkriberades och analyserades medinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Organisationens betydelse, Vikten avutbildning och kunskap, Struktur för PL och PL riskerar äventyra patientsäkerheten. Slutsats: Kliniska lärare i Region Skåne ser både förutsättningar och hinder för attimplementera PL i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. En önskan omen regional struktur för PL och ökad kunskap om PL var ledord hos de kliniska lärarna.Förutsättningarna för PL varierade mellan sjukhusen och kunde härledas till sjukhusensorganisation.Nyckelord: Anestesi, avancerad nivå, implementering, operation, peer learning,verksamhetsförlagd utbildning

Bakgrund: Vården som helhet fick ändras om under våren 2020 när COVID-19 pandemin drabbade hela världen. Intensivvårdssjuksköterskor runt om i världen fick ändrade arbetsförhållanden och de ställdes inför stora utmaningar. Många patienter blev svårt sjuka och krävde intensivvård. Det nya viruset gick inte att behandla vilket ledde till stora dödssiffror.  Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med COVID-19 under pandemins första våg. Metod: Kvalitativ systematisk metod med induktiv ansats utifrån Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016). Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori och fem kategorier. Den övergripande huvudkategorin som framkom var “Att som IVA-sjuksköterska stå öga mot öga med COVID-19” där varierande erfarenheter hos IVA-sjuksköterskorna tydliggjordes. Under huvudkategorin framkom i sin tur fem kategorier “Rädsla för hotet mot den egna hälsan”, “Känslomässigt kaos när det okända blir verklighet”, “Att hantera en främmande situation”, “Hinder i vårdandet under första vågen” och “Att kunna upprätthålla god vård trots svåra omständigheter”. Slutsats:  Genom att beskriva Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under första vågen av COVID-19 kan det bidra till en ökad förståelse och fördjupa kunskapen kring den komplexa situation som pandemin innebar.

Volumetric CO2 data from patients in anaesthesia delivery systems are sought after by physicians. The CO2 data obtained with the commonly used sidestream sampling technique are not considered adequate for volumetric CO2 estimation due to distortion and desynchrony with patient flow. The purpose of this thesis was to explore the possibility of using signal enhancing methods to the sidestream data to accurately estimate CO2 flow using a Flow-i anaesthesia delivery system. To evaluate sidestream performance, experimental data was acquired using a mainstream and a sidestream capnograph connected in series to a FRC test lung with known CO2 content, ventilated by a Flow-i anaesthesia machine. The data was then enhanced and analysed using signal processing methods including sigmoid modelling and neural networks. A Feed Forward Neural Network achieved results closest resembling the mainstream capnogram of the evaluated signal processing methods. The mainstream capnogram, considered the benchmark, produced large internal scattering and approximately 25 % offset from actual CO2 flow while using the inherent patient flow data produced by the Flow-i anaesthesia system. When using patient flow data from a Servo-i ventilator, the resulting CO2 flow estimates were drastically improved, producing estimates within 10 % error. This thesis concludes that there are several potential processing methods of the sidestream data to approximate the mainstream signal, however the patient flow of the Flow-i system are a suspected source of error in the CO2 flow estimation.

Titel: Patienters upplevelse av att opereras vaken i regional anestesi. Bakgrund: Att genomgå operation är inget ovanligt i dagens samhälle och antalet operationer ökar årligen. Den metod som blir allt vanligare är den regionala anestesin som innebär att patienten är vaken under operationen och smärtlindrad via lokalanestesi, epiduralanestesi eller nervblockering. Detta innebär att patienten befinner sig i en främmande miljö, som kan frambringa känslor av obehag och främmandeskap. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken under operation i regional anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt användes tio vetenskapliga artiklar som sammanställdes och analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherry’s (2016) analysmetod. Resultat: Upplevelsen av att vara vaken under operationen var individuell och kunde variera mellan en stressfull situation och att uppleva ett lugn. I studien framgår hur vikten av närvaro av personalen påverkar patientens upplevelse, behovet av närvaro och närhet genomsyrar hela den utsatta situationen som patienten befinner sig i både positivt och negativt. Slutsats: Genom att vårdpersonalen är närvarande och ser patienten som ett subjekt kan oro, stress och ångest lindras, detta skapas genom omtanke och tanken av att varje individ är unik. Således kan anestesisjuksköterskan genom en god relation underlätta och skapa goda förutsättningar för patienten under operation. / Title: Patients' experience of being operated awake in regional anesthesia. Background: Undergoing surgery is nothing unusual in today's society and the number of operations is increasing every year. The method that is becoming increasingly common is regional anesthesia, which means that the patient is awake during surgery and pain relieved via local anesthesia, epidural anesthesia or nerve blockage. This means that the patient is in a foreign environment, which can produce feelings of discomfort and alienation. Aim: The purpose of the study was to describe patients' experience of being awake during surgery with regional anesthesia. Method: The literature study has been conducted through qualitative content analysis. In total, ten scientific articles were used, which were compiled and analyzed according to the method of analysis of Bettany - Saltikov and McSherry (2016). Results: The experience of being awake during the operation was individual and could vary from a stressful situation to experiencing a calm. The study shows how the importance of presence of staff affects the patient's experience, the need for presence and closeness permeates the entire vulnerable situation that the patient is in both positively and negatively. Conclusions: By the healthcare staff being present and seeing the patient as a subject, worry, stress and anxiety can be alleviated, this is created through consideration and the idea that each individual is unique. Thus, through a good relationship, the nurse anesthetist can facilitate and create good conditions for the patient during surgery.

Simuleringar har använts och används fortfarande inom den anestesiologiska vården som en metod för att öka patientsäkerheten. Tidigare forskning har inte lyckats visa att simuleringar ökar patientsäkerheten. Syftet med arbetet var att undersöka betydelsen av simulering för patientsäkerheten inom den anestesiologiska omvårdnaden. En systematisk litteraturöversikt med integrativ metod har utförts. Litteraturöversikten inkluderade 11 vetenskapliga artiklar med totalt 1608 deltagare. Två huvudteman identifierades med totalt fem subteman. Tekniska och icke-tekniska färdigheter var de två identifierade teman som användes. Tekniska och icke-tekniska färdigheter ökade efter simuleringar. Ingen studie har direkt kunnat påvisa någon ökning av patientsäkerheten. En ökning av tekniska och icke-tekniska färdigheter bör leda till ökad patientsäkerhet. Ny forskning som undersöker simuleringars effekt på patientsäkerheten behövs. / Simulations have been and are still used in anaesthesiological care as a method to increase patient safety. Previous research has not managed to show that simulations increase patient safety. The aim of the review was to investigate the importance of simulation for patient safety in anaesthesiological nursing. A systematic literature review with an integrative method has been performed. The literature review included 11 scientific articles with a total of 1608 participants. Two themes were identified with a total of five subthemes. Technical and non-technical skills were the two identified themes used. Technical and non-technical skills increased after simulations. No study has been able to directly show any increase in patient safety. An increase in technical and non-technical skills should lead to increased patient safety. New research examining the effect of simulations on patient safety is needed.

BakgrundVentilatorbehandling är nödvändig för stabilisera patienter som exempelvis har akut hypoxi eller hyperkapni. För att tåla ventilatorbehandling med endotrakealtub behöver patienter ibland vara sederade. På en intensivvårdsavdelning är patienten uppkopplad till en monitor som ständigt visar patientens vitala parametrar. SyfteVar att beskriva patienters upplevelser av invasiv mekanisk ventilatorbehandling. MetodEn litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats, 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  ResultatUr analysen skapades fem kategorier till resultatet. Dessa var (1) kommunikation och information, (2) kontroll, (3) delaktighet och förtvivlan, (4) Psykiska och fysiska upplevelser samt (5) minnen och drömmar.  SlutsatPatienter upplevde kommunikationssvårigheter, bristande kontroll, fysiska och psykologiska besvär och drömmar samt andra vanföreställningar. Stöd och hjälp från anhöriga var av stor vikt. Det blir därför viktigt för sjukvårdspersonal att involvera familj mer för att kunna hjälpa patienterna att finna begriplighet i sin situation och underlätta vården avseende ömsesidig förståelse, informationsutbyte och kommunikation. Om sjukvårdspersonal försöker arbeta mer personcentrerat kan det bidra till att patienterna känner sig mer delaktiga i sin vård vilket också bidrar till snabbare återhämtning.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta. / The purpose of the study was to identify what factors, if any, attracted male nurses to the following specialist areas: paramedics, anaesthesiology and the emergency ward. Six interviews were carried out, two in each of the above mentioned specialities. The findings indicated specific factors of choice. There is a discussion on what social structures may have influenced the respondents.