<p>Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study. The search of literature was carried out from the two databases Academic Search Elite and Cinahl. Nine articles were selected, studied and analysed by the authors. Results: The results of the study showed that one of the most important promoting factors for attachment between mother and child during the first year is the mother´s self-esteem. Other promotion factors are the support of the spouse, relatives and friends. The temperament of the child is important, an easy child makes the mother feel competent. A difficult child makes the mother feel incompetent and inadequate. The affirmation support from the nurse at the child welfare centre has a great importance for the mother`s self-esteem.</p>

Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse kring några barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrån ett utbildareperspektiv på ett barnhem i Kambodja. Följande frågeställningar var i fokus: Hur menar några utbildare att barnen knyter an eller relaterar till människorna omkring dem? Hur hjälper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare på barnhemmet, varav fyra utbildare och en förståndare. Åldersspannet var från tjugo till fyrtio år. Tre av de medverkande var kvinnor, samt två män. Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för såväl intervjuer som analys. Resultatet visade att det övergripande målet utbildarna hade med barnen var att förse dem med gedigen utbildning. För att få dem tryggare ansåg de utbildare som var från Kambodja att de primära behoven, såsom kläder, mat, och husrum räckte, medan de utbildarna från andra länder betonade vikten av att få barnen att förstå allas lika värde och betydelsen av fysisk kontakt. Diskussionen berörde aspekter som olikheter i kulturell anknytning, anknytningsmöjligheter och barnens sociala beteende på barnhemmet och vid besök av främlingar.

Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study. The search of literature was carried out from the two databases Academic Search Elite and Cinahl. Nine articles were selected, studied and analysed by the authors. Results: The results of the study showed that one of the most important promoting factors for attachment between mother and child during the first year is the mother´s self-esteem. Other promotion factors are the support of the spouse, relatives and friends. The temperament of the child is important, an easy child makes the mother feel competent. A difficult child makes the mother feel incompetent and inadequate. The affirmation support from the nurse at the child welfare centre has a great importance for the mother`s self-esteem.

Bakgrund Ett barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom. Pappans delaktighet i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet är en viktig hörnsten i både barnets utveckling men även i pappans anknytningsprocess till barnet. Pappan på neonatalavdelningen kan känna osäkerhet, hjälplöshet och brist på kontroll och upplevelsen bidrar till stress och oro för den nyblivna pappan. Upplevelsen kan också resultera i svårigheter finna sig i sin nya roll som pappa. Syfte Att beskriva pappans upplevelse av att ha sitt för tidigt födda barn inneliggande på en neonatalavdelning. Metod Metoden som tillämpades var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer då fokuset låg i att undersöka den enskilda individens upplevelse av tiden på neonatalavdelningen. Sex intervjuer med pappor till barn födda i graviditetsvecka 24-31 genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades varpå texterna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Papporna beskrev att i skedet runt och efter förlossningen upplevde de känslor av chock och brist på kontroll. Genom att ta på sig en praktisk roll och söka information om för tidigt födda barn samt om förloppet i stort kunde delar av den förlorade kontrollen återfås. I detta skede förekom känslor av distans som yttrade sig genom svårigheter att knyta an till barnet samt att komma till insikt med att barnet var deras. Under vårdtiden upplevde papporna ökad känsla av anknytning till barnet i takt med ökad delaktighet i omvårdnaden. En av de bidragande faktorerna till ökad anknytning, stärkta band till barnet och ökad känsla av att vara pappa var känguruvård. Papporna hade under vårdtiden ett behov av tydlig, rak och ärlig information och stöd från vårdpersonalen. Upplevelsen kunde beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana där stress och oro blandades med glädje och lättnad. De flesta papporna kunde efter allt de gått igenom ändå hitta positiva företeelser som kommit utav den tidiga födseln. Exempel på detta kunde vara stärkta familjeband, större ödmjukhet och nytt perspektiv på livet. Andra positiva aspekter beskrevs vara bättre anknytning till och närmare relation med barnet. Slutsats Pappan på neonatalavdelningen är i behov av kontinuerlig information om förloppet samt att känna sig delaktig i omvårdnaden. Genom ökad delaktighet ökar pappans anknytning till barnet vilket i efterhand kan generera positiva upplevelser och stärka honom i sin papparoll.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen. Fyra av informanterna har erfarenhet kring tredagars inskolning och de andra fyra har erfarenhet av en tvåveckors inskolning.Studien visar att pedagogers förhållningssätt till barn och vårdnadshavare har en betydelse för hur inskolningen blir och hur det fortsatta samarbetet med familjen fungerar. Det har även framkommit att en anknytningsperson utöver familjen är viktig i barnets liv, för att barnet ska känna sig trygg och kunna utvecklas individuellt och i grupp. Inskolningsprocessen handlar om anknytning, trygghet och relationsskapande. Resultatet visar att det inte finns en inskolningsmetod som passar för alla. Det förskollärare bör lägga tid och kraft på är att vara flexibla, lyhörda och se till familjers olika behov. Det är nyckeln till en god relation mellan hem och förskola.

No description available.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor. De fem barnens föräldrar och två föräskollärare ingår även i urvalsgruppen. De fem barnen observerades i förskolan vid två olika tidpunkter efter det att den föräldraaktiva inskolningen var avslutad. Det har genomförts 3 observationer per dag och observationstillfälle. Totalt genomfördes 29 observationer samt 7 intervjuer med 5 föräldrar och 2 förskollärare. Att utgå från anknytningsteorin i kontakten med barn och pedagoger har gett en möjlighet att sätta fokus på barnets roll och separationsreaktioner efter den föräldraaktiva inskolningen. De beteenden som legat i fokus under alla observationer har sin utgångspunkt i anknytningsteorin när det gäller små barns reaktioner på separationer från sin primära anknytningsperson. Resultatet visar att en majoritet av barnen även efter en längre period på förskolan efter en föräldraaktiv inskolning visar starka separationsreaktioner och har ett stort behov av pedagogens närhet och lyhördhet.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anknytningsstil och ätstört matbeteende. Denna studie presenterar ätstört matbeteende som ett kontinuum där studien sträcker sig från en otvungen inställning till mat till en klinisk ätstörningsdiagnos. I mitten av kontinuet ligger mildare former av ätstört matbeteende. Målet med denna studie var att undersöka om olika anknytningsstilar varierar systematiskt på det ätstörda matbeteende kontinuet. Data hämtades från ett självadministrerat frågeformulär som besvarades av 111 deltagare mellan 13 och 57 år gamla. Deltagarna rekryterades från ätstörnings föreningar och studenter och lärare från gymnasieskolor. Resultatet visar att det fanns ett samband mellan otrygg anknytningsstil och ätstört matbeteende. Speciellt visade det sig att det fanns ett starkt samband mellan den ängsliga anknytningsstilen bifallsbehov och ätstört mat beteende. / The purpose of this study was to examine the connection between attachment and disordered eating behavior. This study presents disordered eating behavior as a continuum, ranging from unstrained eating behaviors at one end of the continuum, clinical eating disorder at the other end of the continuum, and milder forms of disordered eating at intermediate points. The aim was to examine if individual attachment styles vary systematically along the disordered eating continuum. Data were collected from a self-administered questionnaire, from - 111 participants in ages between 13 – 57 years. The participants were recruited from forum for individuals who have or have had eating disorders, as well as among individuals from upper secondary school, both students and teachers. The results showed a systematic association between insecure attachments and disordered eating behaviors. They further revealed a positive association between relational insecurity and need for continuous confirmation, as a specific component of insecure attachment and eating disordered behavior.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt frihetsberövade pappor påverkas i relationen till sina barn under sin fängelsevistelse. De frågor studien utgick ifrån var på vilket sätt föräldraskapet påverkades, samt vilka svårigheter som uppstod med papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas självbild och självidentitet förändrades under denna tid. Hur samhället kan bidra till förändring samt underlätta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrån tidigare frihetsberövade pappors perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor från organisationerna KRIS och XCONS, och två anställda från Bryggan, vilket är organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade föräldrar. Resultatet har visat att rollen som pappa många gånger stöter på svårigheter av olika karaktär under ett fängelsestraff. Våra slutsatser har visat att en stor del av svårigheterna dessa pappor möter ligger hos samhället och hos pappornas egna emotionella mående. Samhällets negativa syn på pappor som suttit eller sitter i fängelse skapar en stigmatisering som drabbar både pappan och dennes barn på olika sätt. Det behövs en förändrad syn på frihetsberövade pappor och ett särskiljande på handling och individ