De internationella adoptionerna startade i Sverige på 1960-talet och har sedan mitten av 1980-talet minskat från 1800 barn till 1132 barn år 2013. För en adoptivfamilj har anknytning en central betydelse i familjens vardag och handlar om samspel mellan förälder och barn. Tidigare forskning tyder på att adopterade barn i större utsträckning visar på ett otryggt anknytningsmönster än barn som bor med sina biologiska föräldrar. En trygg anknytning kan främjas genom att föräldern är lyhörd för barnets signaler. Studiens syfte är att ta reda på vilka upplevelser adoptivföräldrar har av mötet med och stöd från BVC. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med adoptivföräldrar och en kvalitativ innehållsanalys användes vid analysprocessen. Resultatet beskrivs utifrån två kategorier, vilka är: ”Behov av stöd” och ”Attityder och förhållningssätt”. Studiens resultat visar att föräldrarna upplever att BVC-sköterskors kunskap och stöd kring anknytning är begränsad. Föräldrarna önskar att få samtala med BVC-sköterskor kring anknytningens betydelse och hur den utvecklas över tid. De BVC-sköterskor som föräldrarna har förtroende för är de som har ett brinnande intresse för adoption. Även bemötandet hos BVC-sköterskorna har en inverkan på föräldrarnas förtroende. Ett öppet förhållningssätt och en förståelse för att adoptivbarnet har med sig ett bagage av tidigare upplevelser kan bidra till att föräldrarna känner större trygghet i mötet med BVC- sköterskorna. Att få möta andra familjer i samma situation och utbyta erfarenheter är något föräldrarna uttrycker är värdefullt. Ett förslag som kan vara användbart i BVC- sköterskors verksamhet är ett internetbaserat utbildningsprogram med adoptionsrelaterade frågor som kan inhämtas vid behov.

Det teoretiska perspektiv som genomsyrat undersökningen är John Bolwby´s (1907-  1990) anknytningsteori. Undersökningens syfte är att lyfta förskollärares tankar om betydelsen av omsorg och anknytning för barns utveckling och lärande. Metoden som valts i undersökningen har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatet lyfts vikten av omsorg i förskolan som en primär faktor för barns anknytning och trygga sociala relationer. Trots att dessa faktorer anses vara de huvudsakliga förutsättningarna för barns utveckling poängteras i undersökningen att förskollärarnas kunskap kring omsorg och anknytning är varierande samt att begreppet omsorg tolkas på olika sätt. Resultatet av detta kan orsaka en ojämn prioritering som bidrar till försvåranden i arbetet inom dessa områden. Resultatet mynnar därför ut i en slutsats som påvisar att omsorg inte får negligeras utan bör vara överordnat utveckling och lärande, för att nå strävansmål och kunna kvalitetssäkra förskolan.

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gå till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli så bra som möjligtfinns inskolning att tillgå som är en introduktionstid in i verksamheten. När ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hänsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att på bästa sätt bemöta barnet.SYFTE: Syfte är att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 år på sex olikaförskolor kan gå till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger från förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgår att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska få en trygg start i förskolan. Trygghet är något sompoängteras som viktigt under inskolningen. Pedagogerna framhåller föräldrars delaktighetunder inskolningen och vikten av att samarbetet med föräldrarna fungerar bra. Ävenåterkommande rutiner är av betydelse för inskolningsbarnet, han/hon känner sig då säkrare iden nya miljön. Vid lämning av barnet på förskolan, är det viktigt med tydliga avsked samt attbarnen blir bemötta och tröstade på sätt de föredrar. Pedagoger fungerar som alternativaomsorgspersoner då barnet visats på förskolan och därför arbetar personalen aktivt med attbygga upp en ömsesidighet mellan sig och barnen. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvårigheter är vanligare än mantror, numera är det lagstadgat att dessa barn har rätt till trygghet, bådei hemmet och på förskolan. Pedagogernas roll har fått större betydelsei barns utveckling och lärande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppväxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primära anknytningsperson. Hurarbetar lärarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: Vår studie visar att vi har i våra intervjuer upptäckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fått någon information angåendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och därmedförlorat sin primära anknytningsperson. Sina kunskaper har de fåttfrån föräldrarna till de adopterade barn som de mött. / Uppsatsnivå: C

Omsorgsbegreppet är för tillfället ett pågående samtalsämne i förskolan. Likaså sker för närvarande revideringar i förskolans läroplan, där bland annat omsorgsarbetet är ett understödjande motiv. Syftet med den rådande studien är att ta reda på vilken syn respondenterna har kring omsorgens innebörd, hur de uppfattar sin egen roll i omsorgssituationer, samt hur de tolkar att omsorgen förändrats under det egna yrkeslivet. Genom en kvalitativ forskningsansats har åtta verksamma förskollärare intervjuats. Studien knyter an till anknytningsteorin (Bowlby, 2010). Slutsatsen redogör bland annat för att omsorg är ett flertydigt begrepp som i stor utsträckning förknippas med omvårdnad. Omsorg över tid tycks ha försvunnit till följd av att utveckling och lärande fått mer omfattande utrymme i förskolan. Dessutom förefaller omsorg i nutid i viss mån utebli, till följd av allt fler arbetsuppgifter för förskollärare

Introduction in preschool – Interaction between preschool teachers and parents.  Syftet med vår studie har varit att se hur samverkan fungerar mellan förskollärare och vårdnadshavare, samt att se om upplevelserna kring inskolningen var likvärdiga från båda parter. Studien utgår främst från anknytnings teorin och begreppen anknytning och föräldrasamverkan, men även kommunikationsteorin då en stor del av inskolningen handlar om informationsutbyte. Studien utgörs av en kvalitativ metod då vårdnadshavare samt förskollärare gavs möjlighet att svara på enkät och frågeformulär. Förskollärarna intervjuades och vårdnadshavarna fick svara på enkäter angående upplevelserna kring inskolning. Förskollärarna arbetar på den avdelning där de berörda vårdnadshavarna har skolat in sina barn. Förskollärarna belyser vikten av att ha en god kommunikation med vårdnadshavare för att minska risken för missförstånd. Resultatet har analyserats med tidigare forskning och teorianknytning som hjälp. Resultatet visar att vårdnadshavarna var eniga om att deras största orosmoment var att deras barn inte skulle trivas och vara ledsna på förskolan. Svårigheter som synliggjordes i resultatet från förskollärarna var kommunikationsproblem, det vill säga att familjer från andra kulturer har svårt med det svenska språket och att ta till sig och förstå den information som förmedlas vid inskolningens start. Dessa kommunikationsproblem hade förskollärarna olika strategier för att lösa. Med denna studie vill vi ge en bredare förståelse kring vårdnadshavares och förskollärares upplevelser om inskolning.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt.</p><p>Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt.</p><p>Metod. En litteratursökning av artiklar publicerade mellan 1989-2007 gjordes, sökorden var attachment, cesarean section, delivery, mother-child relations och nurs*. 28 artiklar granskades noga och av dessa stämde 14 helt överens med inklusionskriterierna och vårt syfte. Dessa bearbetades och analyserades i litteraturstudien.</p><p>Resultat. Analysen resulterade i tre kategorier. Den första var faktorer som kan påverka anknytningsprocessen, den andra var en komplicerad förlossnings inverkan på anknytningsprocessen och den tredje var omvårdnadshandlingar som kan underlätta anknytningsprocessen och sjukhusvistelsen för modern.</p><p>Diskussion. Komplicerade förlossningar bidrog ofta till att kvinnan inte fick träffa sitt barn direkt efter förlossningen, något som var psykiskt påfrestande för kvinnan och negativt för anknytningsprocessen. Kvinnor som genomgick komplicerade förlossningar var i extra stort behov av stöd och information från personalen för att känna närhet till sitt barn.</p><p>Konklusion. När en kvinna får känna sitt barns närhet direkt efter förlossningen så startar anknytningsprocessen fortare än om det första mötet blir uppskjutet. Om omvårdnadspersonalen använder sig av den kunskap som finns angående interaktionen mellan mor och barn så kan det underlätta för kvinnan i samspelet med sitt barn.</p>

Abstrakt Bakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt. Metod. En litteratursökning av artiklar publicerade mellan 1989-2007 gjordes, sökorden var attachment, cesarean section, delivery, mother-child relations och nurs*. 28 artiklar granskades noga och av dessa stämde 14 helt överens med inklusionskriterierna och vårt syfte. Dessa bearbetades och analyserades i litteraturstudien. Resultat. Analysen resulterade i tre kategorier. Den första var faktorer som kan påverka anknytningsprocessen, den andra var en komplicerad förlossnings inverkan på anknytningsprocessen och den tredje var omvårdnadshandlingar som kan underlätta anknytningsprocessen och sjukhusvistelsen för modern. Diskussion. Komplicerade förlossningar bidrog ofta till att kvinnan inte fick träffa sitt barn direkt efter förlossningen, något som var psykiskt påfrestande för kvinnan och negativt för anknytningsprocessen. Kvinnor som genomgick komplicerade förlossningar var i extra stort behov av stöd och information från personalen för att känna närhet till sitt barn. Konklusion. När en kvinna får känna sitt barns närhet direkt efter förlossningen så startar anknytningsprocessen fortare än om det första mötet blir uppskjutet. Om omvårdnadspersonalen använder sig av den kunskap som finns angående interaktionen mellan mor och barn så kan det underlätta för kvinnan i samspelet med sitt barn.

Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption. Det som de upplevt genom livet tror de inte har något med adoptionen att göra utan är slumpmässiga händelser. Det vi sett är att etniciteten och identiteten påverkas i olika kontexter däremot visar resultatet att adoptionen inte haft någon påverkan på anknytningsmönstret.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen. I familjer där missbruk förekommer är också risken för våld och konflikter mellan föräldrarna stor, vilket direkt eller indirekt kan drabba barn i dessa familjer. Vår analys, med kopplingar till anknytningsteorin, påvisar att barns otrygga anknytning till sina föräldrar/er kan öka risken att barn hamnar i utanförskap, och blir socialt isolerade från sin omgivning, och förmågan att knyta nya kontakter påverkas. När det gäller våld och barns utsatthet påvisar anknytningsteorin att barn själva kan ta över ett aggressivt beteende och utföra våld utanför hemmet.  Diskussionen belyser socialtjänstens roll att förhindra att barn far illa, och hur viktigt vi anser det är att olika sociala miljöer där barn vistas, exempelvis skolan, samarbetar och kan upptäcka förekomster hos barn som kan tyda på en otrygg hemmiljö, där barn kan behöva extra hjälp och stöd.