Current marketing discourse seems to be less and less about communicating to customers, and more and more about communicating with customers. Concurrently, traditional news companies are in a bit of a crisis where their business models are failing to compete with the growing colossus of “free” news that circulates the web. In the aftermath of all this, native advertising – an umbrella term for advertisements that look like editorial content – has emerged like a panacea. But while native advertisements might be effective where traditional advertisements are not, they also create a problematic ambiguity for the consumer – what is marketing and what is news? This thesis set off to investigate whether consumers perceive native advertisements as advertisements and how that might affect their trust towards the advertiser (company) and platform (news site). A questionnaire with a slightly experimental touch was constructed from various theoretical focal points; 207 respondents were exposed to three different types of native advertisements and then answered statements about how they perceived them on a 7-point Likert scale. The majority of the respondents considered all three of the native advertisements as sponsored content, with regard to some notable disparities between the examples. However, not all of them did; in one case, as much as 27 % stated they did not perceive the advertisement as sponsored content at all. There was also a unanimous preference towards traditional advertisements, particularly among those who felt they had a hard time distinguishing native advertisements from editorial content, and frequent occurrence of sponsored content on a news site weakened its general credibility among the respondents, as well as their trust in both advertiser and platform. This study is more exploratory than conclusive and should be interpreted as such, but from these results it seems that stakeholders should tread a lot more carefully when using native advertisements compared with traditional advertisements – particularly considering how they have become an industry norm in an almost dogmatic fashion. The consequences may not be as direct as a wound up CTR-ratio or increased advertising revenue, but trust is simply a too valuable currency to gamble with in an era filled with ‘post-truth’ and ‘fake news’. / Aktuell marknadsföringsdiskurs verkar handla mindre och mindre om att kommunicera till konsumenter, och mer och mer om att kommunicera med konsumenter. Parallellt med det har de mer traditionella nyhetsbolagen hamnat i något av en kris efter att deras affärsmodeller misslyckats med att konkurrera med den växande kolossen av ”gratis” nyheter som cirkulerar på webben. I efterdyningarna av allt detta har native advertising – ett paraplybegrepp för annonser som liknar redaktionellt innehåll – uppstått som en slags universallösning. Men medan native advertisements framstår effektiva där traditionella annonser inte gör det så uppstår även en problematisk ambiguitet för konsumenten – vad är marknadsföring och vad är nyheter? Denna uppsats tog avstamp i att undersöka om konsumenter uppfattar native advertisements som annonser och hur det påverkar deras förtroende gentemot annonsör (företag) och plattform (nyhetssida). En enkät med en något experimentell touch konstruerades utifrån olika teoretiska infallsvinklar; 207 respondenter exponerades för tre olika varianter av native advertisements, varefter de fick besvara påståenden om hur de uppfattade dem på en sjugradig Likert-skala. Majoriteten av respondenterna ansåg alla tre native advertisements vara sponsrade, med hänsyn till viss diskrepans mellan exemplen. Emellertid var det långtifrån alla som gjorde det; i ett fall var det så många som 27 % som menade att de inte uppfattade annonsen som sponsrat innehåll. Det var också en övervägande preferens gentemot traditionella annonser, särskilt bland de som tyckte det var svårare att urskilja native advertisements från redaktionellt innehåll, och en hög förekomst av sponsrade artiklar på en nyhetssida försämrade inte bara dess generella trovärdighet bland respondenterna, utan också deras förtroende för såväl annonsör som plattform. Studien är mer explorativ än fastställande och bör tolkas därefter, men utifrån dessa resultat framstår det som att alla intressenter behöver träda mycket mer varsamt när de använder sig av native advertisements istället för traditionella annonser – i synnerhet med tanke på hur de blivit en branschnorm på ett nästan dogmatiskt vis. Konsekvenserna kanske inte är lika direkta som en uppskruvad CTR-ratio eller ökade annonsintäkter, men förtroende är helt enkelt en alldeles för värdefull valuta för att gambla med i en era fylld av ’post-sanning’ och ’alternativa nyheter’.

Problemformulering: Varför är det viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt? Syfte: Förstå hur fastighetsmäklarbyråer använder digital marknadsföring samt förklara varför det är viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt. Metod: I denna studie används en abduktiv forskningsansats. Vidare har studien genomförts som en kvalitativ forskningsstudie då författarna har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som är verksamma inom fastighetsmäklarbranschen. Litteraturstudien har genomförts genom insamling och bearbetning av tidigare teorier från vetenskapliga artiklar och litteratur. Slutsats: Studien visar att det är viktigt för fastighetsmäklarbyråer att marknadsföra sitt företag och sina försäljningsobjekt digitalt för att maximera sin synlighet och att öka i top of mind (TOM) för att bli mer konkurrenskraftiga mot andra fastighetsmäklarbyråer, hitta köpare och säljare, bygga och stärka kundrelationer samt varumärkeskännedom.

Under senare tid har mediekonsumtionen sjunkit drastiskt för de tryckta dagstidningarna, medan de digitala upplagorna har ökat i samma fart. Följande studie granskar därmed skillnader i annonseringen mellan den tryckta kontra digitala upplagan i dagstidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen och Dagens Nyheter. Studien syftar till att öka förståelsen för hur annonseringen och de fyra medietekniska aspekterna färg, form, bild och placering skiljer sig mellan de två medierna. Studien tittar även närmare på vilka begränsningar som kan tillkomma med tryckt samt digital annonsering. Studiens frågeställning är därmed: Hur skiljer sig annonseringen och de medietekniska aspekterna (färg, form, bild och placering) i den tryckta kontra digitala tidningsupplagan i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter & Svenska Dagbladet?För att besvara studiens frågeställning har det utförts en kvantitativ visuell innehållsanalys på de fyra tidningarna samt två kvalitativa fokusgrupper där specifika annonser diskuterats utifrån de fyra medietekniska aspekterna. Studiens teoretiska ansats redovisar för forskning inom annonsering, färg, form, bild och placering samt visuell strategi. Den visuella innehållsanalysen identifierade skillnader på de medietekniska aspekterna mellan de fyra dagstidningarna, både de tryckta och digitala upplagorna. Resultaten från fokusgrupperna visar på hur den tryckta och digitala annonseringen tolkats av konsumenten. Studiens resultat analyseras tillsammans med den teoretiska ansatsen vilket resulterar i studiens slutsats. Slutsatsen som dragits är att det finns ett flertal skillnader på hur annonseringen är mellan de två medierna samt hur de medietekniska aspekterna är utformade. Slutsatsen är även att annonsörer bör förhålla sig till de begränsningar båda medierna ställs inför när det kommer till annonsering. / During recent years the media consumption has dropped drastically for the printed newspapers, whilst the digital editions has increased at the same rate. The following study therefore examines the differences with advertisement between the printed and digital editions of the newspapers Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen and Dagens Nyheter. The aim of this study is to gain increased knowledge on how advertisement can differ and how the four media technological aspects color, design, image and placement differs between the two mediums. The study also takes a closer look on the limitations that can apply depending on printed or digital advertising. The study’s research question is therefore: How does advertising and the media technological aspect (color, design, image and placement) differ in the printed and digital editions of Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter & Svenska Dagbladet?To answer the study’s research question a quantitative visual content analysis and two qualitative focus groups where the discussions focused on the media technological aspects has been made. The study is supported by research within advertisement, color, design, image and placement, together with visual strategy. The visual content analysis identified differences with the media technological aspects between the four newspapers, for both the digital and printed editions. The results from the focus groups shows how the printed and digital editions are interpreted by the consumer. The result of the study is analysed together with the supported research to result in a conclusion. The conclusion that has been made is that there are multiple differences on how the advertisement is between the two mediums and how the media technological aspects are formed. The conclusion is also that advertisers should take the limitations of the mediums into consideration when it comes to advertising.

Syftet är att undersöka hur fossilindustrin paketerar sina reklambudskap inom det vilseledande formatet hemmahörande-annonser. Syftet är även att skapa förståelse för hur den trendande klimatdiskursen påverkar marknadsförings utformning. Det svenska petroleumoch biodrivmedelsföretaget Preems kampanj från 2019-2020 undersöks, genom en kvalitativ innehållsanalys av hemmahörande-annonser publicerade i Dagens Nyheter. Gestaltningsteori används för att se hur det meningsbärande innehållet ramas in. Huvudteorin kompletteras av teorin om övertalning för att se hur Preem använder inramning för att nå mottagarna. Resonemang om strategisk kommunikation, greenwashing och grön profilering har inkluderats för att fördjupa kunskapen om fossilindustrins marknadsföringsstrategier. Uppsatsens resultat visar att Preem har valt att lyfta fram löften, mål och visioner samt inkludera sådant som stärker anseendet och ökar förtroendet för Preem. En gemensam nämnare är att allt innehåll ramas in för att övertyga publiken om att Preems verksamhet är miljövänlig. Resultatet av analysen visar att terminologi som tillhör klimatdiskursen är det tydligaste temat och används strategiskt för att följa den gröna marknadsföringstrenden och bygga en grön profil. Preem nyttjar kommunikativa marknadsföringsstrategier som visat sig vara effektiva i relation till samhälleliga förändringar.

Podcast is an audio medium that has recently evolved at a rapid pace and is a phenomenon that attracts new listeners every day. Because of this, it becomes interesting for companies to advertise in the forum. The two most common ways to advertise in the medium are traditional advertising, that can also be heard on radio, and native advertising, also known as sponsorship. The study is investigating how the consumers view these two types of advertising by reviewing their attitude, credibility and clarity for a variety of ads. To test this, a questionnaire was formulated and interviews were held with a test group from the target group 18-35 years. Based on the results of the study, it could be concluded that native advertising is the most suitable form of advertising in podcast and that both types of advertising had high credibility and high clarity. Thus, it’s native advertising that advertisers should use to ensure that consumers have as positive attitude as possible for the company and the ad. / Podcast är ett ljudmedium som på senare tid utvecklats i en rask takt och ett fenomen som lockat till sig allt fler lyssnare. I samband med detta blir det intressant för företag att annonsera i forumet. De två vanligaste sätten att annonsera i mediet är antingen traditionell reklam, som även går att höra på radio, eller invävd reklam, som går att likställa med sponsring. Denna studie går ut på att undersöka hur konsumenten ser på dessa två reklamtyper genom en granskning av målgruppens attityd, trovärdighet och tydlighet till en rad olika annonser i podcasts. För att undersöka detta utformades en enkät och intervjuer hölls med en personer från målgruppen 18-35 åringar. Utifrån studiens resultat kunde en slutsats dras att invävd reklam är den annonseringsform som konsumenten ställer sig mest positiv till och att båda typerna av reklam hade både en hög trovärdighet och en hög tydlighet. Därmed är det invävd reklam som annonsörerna bör använda sig av för att konsumenten ska ha en så positiv attityd till företaget och annonsen som möjligt.

Det är i dagsläget svårt att marknadsföra kultur på ett optimalt vis med erbjudande så intressanta att de lockar människor från underhållningsutbudet som erbjuds i hemmen. Det är därmed betydelsefullt att skapa marknadsföring som är till för den primära målgruppen. Med hjälp av medietekniska val anpassade för rätt målgrupp blir kulturmarknadsföringen allt mer effektiv. Verksamheter som förmedlar sitt budskap via anpassade kanaler, på konsumenternas vilkor skapar en ökad trovärdighet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kulturverksamheter med hjälp av strategier baserade på medietekniska val kan uppnå ökad räckvidd. Samtidigt syftar studien till att undersöka hur kulturkonsumenterna ser på de stundande marknadsföringsteknikerna samt hur de önskar få information om kommande evenemang i framtiden. För att uppnå uppsatsens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts. Totalt sätt har fyra personer på tre olika kulturverksamheter i Halmstad intervjuats. I syfte att skapa en överblick över kulturkonsumenternas tankar om kulturmarknadsföring utfördes även en enkätundersökning. Intervjuerna tillsammans med enkätundersökningen skapade det empiriska materialet som tillsammans med förankringen i den teoretiska referensramen besvarar de aktuella frågeställningarna: Hur kan en aktiv planering samt val av marknadsföringstekniker påverka kulturverksamheters informationsräckvidd? Hur reagerar konsumenter på kulturverksamheters marknadsföringstekniker och val av publiceringskanaler? Slutsatsen är att strategiskt grundarbete är betydande för kulturverksamheters utveckling och framgång. Med hjälp av målgruppsanalyser kan verksamheter peka ut den exakta åldern på sin målgrupp vilket möjliggör att verksamheterna kan möta konsumenterna på deras vilkor. Det finns inga tekniker och kanaler som är allmänt anpassade för kulturmarknadsföring. De medietekniska valen baseras helt målgruppens behov vilket innebär att marknadsföringsstrategierna varierar beroende på kulturverksamheters primära målgrupp. / It is difficult to market culture in an optimal way with offering so interesting that they attract people from the entertainment offerings offered at home. It is therefore important to create marketing that is for the primary target audience. Using media technology choices for the right audience, cultural marketing is becoming increasingly effective. Activities that convey their message through custom channels on consumer terms create increased reliability. The purpose of this paper is to investigate how cultural activities using strategies based on media technology choices can achieve increased reach. At the same time, the study aims at investigating how culture consumers look at current marketing techniques and how they want to be handed de information about future events in the future. In order to achieve the purpose of this paper, qualitative interviews have been conducted. In total, four people in three different cultural activities in Halmstad have been interviewed. In order to create an overview of cultural consumer ́s thought on cultural marketing, a survey was also conducted. The interviews along with the anchoring in the theoretical reference frame, answers the current questions: How can active planning and selection of marketing techniques affect the information area of cultural activities? How do consumers react to cultural activities marketing techniques and choice of publishing channels? The conclusion is the strategic foundation work is important for the development and success of cultural activities. With the help of a target group analyzes, activities can pinpoint the exact age of their target audience, enabling activities to meet consumers on their terms. There are no technologies and channels that are generally adapted to cultural marketing. The media technology choices are entirely based on the need of the target group, which means that marketing strategies vary depending on the primary target group of cultural activities.

This study is based on a qualitative study conducted through interviews and exploring how individuals aged 50 to 60 describe their experiences of ads on Instagram Stories and which preferences and actions emerge. The aim of this study is to investigate and comprehend how this age group perceives, reacts to, and expresses their preferences for ads on Instagram Stories. These preferences can be linked to categories such as user experience, purchasing behaviour, decision-making, content, presentation, influence and relevance. By employing theories such as the VALS 2 model, uses and gratification, and medium theory, the study examines how individuals in this age group experience and interact with advertisements on Instagram Stories. The results indicated that credibility and relevance were two crucial factors in how participants perceived ads on Instagram Stories. Ads from well-known and credible companies, as well as ads featuring offers or contests, tended to be appreciated more by participants. Additionally, participants expressed a desire for ads to be more relevant to their interests and needs, in order to capture the attention of this age group. / Denna studie är baserad på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, om hur personer i åldersgruppen 50 till 60 år beskriver sina upplevelser av annonser på Instagram Stories och vilka preferenser och ageranden som framträder. Syftet med arbetet är att undersöka och förstå hur åldersgruppen upplever, agerar och uttrycker sina preferenser för annonser på Instagram Stories. Dessa kan kopplas till kategorierna användarupplevelser, köpbeteende, beslutsfattande, innehåll, presentation, påverkan och relevans. Genom användningen av teorierna VALS 2-modellen, uses and gratification och medium theory, har det undersökts hur individer i denna åldersgrupp upplever och interagerar med annonser på Instagram Stories. Resultatet visade att trovärdighet och relevans var två viktiga faktorer för hur deltagarna uppfattade annonser på Instagram Stories. Annonser från välkända och trovärdiga företag, och annonser som innehöll erbjudanden eller tävlingar tenderade att uppskattas mer av deltagarna. Dessutom uttryckte deltagarna en önskan om att annonserna skulle vara mer relevanta för deras intressen och behov, för att fånga åldersgruppens uppmärksamhet.

Utgångspunkten i uppsatsen är, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsättningar att lyckas, måste budskapet: 1. först och främst bli mottaget, d v s uppfattas av en tänkt mottagare. 2. därefter tolkas korrekt, d v s avsändarens och mottagarens förståelse måste stämma överens. 3. sist, men inte minst, väcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa självförtroende, d v s tro att kunna omsätta budskapet i praktiken. Tre metoder analyseras utifrån ett lärandeperspektiv vilket bygger på fenomenografiska principer om att förmedla lärande samt erfarande av lärande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras är: 1. Ifråga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen. 2. Ifråga om förståelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell. 3. Ifråga om att väcka engagemang och självförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell. Det visar sig att samtliga metoder bör kunna användas för att förmedla lärande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lärandeperspektivet. En slutsats som dras är, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, är att mottagaren som en människa med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istället läggs på att utforma kommunikationen så den stämmer överens med hurdan människan (mottagaren) är, är det tänkbart att chansen ökar att få fler åhörare vilka förstår och tar till sig ett förmedlat budskap. Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av människan, bör användning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlätta ett budskaps passage genom de barriärer som hindrar mottagande, förståelse och formulering av aktivitet. / The premise of this thesis is that a successful communication of a message throughout an organisation requires that the message: - first and foremost is received, i e perceived by an intended recipient. - is properly interpreted, i e the sender’s and the receiver's understanding of the message must match. - last, but not least, stimulates involvement, i e stimulates the willingness to take in the message and gives the self-confidence to translate the message into practice. Three methods are analyzed from a learning perspective based on phenomenographic principles. The principles are about facilitating learning by creating the architecture of variation and by building a relevance structure. The three methods analyzed are: 1. In terms of receiving messages – the dual advertising model. 2. In terms of understanding – Ongstad’s triadic positioning model. 3. In terms of commitment and confidence to formulate a task – Palmer’s multimodal coaching model. From the chosen phenomenographic learning perspective, all methods turn out to be useful. One conclusion that may be drawn from the study is, that a possible reason behind unsuccessful communication of a message, is that the receiver as a human being with personal characteristics and problems is not taken into account. Therefore, if focus is placed on designing communication so it matches the receiver, the chance increases to get more listeners who understand and take in the conveyed message. As the three analyzed methods relate to various aspects of the human being, the use of all three together may facilitate the message through the barriers that prevent the message from being received, understood and applied.

Att flera datorer används för att gemensamt lösa problem är inte någonting nytt. Det finns många distribuerade system i bruk och många olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa använder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns väldigt många implementationer av. RabbitMQ är ett exempel där att kommunikation går genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjälp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar någon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer är istället möjlig vilket innebär snabbare responstider men försvårar hur olika klienter hittar till varandra. Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som använder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna. De vill kolla närmare på hur de kan bygga sitt system med hjälp av meddelande-orienterade lager. Resultatet av arbetet är att RabbitMQ innebär mindre komponenter att hålla reda på vilket innebär att koden blir mindre komplex. Det som kommer gratis med att använda RabbitMQ är just att klienterna inte behöver känna till varandra utan endast behöver känna till RabbitMQ-servern. Nackdelen är att RabbitMQ-servern kommer bli en flaskhals för systemet. ZeroMQ är däremot friare att implementera den funktionalitet man själv behöver vilket är till fördel i de fall tid och pengar finns för att skapa ett eget system byggt ovanpå ZeroMQ. För Twingly som vill ha ett system inom en snar framtid är RabbitMQ ett bättre val av dessa två alternativ.

Syfte - Detta examensarbete utreder vad som påverkar vilken länk studenterna på Jönköping University väljer att klicka på i Googles sökresultat vid en produktsökning. För vissa e- handelsföretag kan det vara avgörande att användarna klickar på deras länk i sökresultatet. Men vad väljer studenter att klicka på? Väljer de en länk i det organiska sökresultatet eller väljer de att klicka på en annons? Arbetet har utförts med syftet att hjälpa e-handelsföretag som säljer produkter med målgruppen studenter. Under arbetes gång besvarades följande frågeställningen: • Vad påverkar vilken länk Jönköping Universitys studenter väljer att klicka på i Googles sökresultat? Metod - För att kunna besvara frågeställning har tre olika metoder används för att samla in data. Metoderna som används är tre intervjuer med experter inom SEO-branschen, 114 observationer med studenter och i samband med observationerna fick studenterna också genomföra en digital enkät. Resultat - Utifrån den insamlade datan från intervjuer, observationer, digitala enkäter och sekundärdata har ett resultat tagits fram gällande vad som påverkar studenters val av länkar på sökmotorn Google. I resultatet framkommer det att sökmotoroptimering är viktigt för att ett e- handelsföretag skall synas på Google, finns du inte med på förstasidan finns du inte. Även att igenkänningsfaktorn spelar störst roll i valet av vilken länk studenter klickar på. Där framkommer det två olika typer av beteenden båda med igenkänningsfaktorn i baktanke. Antingen klickar studenterna på första länken de känner igen eller så väljer de medvetet bort annonserna och klickar på första vanliga länken de känner igen. Implikationer - Arbetet är endast genomfört på studenter från Jönköping University. Ett representativt urval gjordes från den teoretiska populationen för ett generaliserbart resultat. Men för att kunna generalisera resultatet på studenter i en större utsträckning krävs det att samma undersökningen görs på olika högskolor/universitet i Sverige. Begränsningar - Fokus och mest tid lades på att genomföra observationerna vilket gav mindre tid till att genomföra flera intervjuer. Detta är en avgörande faktor som påverkade studiens omfång och resultat. Om det funnit mer tid hade även en undersökning på andra sökmotorer varit genomförbar. Alla sökningar gjordes på Google som är den största och den ledande sökmotorn i världen. Om Google skulle förändra något väsentligt i deras sökmotor kan resultatet bli oanvändbart. / Purpose - This examination paper examines what affects which link students at Jönköping University choose to click on the Google search results when they do a product search. For some e-commerce companies, it may be crucial that users click on their link in the search results. But which link do students choose to click on? Are they choosing to click on a link in the organic search results or are they choosing to click on an ad? This examination has been carried out with the aim to help e-commerce companies that sells products that target students. During this paper has following question has been answered: • What affects the link Jönköping University students choose to click on the Google search results? Method - To answer the question three different methods has been implemented to collect data. The methods conducted three interviews with experts in the SEO industry, 114 observations with students and in connection with the observations did the students answer a digital survey. These three methods gave a good and comparable results that ultimately strengthen each other. Results - Based on data collected from interviews, observations, digital surveys and secondary data have a result been developed shrill guessed what affects students' choice of the links on the search engine Google. The result shows that search engine optimization is important for an e- commerce business that must appear on Google, if you are not on the front page you are not existing. Although the recognition factor plays the most important role in the choice of which link students click. Where it appears two different kinds of behaviour both with the recognition factor of ulterior motive. Either the students click on the first link they recognize or choose them consciously remove the ads and click on the first common link them recognize. Implications - This work is only carried out on students from Jönköping University. A representative selection was made from the theoretical population of a generalizable results. But to generalize the results of the students to a greater extent it is required that the same survey conducted at various colleges / universities in Sweden. Limitations - Focus and most time was spent on implementing the observations which gave less time to conduct more than three interviews. This is a crucial factor that affected the study's scope and results. If there were more time had an investigation on other search engines would have been feasible. All searches were made on Google, which is the largest and the leading search engine in the world. If they are doing any big changes or updates our results may be unusable.