Despite internal regulations, policy documents, statements, training, reporting mechanisms and international treaties accountability is perceived as inadequate when it comes to peacekeepers and sexual exploitation and abuse. This study will be based on a normative oriented jurisprudence and will use general international principles for reviewing the flaws. There are relatively robust regulations on how peacekeepers are expected to meet their standards of conduct but there simultaneously exists a legal vacuum when it comes to accountability. This study will to try to create an overlap in hope to further implement existing policy document.

I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.

No description available.

Sammanfattning  Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om hur myndigheter arbetar med öppna data, samt hur man förhåller sig till demokratiska principer kopplat till öppna data. Jag har applicerat en kvalitativ metodologi med fallstudie som metod. Jag har utfört intervjuer med ett antal informanter som är verksamma inom området öppna data på sina respektive institutioner. Intervjuerna har genomförts med en informant från varje institution och för detta ändamål valdes tre statliga myndigheter, och tre kommuner ut för närmare efterforskningar. Utöver det har två remissrundor kopplade till ett nytt förslag på en öppna data-lag i Sverige, konsulterats för ytterligare information om de valda institutionernas förhållningssätt till öppna data. Institutionernas hemsidor har också studerats, samt olika data-set på sidan kallad ”Sveriges Dataportal” (dataportal.se). En litteraturgenomgång har genomförts, samt en översikt över andra relevanta rapporter och dokument.  Det teoretiska ramverket består av dels innovationsteori (Greenacre et al., 2012), som belyser öppna datas effekter som innovationsskapare, samt ”Records Continuum-modellen” (RCM) (Upward, 2000), som är en arkivteoretisk modell som kan vara till hjälp vid hantering av data. Flera myndigheter har idag helt automatiserade publiceringsprocesser där man externt delar API:er som ändå finns och används internt av organisationen. Hos kommunerna varierar hanteringen dock något mer i förfining och kvalitet. Kunskapen om vad öppna data är, varierar även den mellan de olika institutionerna. Detta gör att enstaka tjänstemän ibland får agera som ensamt ansvariga, samtidigt som mängden öppna data, och engagemanget från resten av organisationen är ganska litet beroende på institution. I undersökningen belyses också flera andra aspekter av hantering och publicering av öppna data, såsom exempelvis tids- och resursbrist och en brist på användare. Man hanterar, särskilt i kommunerna, öppna data till synes så gott man kan, men oftast ganska osystematiskt. Inom myndigheterna är arbetet mer rutinmässigt utfört, men även där uttrycks bristen på drivkraft i hela processen. I undersökningen uppmärksammas de två parallella arkivkontexter som finns, där skapandet och initiala hanteringen av data som arkivhandlingar, är fysiskt och organisatoriskt separerat från publiceringen av öppna data. De som är med i skapandet av data är sällan aktiva inom hantering och publicering av öppna data, trots att det rör sig om till synes samma datamängder. Detta gör dels att en process som skulle kunna ha varit integrerad, i dagsläget är funktionsuppdelad. Effekten blir att kunskapen om datamängderna finns i en del av organisationen och vidare hantering och publicering som öppna data sköts av dem som kanske inte har samma kännedom om datamängderna som sådana. Man planerar inte heller vid skapandet av data för dess publicering. Enligt RCM så är det helt ok att dela upp processer enligt olika syften, men i en kontext om öppna data så skulle arbetet antagligen kunna fortskrida bättre om hela organisationen var delaktig och hade kännedom om öppna data. Ansvarsskyldighet och transparens är något som informanterna tycker är viktigt, men det hanteras inte som en grundläggande förutsättning för öppna data inom någon institution. / Abstract  The aim of this study is to increase knowledge of the management and publication processes of open data in Swedish institutions. The aim is also to increase the understanding of how public authorities regard the democratic principles connected with open data. The study looked at three governmental authorities and three municipal authorities that were the objects of the investigation. It applied a qualitative research methodology with case studies as the method. Interviews were used as the main data collection technique along with document studies and a literature review of previous research on the topic was also conducted. Two theoretical frameworks were used to analyse the collected data. Innovation theory was used to create a general understanding of how innovation can happen in the framework of open data. The Records Continuum-theory was applied to understand the management and publication of open data. A few conclusions could be made, regarding the actual management process as well as publishing, but also about the state of open data in public institutions in Sweden today. A discrepancy between the official policy, the prospect of a new open data law, and the actual work being done by public servants has been acknowledged. Also, the user base is said to be rather weak. The situation is analysed through a lens of the officially stated prospect of billions of kroner in gains for society, where the outcome is still to be realised. The conclusion is that a lot has to be done to get enough momentum to start a process of innovation when it comes to open data. Regarding the actual management and publishing of open data, different public institutions have varying ways to solve problems. The available resources seem to be a defining factor when it comes to how far public institutions have developed in publishing open data. Resources are not the only factor though, as a lack of knowledge regarding the principles of open data also plays a part, as well as motivation and lack of support from further up in the hierarchy. With regards to the question of accountability and transparency, it seems to be an understated benefit, that isn’t a priority for the policymaking, though several informants expressed concern for the democratic value of open data.

The purpose of this study is to have an in-depth understanding of the importance of the institutional environment for financial development in 43 Sub-Saharan African countries during the years 2004-2018. Using new institutional economic theory (NIE) we study how the four institutional factors Control of Corruption, Rule of Law, Political Stability and Absence of Violence, and Voice and Accountability affect financial development. We also survey how the effect of institutional factors varies when there are either high, medium or low levels of corruption. Empirical results show a positive linear relationship between all institutional factors and financial development. However, when corruption levels are high the correlation between institutional factors and financial development varies and has a weak linear relationship. Inferential statistics results from a fixed effect regression model with robust standard errors shows; when we control for the financial environment, Political Stability and Absence of Violence is the only indicator for the institutional environment that has a positive significant effect on financial development. We thereby conclude that the institutional environment, mostly political institutions, are important for financial development. / Syftet med denna studie är att få en djupgående förståelse av institutionell miljö för finansiell utveckling i 43 Subsahariska afrikanska länder för åren 2004–2018. Med hjälp av den nya institutionella ekonomiska teorin undersöker vi hur de fyra institutionella faktorer Kontroll av Korruption, Rättsstat, Politisk Stabilitet och Frånvaro av Våld och Röst och Ansvarsskyldighet påverkar finansiell utveckling. Vi undersöker också hur effekten av institutionella faktorer varierar när det finns hög, medium eller låg nivå av korruption. Empiriskt resultat visar ett positivt linjärt samband mellan alla institutionella faktorer och finansiell utveckling. Däremot, när korruptions nivåerna är höga är korrelationen mellan institutionella faktorer och finansiell utveckling varierar och har ett svagt linjärt samband. Resultatet från inferentiell statistik med fixed-effektregressionsmodell med robust standardfel visar att; när vi kontrollerar för den finansiella miljön, kvarstår endast Politisk Stabilitet och Frånvaro av Våld som en indikator för institutionell miljö som har en positiv signifikant effekt på finansiell utveckling. Vi konstaterar därmed att institutionell miljö, särskilt politiska institutioner är viktiga för finansiell utveckling.