<p>Tekniken kring mobiltelefoni är under ständig utveckling och mobiltelefonen har idag fått nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. Efterfrågan efter nya mobila tjänster drivs hela tiden framåt då mobilen får allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjänster som växts fram märks möjligheten att utföra monetära transaktioner. Detta innebär helt enkelt att använda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjänster kopplade till användarens monetära tillgångar. Överföringen av pengar kräver dock hög säkerhet. Vad vet egentligen konsumenterna om säkerheten kring dessa tjänster? Många betalningar och transaktioner sker idag över Internet och bankerna förmedlar budskapet om att säkerheten runt deras Internettjänster är mycket hög, men vad säger de om säkerheten för deras mobila alternativ? Finns den höga säkerheten även för de mobila tjänsterna och har användarna förtroende fullt ut för dessa? Finns inte användarnas förtroende för säkerheten hos de nya mobila tjänsterna kommer de troligtvis inte heller användas. Vi ämnar därför i denna uppsats utreda om säkerheten i en mobil betalningstjänst motsvarar den som finns när den utförs på en dator i hemmet och har detta i slutändan användarnas förtroende? </p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilket förtroende användarna har för säkerheten hos mobila betalningstjänster samt om dessa tjänster uppfyller samma säkerhetskrav som när de används via normal datoranvändning. Studien påbörjades med en genomgång av befintlig litteratur inom säkerheten för mobilt Internet samt Internetanvändande vid hemdatorn. Sedan genomfördes intervjuer av personer med stor kunskap kring säkerheten hos mobilt Internet. För att få reda på användarnas förtroende kring mobila betaltjänster genomförde vi sedan en webbaserad surveyundersökning varvid en fokusgrupps-undersökning användes till hjälp gällande framtagningen av frågorna. Utfallen från intervjuerna samt surveyundersökningen analyserades sedan tillsammans med utvald teori.</p><p>Våra resultat visar att majoriteten av respondenterna inte känner förtroende för säkerheten hos mobila betalningstjänster. De flesta anser att det inte är lika säkert att surfa via mobilen som via datorn i hemmet. Däremot kan hälften av individerna i populationen tänka sig att betala över Internet med mobiltelefonen och en betydande del kan även tänka sig att utföra finansiella affärer med hjälp av mobiltelefonen. Vi anser också att en mobiltelefon inte når upp till samma säkerhetsnivå som hos en stationär dator med fast Internet.</p> / <p>The mobile technology is under constant development and the mobile phone today has many other functions besides just talking. The demand for new mobile services is constantly getting stronger since the mobile phone becomes more and more powerful. Among these services is the possibility to perform transactions of money. With this we mean using the mobile phone to pay bills and other services that is connected to a user’s assets. The transaction of money of course requires high security. What do the consumers know about the security surrounding these kinds of services? Today many payments and transactions that involve money takes place over the Internet from the home computer and the banks that offers these services claims that this is safe. But what do they say about the security surrounding their mobile alternatives? Does the necessary security exist for these mobile services and does it have the consumers trust? If the users do not trust the security surrounding the mobile service, they will probably not use them. We will therefore with this thesis try to investigate if the security that surrounds the mobile payment services is equivalent to when the services is used on a home computer and if the services has the users trust?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate the users trust regarding mobile payment services and if these services fulfil the same security demands as when they are used normally at the home computer. The study began with a review of existing theories regarding the security for mobile Internet and Internet usage on the home computer. Thereafter interviews took place with experts having great knowledge regarding mobile Internet security. We then performed a web-based survey to get information about the users trust for the security surrounding mobile payment services. We used a focus group with the aim of helping us selecting relevant questions for the survey. The results from the interviews and the survey study were then analyzed with the chosen theory.</p><p>On the basis of our survey we can draw the conclusion that the majority of respondents do not trust the security that surrounds mobile payment services. The majority is of the opinion that it is not as safe to use mobile Internet services as to use the corresponding service from the computer at home. However half of the population could very well consider paying bills with the mobile phone and a large part of the respondents would also like to use financial transactions with this kind of media. We also conclude that a mobile phone does not reach the security standard of a home computer.</p>

The everlasting noise in today's marketing landscape has given rise to provocative marketing, which has become a frequently applied technique by marketers in an attempt to attract individuals’ attention. Provocative marketing can be defined as a deliberate appeal within the content of a marketing message, expected to shock its audience, since it is signified with values, norms or taboos that are not generally challenged in marketing because of its equivocalness and distinctiveness. Profit-seeking companies are increasingly applying provocative marketing techniques in order to gain attention, and simultaneously, the World Wide Web has given rise to the phenomena of social media, which presents a new context for provocative marketing messages. Therefore, the purpose of this study is to explore how provocative marketing from profit-seeking companies is perceived by users’ in a social media context. In order to answer the purpose of the study, the research question is: ‘What makes advertisements provocative in social media?’ The study is of qualitative nature, and uses a cross-sectional research design by conducting a semi-structured focus group. The results reveal that provocative marketing is seen as a risky venture for profit-seeking companies to apply in the context of social media, however, the receiver would not be as shocked to see provocative marketing messages with sexual content in the context of social media as in the traditional media context. Moreover, provocative marketing in the context of social media runs the risk of becoming habitualized if displayed over a long period of time, and the element of shock can become dimished. Therefore, profit-seeking companies who apply provocative marketing in the context of social media need to constantly innovate and revive their advertisements to avoid tediousness.

Tekniken kring mobiltelefoni är under ständig utveckling och mobiltelefonen har idag fått nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. Efterfrågan efter nya mobila tjänster drivs hela tiden framåt då mobilen får allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjänster som växts fram märks möjligheten att utföra monetära transaktioner. Detta innebär helt enkelt att använda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjänster kopplade till användarens monetära tillgångar. Överföringen av pengar kräver dock hög säkerhet. Vad vet egentligen konsumenterna om säkerheten kring dessa tjänster? Många betalningar och transaktioner sker idag över Internet och bankerna förmedlar budskapet om att säkerheten runt deras Internettjänster är mycket hög, men vad säger de om säkerheten för deras mobila alternativ? Finns den höga säkerheten även för de mobila tjänsterna och har användarna förtroende fullt ut för dessa? Finns inte användarnas förtroende för säkerheten hos de nya mobila tjänsterna kommer de troligtvis inte heller användas. Vi ämnar därför i denna uppsats utreda om säkerheten i en mobil betalningstjänst motsvarar den som finns när den utförs på en dator i hemmet och har detta i slutändan användarnas förtroende? Syftet med detta arbete är att undersöka vilket förtroende användarna har för säkerheten hos mobila betalningstjänster samt om dessa tjänster uppfyller samma säkerhetskrav som när de används via normal datoranvändning. Studien påbörjades med en genomgång av befintlig litteratur inom säkerheten för mobilt Internet samt Internetanvändande vid hemdatorn. Sedan genomfördes intervjuer av personer med stor kunskap kring säkerheten hos mobilt Internet. För att få reda på användarnas förtroende kring mobila betaltjänster genomförde vi sedan en webbaserad surveyundersökning varvid en fokusgrupps-undersökning användes till hjälp gällande framtagningen av frågorna. Utfallen från intervjuerna samt surveyundersökningen analyserades sedan tillsammans med utvald teori. Våra resultat visar att majoriteten av respondenterna inte känner förtroende för säkerheten hos mobila betalningstjänster. De flesta anser att det inte är lika säkert att surfa via mobilen som via datorn i hemmet. Däremot kan hälften av individerna i populationen tänka sig att betala över Internet med mobiltelefonen och en betydande del kan även tänka sig att utföra finansiella affärer med hjälp av mobiltelefonen. Vi anser också att en mobiltelefon inte når upp till samma säkerhetsnivå som hos en stationär dator med fast Internet. / The mobile technology is under constant development and the mobile phone today has many other functions besides just talking. The demand for new mobile services is constantly getting stronger since the mobile phone becomes more and more powerful. Among these services is the possibility to perform transactions of money. With this we mean using the mobile phone to pay bills and other services that is connected to a user’s assets. The transaction of money of course requires high security. What do the consumers know about the security surrounding these kinds of services? Today many payments and transactions that involve money takes place over the Internet from the home computer and the banks that offers these services claims that this is safe. But what do they say about the security surrounding their mobile alternatives? Does the necessary security exist for these mobile services and does it have the consumers trust? If the users do not trust the security surrounding the mobile service, they will probably not use them. We will therefore with this thesis try to investigate if the security that surrounds the mobile payment services is equivalent to when the services is used on a home computer and if the services has the users trust? The purpose with this thesis is to investigate the users trust regarding mobile payment services and if these services fulfil the same security demands as when they are used normally at the home computer. The study began with a review of existing theories regarding the security for mobile Internet and Internet usage on the home computer. Thereafter interviews took place with experts having great knowledge regarding mobile Internet security. We then performed a web-based survey to get information about the users trust for the security surrounding mobile payment services. We used a focus group with the aim of helping us selecting relevant questions for the survey. The results from the interviews and the survey study were then analyzed with the chosen theory. On the basis of our survey we can draw the conclusion that the majority of respondents do not trust the security that surrounds mobile payment services. The majority is of the opinion that it is not as safe to use mobile Internet services as to use the corresponding service from the computer at home. However half of the population could very well consider paying bills with the mobile phone and a large part of the respondents would also like to use financial transactions with this kind of media. We also conclude that a mobile phone does not reach the security standard of a home computer.

I detta kandidatexamensarbete undersöker jag den demokratiska hållbarheten i kommunpolitiska beslut om sänkta krav på parkering (så kallade ”flexibla parkeringsnormer”). Den tidigare forskningen på ämnet har fokuserat på huruvida den önskade beteendeförändringen kan uppnås, varför användarnas uppfattningar kring beslutet inte studerats. Jag undersöker dessa med en kvantitativ fallstudie, där jag samtidigt diskuterar de politiska konsekvenser som uppfattningarna skulle kunna leda till och om beslutet uppfattas som demokratiskt legitimt. Fallstudien är baserad på en enkätundersökning i två flerbostadshus i Malmö som fått ett parkeringstal på ungefär 0,5 parkeringsplatser per lägenhet som följd av ett beslut om flexibel parkeringsnorm. Resultatet visar att många av de boende upplever det som svårt att få en egen parkeringsplats i bostadshuset och att månadsavgifterna upplevs som dyra. Få av de boende uppger att de känner till det politiska beslutet, och när de får veta om det uppger två tredjedelar att de är negativt inställda till det. Fyra femtedelar uttrycker dock att frågan inte är viktig nog för att få dem att rösta på ett annat parti i lokalpolitiken. En slutsats av detta är att inget omedelbart tryck på partierna för att ändra sin syn på frågan finns. Den andra slutsatsen är att ifall kommuner önskar fortsätta med denna typ av parkeringsnorm på ett hållbart sätt, eller ifall de önskar hitta politiskt stöd för att utöka sänkningen ytterligare, kommer de att behöva hitta sätt att utöka acceptansen hos de som påverkas av beslutet. / In this bachelor’s degree thesis, I explore the democratic sustainability of Swedish municipal policies reducing minimum parking requirements (so called “flexible parking requirements”). Past research into such policies has focused on their effectiveness in achieving behavioural change, while leaving the attitudes of the affected users unexamined. I examine these attitudes using a quantitative case study, while discussing the political consequences they might lead to and whether the users might find the policies democratically legitimate or not. The case study is based on a survey of residents in two blocks of flats in Malmö affected by a flexible parking requirement policy requiring about 0.5 parking spaces per flat.  The results show that many residents experience difficulty in getting a lease for a parking space within their own building and find the monthly fees to be expensive. Few of the residents report being aware of the municipal policy and two thirds state that they dislike its content when told about it. However, four fifths of the residents state that the matter is not important enough to them to affect which political party they would vote for. I conclude first that there is no imminent pressure upon the local political parties to change their stances. Secondly, if the municipalities wish to sustainably continue using such policies or to find political support for increasing the reduction further, they need to find measures to improve the acceptance among the affected users.

This thesis investigates how airline companies use dark patterns on their websites and how users perceive them. Dark patterns are deceiving design strategies that take advantage of users by integrating misleading user interface features to trick users into doing things they did not mean to. Previous taxonomies of dark patterns are introduced, together with earlier research on dark patterns and user experience, to understand their research approach. A qualitative approach is used, including a case study that starts with a content analysis of airline websites and then semi-structured interviews with users. The results show that six types of dark patterns can be found on airline websites. These are misdirection, nagging, urgency, interface interference, price comparison prevention and forced action. It was found in line with previous research that dark patterns benefit the company and manipulate the users into choices that are not in their best interest. Users’ perceptions of the patterns varied due to different experiences and backgrounds. Some participants were not bothered by some of the dark patterns since they were used to them from other websites, showing a sort of dark pattern-blindness. Some users accepted the dark patterns due to the airline being low-budget. However, some were against the use and did not trust the company. / Denna uppsats syftar till att undersöka hur flygbolag använder dark patterns på sina hemsidor, och hur användare uppfattar dessa dark patterns. Dark patterns är vilseledande designstrategier som drar nytta av användarna genom att integrera vilseledande funktioner i användargränssnittet för att lura användare att göra saker de inte menade. Tidigare taxonomier av dark patterns presenteras, tillsammans med liknande tidigare forskning om dark patterns och användarupplevelse, för att få en förståelse för deras metod. En kvalitativ metod används genom en fallstudie som involverar en innehållsanalys av flygbolagens hemsidor och sedan semistrukturerade intervjuer med användare. Resultaten visar att sex typer av dark patterns kan hittas på flygbolags hemsidor. Dessa är misdirection, nagging, urgency, interface interference, price comparison prevention och forced action. I linje med tidigare forskning visar resultatet att dark patterns gynnar företaget och manipulerar användare till val som inte gynnar deras intresse. Användarnas uppfattningar om dark patterns varierade beroende på olika erfarenheter och bakgrunder. En del var inte besvärade av vissa av dem eftersom de var vana med dem från andra webbsidor, vilket visade en slags dark pattern-blindness. Vissa användare accepterade användningen av dark patterns eftersom flygbolaget var lågbudget. Däremot var vissa användare emot användandet och litade inte på företaget.

Under de senaste åren har kryptovalutor som Bitcoin blivit alltmer populära och genererat stor uppmärksamhet inom finansiella och tekniska kretsar. Trots den ökande populariteten och intresset för kryptovalutor som investeringsobjekt och spekulativt instrument, är deras användning som betalningsmedel fortfarande begränsad. Det finns flera faktorer som kan påverka användares acceptans av kryptovalutor för transaktioner, inklusive osäkerhet kring säkerhet och integritet, brist på reglering och stabilitet, och begränsad acceptans hos handlare och serviceleverantörer. Studiens syfte avser att undersöka varför kryptovaluta som betalningsmedel inte fått genomslag på den svenska marknaden, och de attityder som ligger till grund för detta. Till val av metod har triangulering använts för att samla in data genom vetenskapliga artiklar, enkäter och intervjuer. Fokus har legat på att få en förståelse för användare av kryptovalutor. Genom att engagera användarna direkt har vi haft möjlighet att lyssna på deras åsikter, erfarenheter och attityder på en djupare nivå. Genom att undersöka användares uppfattningar om att använda kryptovalutor som betalningsmedel, kan vi belysa viktiga insikter som kan forma framtida utveckling och acceptans av kryptovalutor. Samtliga data analyseras med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framställdes var att informationen kring kryptovalutor framstår i sin helhet som bristfällig. Genom att nå ökad förståelse kan man öka intresset och användningen av teknologin. Genom att undersöka och analysera olika aspekter av kryptovalutors acceptans och användning som betalningsmedel har vi identifierat flera viktiga faktorer som påverkar människors beslut att använda denna teknologi. Bland de främsta faktorerna är kunskap om kryptovalutor, uppfattningar om säkerhet och integritet, acceptans hos företag och serviceleverantörer, samt fördelarna med snabba och enkla transaktioner. Samtidigt har vi noterat att bristande kunskap och osäkerhet kring kryptovalutor kan vara en bromsande faktor för deras acceptans. För att öka användningen av kryptovalutor som betalningsmedel bör det finnas en kombination av utbildning, reglering, acceptans och incitament för användare. Detta kommer att underlätta för människor att fatta informerade beslut om sina ekonomiska transaktioner och främja en hållbar och säker användning av kryptovalutor. / In recent years, cryptocurrencies such as Bitcoin have become increasingly popular and generated a lot of attention in financial and technology circles. Despite the increasing popularity and interest in cryptocurrencies as an investment and speculative instrument, their use as a means of payment is still limited. There are several factors that can affect user acceptance of cryptocurrencies for transactions, including uncertainty about security and privacy, lack of regulation and stability, and limited acceptance by merchants and service providers. The purpose of the study is to investigate why cryptocurrencies haven’t break through as a payment method on the Swedish market, and what attitudes that contributes to this. We have used triangulation as a method to collect data through scientific articles, surveys, and interviews. The focus has been on gaining an understanding of cryptocurrency users. By engaging the users directly, we have had the opportunity to listen to their opinions, experiences, and attitudes on a deeper level. By examining users' perceptions of using cryptocurrencies as a means of payment, we can emphasize important insights that can shape the future development and acceptance of cryptocurrencies. All data is analyzed using content analysis. The information about cryptocurrencies appears to be deficient. By achieving increased understanding, interest and use of the technology can be increased. By researching and analyzing various aspects of cryptocurrency acceptance and use as a means of payment, we have identified several important factors that influence people's decisions to use this technology. Among the main factors are knowledge of cryptocurrencies, perceptions of security and privacy, acceptance by businesses and service providers, and the benefits of fast and easy transactions. At the same time, we have noted that lack of knowledge and uncertainty surrounding cryptocurrencies can be a slowing factor for their acceptance. To increase the use of cryptocurrencies as a means of payment, there should be a combination of education, regulation, acceptance, and incentives for users. This will facilitate people to make informed decisions about their financial transactions and promote the sustainable and safe use of cryptocurrencies.

Att integrera insamling och analysering av användardata inom produktutveckling förekommer hos företag inom alla branscher över hela världen. Användardata kan ge ett företag information om användare och den informationen kan i sin tur utnyttjas för att utveckla befintliga och nya produkter. Syftet med studien är att undersöka hur användardata och andra arbetssätt i kombination kan identifiera och tillfredsställa kundbehov under utveckling av webbplatser och appar. För att besvara frågeställningen byggdes en teoretisk referensram från en vetenskaplig litteraturstudie. En stor del av litteraturstudien består av Kano modellen för att förklara sambandet mellan olika kundbehov och kundtillfredsställelse. Vidare presenteras vanligt förekommande användardata och andra arbetssätt. Sedan genomfördes en kvalitativstudie hos fyra företag som arbetar med produktutveckling av appar och/eller webbplatser. Den kvalitativa studien bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten från den kvalitativa studien analyserades sedan och jämfördes mot den teoretiska referensramen. Efter analys och diskussion av resultaten visar studien att en kombination av användardata och andra arbetssätt är fördelaktigt i en produktutvecklingsprocess för att uppnå hög kundtillfredsställelse. Vidare upptäcker studien svårigheten i att mäta kundtillfredsställelse då användares behov ständigt förändras samt för att tillfredsställelse oftast mäts på specifika produktfunktioner, inte produkten i sin helhet. / Integrating collection and analysis of user data within product development is occurring in companies worldwide and across all industries. User data can provide a company with information about the users which can be utilized to develop existing and new products. This study aims to explore how a combination of user data and other work methods can identify and satisfy customer needs during the development of websites and apps. To answer the research questions a theoretical framework was built from a scientific literature study. The literature study gives much focus to the Kano model to explain the connection between different customer needs and customer satisfaction. Additionally, common user data and other work methods are presented. Subsequently, a qualitative study was conducted at four companies who are working with product development of apps and/or websites. The qualitative study consisted of semi-structured interviews. The results from the qualitative study were analysed and compared to the theoretical framework. After analysis and discussion, the study shows that a combination of user data and other work methods is profitable in a product development process to achieve high customer satisfaction. Furthermore, the study discovers the difficulties in measuring customer satisfaction since customer needs are constantly changing and also because customer satisfaction is often measured on specific product features, not the product as a whole.