Bakgrund: Vi har valt att undersöka hur fraktköpare använder sig av Schenker AB’s Internetportal mySchenker som består av en samling elektroniska tjänster/redskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och undersöka hur användaren ser på interaktionen mellan sig och Internetportalen mySchenker. På grund av tidsbrist så finns en viss begränsning i undersökningen, vi har exempelvis inte kunnat göra några observationer.Metod: Kvalitativ metod har utsetts som mest lämplig för att uppnå syftet. Data har samlats genom intervjuer av sju personer som använder sig av mySchenker i sitt arbete.Resultat: Resultatet som är baserat på intervjuanalyser delades upp i fem kategorier. Dessa är kunskapsinhämtning, mySchenker som redskap, arbetsuppgifter, användbarhet/användarvänlighet samt önskemål och behov av ny funktionalitet. Utifrån dessa kategorier kom vi fram till att mySchenker i sin helhet är användbar och att portalen är en helt godkänd sådan med några punkter som bör förbättras.

The purpose of this thesis is to examine library users experience encountering exposed literature. Shops and stores expose the products they most of all want to sell, a kind of marketing strategy that influences our inclination to buy. By conducting a quantitative study, at two minor public libraries, and using theories from the marketing area this thesis intended to investigate the subject further. Eighty library visitors, between age 10 and XX filled out a questionnaire asking how the users experience or register exposed literature and what makes users borrow or not borrow exposed literature. The respondents find exposed literature helpful in directing them to new interesting suggestions of books they otherwise wouldn’t have borrowed. Title and/or subject are crucial as well as the author and backside text of the book in the process of choosing books. Overall the respondents have a positive attitude towards exposure as a phenomenon, and the questionnaire study shows that the majority borrow exposed literature.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och –planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.</p><p>Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter. Alla dessa aspekter samverkar med varandra på olika sätt; och denna samverkan kan vara det som avgör hur studieklimatet kommer att upplevas av studenter. Andra slutsatser som jag kom fram till var att utformandet av det fysiska rummet styrs av föreställningar om användarnas behov; och att de båda biblioteken är användarvänliga. Att biblioteken är användarvänliga beror bland annat på att bibliotekens personal sätter sina användare i fokus.</p>

<p>Att kunna äta själv, utan hjälp från omgivningen är en egenskap många ser som självklar. Tyvärr är det inte så för alla, och de som har problem med att kunna äta själva har hittills behövt förlita sig på att en vänlig människa i närheten har möjlighet kunna mata honom eller henne.</p><p>Det finns få alternativ till att bli matad av en människa och detta examensarbete bestod i att formge och konstruera samt att bygga en "demonstrator" som kan användas för att äta med på egen hand.</p><p>Den blivande produkten kallas för Bestic och skall då alltså vara en ett äthjälpmedel som med en sked eller en tång kan plocka upp mat från en tallrik och lyfta upp det till munnen på användaren.</p><p>Krav som ställdes var att den färdiga produkten skulle vara enkel att tillverka, montera och gärna billig inom vissa ramar, och dessutom vara attraktiv för målgruppen.</p><p>I denna rapport kommer du att kunna läsa om hur idéprocessen, konceptutvärderingarna, skissarbetet, materialvalen, konstruktionerna, cad-arbetet och modellbyggandet gick till.</p><p>Resultatet av detta arbete blev en CAD-modell över samtliga delar som måste tillverkas, och samtidigt en lista över komponenter som behövs för att montera ihop en färdig produkt. Utöver CAD-filerna tillverkades det också en "demonstrator", en till så stor utsträckning som möjligt fungerande prototyp och samtidigt utställningsmodell.</p><p>Demonstratorn visade att det fanns brister i konstruktionen ifrån CAD-filerna och en analys gav en lista på problem som måste lösas innan en serietillverkning kunde påbörjas.</p>

<p>När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet. </p><p>För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland. </p><p>Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.</p>

<p>The purpose with this work that is the basis for this thesis was to help Nattavaara Economical association to develop a program for handling invoices, customer information, and storage. The program and this thesis have been done in cooperation with the economical association in Nattavaara. </p><p>Some of the demands on the program are that it shall handle customer information, storage status, invoices and diesel consumption. The program must be able to printout invoices, reminders, delivery notes, a customer list and a storage list. All information will be stored in a database. </p><p>The program was implemented in the program language Java and with a MySQL database; since they both are platform independent and we have previous experience using them. </p><p>The program is window based and built around the usage of tabbed windows; there every tab represents an own functionality, this to create a foreseeable and easy navigated program. User friendliness is something that has been taken into consideration in the process of developing this program, among other things through grouping of adjacent information and the placement of buttons. One of the conclusions with this work is that Java can with advantage be used to create graphical interfaces with connections to databases. </p><p>Further development of the program could be for example to improve the quality of the printouts and the handling of the database initiation.</p>

No description available.

På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten. Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda. Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster. Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten. Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är: Är Kompassen användarvänligt? Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?   Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar. Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller. På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta. Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har. Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen. / Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality. The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services. The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work. The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are: Is Kompassen user friendly? How can the system be improved to achieve a higher usability?   The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering. A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables. On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information. The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely. Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees. The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.

Att kunna äta själv, utan hjälp från omgivningen är en egenskap många ser som självklar. Tyvärr är det inte så för alla, och de som har problem med att kunna äta själva har hittills behövt förlita sig på att en vänlig människa i närheten har möjlighet kunna mata honom eller henne. Det finns få alternativ till att bli matad av en människa och detta examensarbete bestod i att formge och konstruera samt att bygga en "demonstrator" som kan användas för att äta med på egen hand. Den blivande produkten kallas för Bestic och skall då alltså vara en ett äthjälpmedel som med en sked eller en tång kan plocka upp mat från en tallrik och lyfta upp det till munnen på användaren. Krav som ställdes var att den färdiga produkten skulle vara enkel att tillverka, montera och gärna billig inom vissa ramar, och dessutom vara attraktiv för målgruppen. I denna rapport kommer du att kunna läsa om hur idéprocessen, konceptutvärderingarna, skissarbetet, materialvalen, konstruktionerna, cad-arbetet och modellbyggandet gick till. Resultatet av detta arbete blev en CAD-modell över samtliga delar som måste tillverkas, och samtidigt en lista över komponenter som behövs för att montera ihop en färdig produkt. Utöver CAD-filerna tillverkades det också en "demonstrator", en till så stor utsträckning som möjligt fungerande prototyp och samtidigt utställningsmodell. Demonstratorn visade att det fanns brister i konstruktionen ifrån CAD-filerna och en analys gav en lista på problem som måste lösas innan en serietillverkning kunde påbörjas.

No description available.