Företag idag producerar stora mängder data. För att tolka data behövs ett verktyg som visualiserar den effektivt och direkt. Den digitala instrumentbrädan är ett sådant verktyg. Trots det höga värdet hos välutvecklade instrumentbrädor misslyckas de flesta instrumentbrädor genom att de inte kommunicerar tydligt. Istället läggs det bland annat resurser på visuella effekter, vilket snarare försvårar kommunikationen än förbättrar den. Studien har resulterat i ett webbaserat verktyg för att skapa en instrumentbräda. Webbsidan består av en meny, ett rutnät samt ett antal olika komponenter. Extra fokus har lagts på två av dessa, mätare och cirkeldiagram. Instrumentbrädan visualiserar data med hjälp av grafiska komponenter. Studien har tagit del av designmål för att undvika vanliga designmisstag i utvecklandet av det webbaserade verktyget. Designen har en generell lösning då slutanvändaren är odefinierad. Resultatet innehåller en utvärdering av hur väl designmålen har implementerats. Verktyget har en låg multidimensionalitet då två grafiska komponenter finns tillgängliga. Tillgängligheten är hög på grund av att verktyget är webbaserat. God lyhördhet uppnås med hjälp av tekniken Flexbox som gör det enklare att placera innehåll på webbsidan korrekt. SPA, som står för Single Page Application, skapar korta laddningstider för den. Det finns stora möjligheter med fortsättningsarbete för applikationen. Hur data presenteras och i vilket sammanhang den sätts i är avgörande för en välutvecklad instrumentbräda. Det är kritiskt att, där det är möjligt, involvera slutanvändarna i utvecklingsprocessen av ny programvara. Utan slutanvändarna är det svårt att utvärdera användarvänligheten i nyskapad mjukvara. / Companies today produce large amounts of data. To interpret data, a tool is needed which visualises it effectively and instantly. One such tool is the digital dashboard. Despite the high value of well-developed dashboards, most dashboards fail to communicate clearly. Instead, resources are spent on visual effects, which makes communication more difficult than improves it. The study has resulted in a web-based tool that creates a dashboard. The webpage consist of a menu, a grid and different components. This study has focused on two of those, gauge and pie chart. The dashboard visualizes data using graphical components. The study has taken note of design guidelines to avoid common design flaws in the development of the web-based tool. The design has a general solution since the end user is undefined. The result contains an evaluation of how well the design guidelines have been implemented. The tool has a low multidimensionality as only two graphic components are available. Accessibility is high because the tool is web-based. Good responsiveness is achieved using the Flexbox technology. SPA creates low loading times of the web page. There are great opportunities with continuing work for the application. Chapter 5 also goes through a complete user flow. How data is presented and in which context it is set is crucial for a well-developed dashboard. It is critical to involve end users in the development process of new software. Without endusers, it is difficult to evaluate the user-friendliness of newly created software.

Uppsatsen är en kvalitativ studie över Försäkringskassans digitalisering och arbete mot e-förvaltning. Studien har ett medborgarperspektiv och den empiri som samlats in stödjer sig på muntlig som dokumenterad information från Försäkringskassan men mest centralt på 19 intervjuer med förmånstagare hos Försäkringskassan. Försäkringskassan handlägger ärenden inom flertalet olika försäkringsgrupper och förmåner, denna studie fokuserar enbart på de tre försäkringsgrupper och tillhörande förmåner som handläggs inom socialförsäkringen. Syftet med studien är att studera användarnas uppfattning om Försäkringskassans digitala tjänster utifrån sociala faktorer i de problem som kan uppstå i ett ärende och mer specifikt i ansökan om en förmån. De teorier studien vilar på är nätverksteori, användbarhet och användarvänlighet samt digital klyfta. Resultatet visar att det finns en digital klyfta men att den inte ter sig lika djup som tidigare forskning pekar på. Ålder är en betydande faktor för internetanvändning och användning av digitala tjänster. Det uppstår problem i användarnas ärenden och mer specifikt i ansökningar om förmåner. Dessa problem är desamma för både digitala och analoga användare. Resultatet visar att intervjupersonernas nätverk är av betydande roll för användarna i deras ärenden hos myndigheten. Studiens slutsats är dock att de problem intervjupersonerna uppfattar inte handlar om digitaliseringen i sig utan att de problem som framkommer i studien ters sig oavsett om ansökan sker digital eller analogt.

The purpose of this bachelor thesis is to find out how information seeking habits and experiences of people in different generations affects their expectations on information retrieval systems like OPAC. Two OPACs are used, one web-OPAC and one mobile-OPAC. The following questions are asked: how can theories about information seeking behaviors explain why and in which way one seeks information? In which way does information seeking behaviors and habits affect the experience of OPAC? Which differences and/or similarities can be found between the web-OPAC and the mobile-OPAC? How does generational aspects affect experiences and preferences in an information seeking context? The theoretical framework of the thesis is information retrieval with several models about information-seeking/searching needs and behaviors. The empirical data contains interviews with nine people in different generations and protocols about two different OPACs. The results of this bachelor thesis show that generational aspects do not affect information habits and experience in a broader sense and that it depends on the contextual environment. The results also show that earlier experiences of information retrieval systems do affect the users in many ways and brings high expectations when they interact with other systems, like OPAC. One connection that we found is very important for the evolution of the modern OPAC, the users habits of social media and the interactive web environment. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design. The standards are ISO 9241 Ergonomic requirements for office work with visual display terminals, and standardised icons from the International Federation of Library Associations. The web catalogues were studied through a questionnaire handed to five people. These catalogues belong to Lund University Library, Frank L. Cubly Library and Spencer Library Media Center. The different aspects studied were icons, information, terminology, orientation, graphics, colours and moving objects. In some cases the catalogues match the guidelines studied, in some cases they do not. Reasons affecting the choice of guidelines are the application, the users and their work, and the hardware. Reasons why guidelines are not used can be that designers do not understand or know them, or that they have found better solutions. / Uppsatsnivå: D

The object of this study is to examine the effective functionality of an OPAC-system while a few participants interacted with the catalogue. I’ve used Carl Martin Allwood’s (1998) four designed usability factors to be able to estimate the effective functionality of the online catalogue. Theoretic basis is Human Computer Interaction together with Allwood’s four defined usability factors. They are: adjustment, ease of use, user acceptance and user competence. This study is conducted with a verbal protocol method which encourages the seven participators to “think aloud” while performing tasks. The study shows that the participants interact most effective in those functions they’re accustomed with. Which indicate that the OPAC-system have a high grade of user acceptance. The end users with more experience of using Internet search engines requested similar search capabilities and settings in the online catalogue. They tend to lack a little bit of understanding to the limitations of the OPAC which therefore indicate their lack of user competence. Some task problems occurred while the participators interacted in steps and functions they weren’t familiar with. They also spoke of the difficulties with subject searching and that they would like to know the best way to make search queries. I estimate some need of more user friendly functions and services, especially in the help section. The study shows that it is essential to educate users in ways to interact with the OPAC-system in a more effective manner.

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag. Studien behandlar inte problemet på en större skala och är fokus är lagd på att testa problemfrågan på högskolans hemsida. Avgränsning görs till att undersöka interaktionen mellan användaren och hemsidan och inga andra aspekter finns presenterade. Tillvägagångssättet som används under studien är att under kontrollerade förhållanden skapa situationer där noga utvalda testpersoner, med hjälp av smartphones, interagerar med hemsidan genom att genomföra ett flertal uppgifter. Det var genom observation och intervjuer som data samlades in, som senare använts för att generera resultatet.Resultatet av studien reflekterar forskarnas egna observationer i samverkan med undersökningarna som gjordes. De designprinciperna som tas fram kan därmed användas som en riktlinje vid skapande av användarvänliga hemsidor vid mobilt bruk. Konkret kan resultaten sammanfattas till att interaktionen på högskolans hemsida vid mobilt bruk inte är optimala i dagens läge. Det befintliga gränssnittet är bristfälligt vid mobilt bruk och en ombyggnad av hemsidan utifrån teorin skulle kunna bidra till bättre interaktion med användarna. Studiens resultat är inga fasta regler för hur ett arbete med att anpassa en webbsida för mobilt bruk ska se ut utan snarare riktlinjer för vilka designprinciper som kan följas för att förbättra sina chanser till att skapa god interaktion med användarna. Resultaten av studien är följaktligen generella. / Program: Systemvetarutbildningen

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att även användningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler användare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila användargränssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som själva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrån ett användarvänligtperspektiv. (Boda, Brohult, Morner, Nilsson, Pixell, 2009)Befintliga gränssnitt anses vara bristfälliga för olika typer av användargrupper samtsakna nödvändig feedback. Denna studie kommer därför att bidra till en förbättradformgivning av mobila plattformar. Studien har lagt användarna ochdesignprinciperna i centrum när den kvalitativa undersökningen har gjorts. Resultatetav studien kommer inte att beskriva hur fasta regler för designprinciper kommer att seut, utan den kommer att framställa en designanalys på de principer kan användas somriktlinjer när gränssnitt för mobila plattformar utformas.Studien syftar till att klarlägga hur designprinciper bör se ut för en mobil enhet.Denna studie behandlar inte problemet på en stor skala utan avgränsningar är gjordaoch fokus är lagt på test av användarvänlig design av reseplanerare samt hurinteraktion mellan plattform och användare ser ut i dagsläget.Studien börjar med att sammanställa en teoretisk bakgrundsbeskrivning av olikaproblem och begrepp som finns i dagens mobila plattforms utveckling. Därefter följerett fiktivt scenario kring hur det skulle kunna se ut när en användare interagerar meden mobil plattform. Det kommer även att användas en kvalitativ metod för insamlingav information samt ske en analys mellan teori och empiri. Slutligen följer endiskussion kring användarvänliga designprinciper av mobila gränssnitt. Studien haravgränsats till designprinciper och interaktion mellan användare och mobilt gränssnitt. / Program: Systemvetarutbildningen

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehåller operativsystem där det tillåts mängder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för så kallade Nomadic Devices. En telefon som mer är tänkt att fungera som någon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program än man tidigare sett för mobiltelefoner. Inom Sveriges tre största regioner(Stockholm, Västsverige och Sydsverige) finns det representerade reseplanerarapplikationer för mobiltelefonen som stödjer resenären i sitt kollektivåkande.Vid applikationsutveckling är det viktigt att ta begrepp såsom användarvänlighet, användbarhet i beaktning samt riktlinjer som harmoniserar med detta vid utformning av gränssnitt. Studien genererar ett antal riktlinjer grundat i redan befintliga och mer generella riktlinjer för utformning av gränssnitt. Förändringarna som är gjorda ligger i appliceringen till den givna kontexten, reseplanerare. Ett antal nya riktlinjer har också vuxit fram grundat på den empiriska undersökning som genomförts.

I dagsläget finns det allt för många odugliga biljettautomatsystem som inte bidrar till annat än missnöjda kunder och användare. Resenärerna ökar och kräver fler användarvänliga biljettautomatsystem. I denna studie har vi lagt användarna i centrum under hela processen. Dagens system saknar viktig feedback från användarnas perspektiv därför har vi lagt all fokus på det när vi intervjuat och observerat användarna när de interagerar med biljettautomatsystemen. Den här studien syftar till att ta fram designprinciper för utveckling av användarvänliga gränssnitt. Det bästa med denna studie är att vi har lagt all vår fokus på användaren och verkligen strävat efter att lyfta fram honom/hennes perspektiv. Vi har till en början sammanställt en bakgrundsbeskrivning där vi har diskuterat olika problem och begrepp som finns i dagens IT-utveckling, sedan går vi vidare med att diskutera problemområdet där vi bl.a. Presenterar ett scenario om hur det kan se ut när någon integrerar med ett biljettautomatsystem. För att avgränsa studiens omfattning har vi valt att avgränsa oss till biljettautomatsystem där man kan köpa och beställa resor. Vi har alltså inte undersökt alla system. Vi har även valt att avgränsa oss till interaktionen mellan användaren och systemet. Den teoretiska delen har legat som grund för den empiriska undersökningen där vi har använt en kvalitativ metod och gjort både observationer och intervjuer med användare. Vidare i analysen har vi gjort en jämförelse mellan teorin och empirin och har haft det som utgångspunkt när vi utvecklat designprinciperna.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen. Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter. De saknar riktlinjer för webbplatsens innehåll och hur den ska vara strukturerad för att vara så användarvänlig som möjligt. Jag avslutar med att ge rekommendationer för hur webbplatsen skulle kunna bli mer strukturerad och användarvänlig.