This paper examines how the Swedish nationalistic political party Sverigedemokraterna communicates regarding the crisis they experienced when the Swedish newspaper Expressen published a few video clips of three, in that time, highly important party members that got in an argument after a late night of drinking. Two of the party members were at the time of the publication the members of the Swedish parliament and all of them had important senior positions in the party. In the argument one of the party members used abusive, offensive, sexist and racist language while all acted threatening and even armed themselves with iron bars from a nearby construction site.The aim of this paper is to examine how the party Sverigedemokraterna conducts their crisis communication, if they apologies and the fashion of the apology. A press conference with the party leader and the most active user of abusive language and also an interview with the second member of parliament who is involved in the argument are studied. The rhetorical arena is used to describe and pinpoint the most important stakeholders in the crisis. Hearits structure “from wrongdoing to absolution” is used to describe the crisis and it’s context. Benoits apologiastrategies and Hearits requirements for an ethical apologia are used to describe and assess the crisis communication and apologia at the press conference and interview.The paper concludes that the individuals who communicate the apologia use different strategies. The party leaders focus is towards the future and corrective actions while claiming not to have all the necessary information. The other two party members portray themselves as victims. One of them apologizes while the other only acknowledges wrongdoing without apologizing. They all acknowledge wrongdoing.

Bakgrund och syfte: Sociala mediers framväxt har lett till uppkomsten av en ny yrkesgrupp kallad influencer. Detta yrke innebär en betydande uppmärksamhet och ett visst ansvar gentemot både sin publik och samhället. För att undvika att skada förtroendet och riskera negativa konsekvenser för sin karriär är det viktigt att agera med eftertanke och vara medveten om konsekvenserna av ens handlingar och uttryck. Denna studie fokuserar på influencern Margaux Dietz, som hamnade i en kontrovers efter att ha publicerat en YouTube-video där hon filmar och dehumaniserar en medvetslös man. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig person använder kriskommunikation för att återupprätta sitt anseende efter en kris. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av en innehålls- och textanalys, samt de retoriska appellerna ethos, pathos och logos och den retoriska teorin/metoden apologia. Detta är för att undersöka hur hon försöker återupprätta sitt anseende med hjälp av retoriska strategier. Primärdatan består av en dokumentär, en YouTube-video och ett Instagram-inlägg. Resultat och Slutsats: Utifrån innehållsanalysen framgår det att de retoriska argumenten ethos, pathos, och logos är ofta förekommande i hennes argumentation. Samtidigt som hon delvis uppfyller kraven för en idealisk apologia genom dess strategier. Studien visar att Dietz använder sig frekvent av retoriska argumenteringar för att framföra ett meddelande som kan återställa hennes anseende. Däremot tyder studien på att hennes försök till att återupprätta sitt anseende inte lyckats utifrån de strategier hon har använt, eftersom det förekommer för många motsägelser som dementerar hennes ansats. / Background and Purpose: The emergence of social media has led to the rise of a new profession called influencers. This profession entails significant attention and a certain responsibility towards both their audience and society. To avoid damaging trust and risking negative consequences for their career, it is important to act thoughtfully and be aware of the consequences of one's actions and expressions. This study focuses on the influencer Margaux Dietz, who found herself in controversy after posting a YouTube video where she films and dehumanizes an unconscious man. The purpose of the study is to examine how a public figure uses crisis communication to restore their reputation after a crisis. Method: The study employs a qualitative method in the form of content and text analysis, as well as the rhetorical appeals of ethos, pathos, and logos, and the rhetorical theory/method of apologia. This is done to investigate how she attempts to restore her reputation using rhetorical strategies. The primary data consists of a documentary, a YouTube video, and an Instagram post. Results and Conclusion: Based on the content analysis, it is evident that the rhetorical arguments of ethos, pathos, and logos are frequently employed in her arguments. At the same time, she partially meets the requirements of an ideal apologia through its strategies. The study demonstrates that Dietz frequently uses rhetorical arguments to convey a message that can restore her reputation. However, the study suggests that her attempts to restore her reputation have not been successful based on the strategies she has employed, as there are too many contradictions that contradict her approach.

Under Oscarsgalan 2022 uppstod ett mediadrev mot den folkkära artisten Will Smith efter att han under sändningstid steg upp på scenen och slog komikern Chris Rock i ansiktet. Händelsen orsakade massiv kritik mot Smith och klassades som en skandal för både honom och hans karriär. Efter skandalen har Smith uttalat sig om händelsen och bett om ursäkt till de berörda parterna. Syftet med denna undersökning är att studera Will Smiths kriskommunikation och analysera om han använder sig av några försvarsstrategier för att rädda sitt anseende och undvika att bli cancelled. Undersökningen bygger på ett retoriskt teoretiskt ramverk, där teorier om kriskommunikation, apologia-strategier, image repair theory samt de tre retoriska appellerna ethos, pathos och logos har använts. Dessa teorier har tillämpats i metod momentet genom en kvalitativ innehållsanalys med ett retoriskt perspektiv. Resultatet formades genom fördefinierade kvalitativa frågeställningar som applicerades på materialet, där utvalda ord och meningsuppbyggnader transkriberades för analys. Slutsatsen visade att Will Smith använde flera strategier från apologia och image repair, men det mest framträdande var att be om ursäkt. Resultatet visar även att Smith uppfyller många utav kraven för en idealistisk apologia. Dessutom försökte han genom de tre retoriska appellerna, främst ethos och pathos, skapa förtroende hos mottagarna. / During the 2022 Oscarsgala, the popular moviestar Will Smith found himself thrown into the media spotlight after walking onto the stage during comedian Chris Rock’s dialog and slapped him in the face. The incident led to massive criticism against Smith and was regarded as a scandal for both him and his career. Following the scandal, Smith addressed the incident and apologized to both Rock and his family but also his own family and colleagues.  The purpose of this study is to analyze Smith's crisis communication and determine whether he incorporates any defense strategies to repair his image and avoid being cancelled. The study is based on a rhetorical theoretical framework, incorporating theories of crisis communication, apologia strategies, image repair theory, as well as the rhetorical appeals of ethos, pathos, and logos. These theories are implemented through a qualitative content analysis with a rhetorical perspective. Results were formulated through predefined qualitative inquiries applied to the material. Selected words and sentence structures were transcribed for analysis. The conclusion revealed that Will Smith implemented numerous strategies from apologia and image repair, with the most prominent strategy being issuing an apology. Results also indicate that Smith meets many criteria for an idealistic apologia. Additionally, he attempted to build up trust with the recipients through the rhetorical appeals, primarily ethos and pathos.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues. The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong. With theories like Benoits apologia strategies, Bitzers rhetorical situation and Ryans kategoria and apologia speechset, the analysis of articles of the German mass medium ”Bildzeitung”, clearly mirrors Guttenberg’s tendency to react offended to personal accusations. While being able to handle accusations against his policy, this continuing communicative mistake provides an opportunity for his critics.

This essay examines the aviation companies SAS,Norwegian and Finnair and their crisis communicationon social media before and after the beginning of the COVID-19 crisis. The theories used are Situational Crisis Communication Theory and Corporate Apologiatogether with the general study of crisis communication. The study was done with a quantitative analysis with a coding scheme. The results show us that the aviation companies have a similar approach on social media but with very distinct differences. Everyone used the SCCTs rebuild strategy eventhough the theory recommends the diminish strategy. Every aviation company used Apologias bolstering reaction through accepting responsibility and put themself in positive perspective. Interesting discoveries were that the companies did not act as the SCCT recommends. Norwegian stops publishing content on their social media in the middle of march. Finnair have a primary focus on Twitter where they also have the least amount of followers. The aviation companies drastically changes their communication when the crisis present it self. / I den här rapporten undersöks flygbolagen SAS, Norwegian och Finnairs kriskommunikation på sociala medier under COVID-19 krisens början. Teorierna som används är Situational Crisis Communications Theory och Corporate Apologia tillsammans med den allmänna kriskommunikationsforskningen. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys med kodschema. Resultatet visar på att flygbolagen har en liknande strategi på sociala medier men med tydliga skillnader. Alla använde sig av SCCTs återskapandestrategi medan teorin rekommenderar den förminskande strategin. Alla flygbolag gick också efter Apologias bolsteringsstrategi genom att ta ansvar i krisen men sätta sig själva i gott ljus. Intressanta fynd var att flygbolagen inte agerar enligt SCCTs teori. Norwegian slutar att uppdatera sina sociala medier mitt under tidsperioden. Finnair fokuserar starkast på Twitter där de har minst antal följare. Flygbolagen förändrar sin kommunikation totalt när krisen inträffar.

Under hösten 2017 fick #metoo en enorm spridning i sociala medier. Rörelsen har beskrivits som en nutida revolution, och av länderna i Norden hade metoo-rörelsen störst genomslag i Sverige. Den här studien kommer att fokusera på Fredrik Virtanen, som tidigt hängdes ut med namn och bild i svenska medier efter de våldtäktsanklagelser som riktats mot honom. Ett år senare fick Virtanen möjlighet att uttala sig i media och försvara sig mot dessa anklagelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur retoriska strategier har använts i samband med #metoo, samt hur de kan vara användbara vid självförsvar. Studiens teoretiska ramverk bygger på retoriken och självförsvarsteorin apologia, som båda används för att analysera ord i skrift och tal. Med hjälp av en retorisk textanalys som metod, kommer vi att analysera hur Virtanen väljer att svara på anklagelserna. Resultatet visar att Virtanen använder sig av samtliga tre övertalningsstrategier, ethos, logos och pathos, i sina två uttalanden. Resultatet visar även att Virtanen använder sig av retoriska självförsvarsstrategier, framförallt förnekelse. Detta kan vara en farlig självförsvarstrategi att använda sig av, eftersom den fungerar bäst om publiken tror att den anklagade är oskyldig. En retorisk textanalys kan inte få fram ett resultat som visar om en person är skyldig eller oskyldig. Däremot visar vår analys att de tre övertalningsstrategierna som Virtanen använder sig av inte kompletterar varandra, vilket kan framställa honom som mindre trovärdig.

Crisis management includes efforts designed to prevent and to detect potential crises, and to learn from crisis experiences. The SCCT posits that certain crisis responses (matched) produce better outcomes for organizations than others (unmatched), depending on the situation. In addition, the results from this study attempt to support the situational crisis communication theory in aiding crisis managers in protecting their organizations against crises.

No description available.

I denna uppsats analyseras åtta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen är att analysera välgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen där styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode är i nyhetsmediernas fokus. De frågor som uppsatsen besvarar är: Hur framställs Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets inställning, i artiklarna, till krisen vara? Använder organisationen sig av någon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna används van Djiks kritiska diskursanalys som analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till är teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill säga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori. I analysen av artiklarna framträder två kriskommunikationsstrategier där Röda Korset först försöker överföra ansvaret för arvodet på någon annan och sedan argumenterar varför Westerberg bör erhålla det arvode han får. Röda Korset beslutar även om en åtgärd, vilken innebär att organisationens medlemmar får möjligheten att påverka beslutet om arvodet i ett nationellt rådslag. Bengt Westerberg tycks dock inte vara posivit inställd till debatten, då han beskrivs vara irriterad under Röda Korsets presskonferens. Röda Korset meddelar däremot att de tar krisen på ”stort allvar”. Utöver den negativa framställningen av Westerberg i artiklarna, ger artiklarna även en bild av att Röda Korsets verksamhet är problemfylld då de drabbats av många krisen under den senaste tiden. Trots två kriskommunikationsstrategier och en åtgärd tycks organisationens ansträngningar för att lindra en förtroendekris hos medlemmarna vara otillräckliga. Medlemsantalet sjönk med 40 000 medlemmar under året då krisen inträffade.

Adverse relationships between an individual or corporation and its publics can destroy credibility, relationships, marketability, and economic welfare. As such, a genre of discourse is needed to help individuals and organizations respond to charges of wrongdoing. Therefore, the study of image restoration is worthwhile because it provides insight into an important function of our lives. For this thesis study, a content analysis was conducted of media releases and stories produced by the U.S. Air Force regarding a series of sexual assaults at the Air Force Academy in 2002. The purpose of the study is two-fold. First, it determines the image restoration strategies employed by the U.S. Air Force during a crisis situation. Its second -- and primary -- objective is to advance (or reinforce) current image restoration theory by determining whether specific image restoration tactics encourage a positive or negative reporting trend from independent newspapers, and measuring the effectiveness of tactics comprising Benoit's Image Restoration Theory as applied in this particular situation by the U.S. Air Force. Combined, these analyses will demonstrate that Benoit's Image Restoration Theory can be prescriptive rather than simply descriptive (as noted in the review of literature) with the ultimate intent of the study being a determination of how independent media reacts to the image restoration tactics employed by the U.S. Air Force.