<p>Dagens organisationer verkar på en marknad präglad av hård konkurrens om såväl marknadsandelar som kompetent personal. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta är commitment, som beskriver den anställdes bindning till organisationen. Individens värderingar i förhållande till commitment är delvis outforskat. Individualism är ett ramverk av värderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper. Mot bakgrund av detta är det intressant att sätta begreppet i relation till commitment. Syftet med denna studie var således att undersöka förekomsten av samband mellan individualism och commitment och hur dessa i så fall ter sig. Studien genomfördes genom en enkätundersökning på 158 bankanställda. Resultaten påvisade samband mellan horisontell individualism och känslomässig commitment samt mellan vertikal individualism och normativ commitment. Med denna kunskap kan organisationer anpassa sitt personalarbete för att motivera anställda och skapa förutsättningar för commitment.</p>

Dagens organisationer verkar på en marknad präglad av hård konkurrens om såväl marknadsandelar som kompetent personal. Detta ställer krav på kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta är commitment, som beskriver den anställdes bindning till organisationen. Individens värderingar i förhållande till commitment är delvis outforskat. Individualism är ett ramverk av värderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper. Mot bakgrund av detta är det intressant att sätta begreppet i relation till commitment. Syftet med denna studie var således att undersöka förekomsten av samband mellan individualism och commitment och hur dessa i så fall ter sig. Studien genomfördes genom en enkätundersökning på 158 bankanställda. Resultaten påvisade samband mellan horisontell individualism och känslomässig commitment samt mellan vertikal individualism och normativ commitment. Med denna kunskap kan organisationer anpassa sitt personalarbete för att motivera anställda och skapa förutsättningar för commitment.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. Därutöver visade resultatet från undersökningen på att arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering påverkas av olika faktorer och på olika vis, vilket tyder på att det är tre särskiljda begrepp som är separerade från varandra.

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen från ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger på förståelsen att de anställda är en värdefull tillgång och en viktig resurs för allaorganisationer. Utifrån denna filosofi undersöktes anställdas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som är verksam inom handel. Detta företag strävar efter professionell kundserviceoch de anställda ses som en tillgång att uppnå detta mål. Så vitt vi känner till har en liknande studie integenomförts utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det är intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som äranpassade till de anställdas individuella behov och förutsättningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats är en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes på 102 anställda inom ett handelsföretag. Anställdas arbetsengagemang och deraspersonlighetsdrag dvs. en optimistisk livssyn och affektiv personlighet mättes med Utrechts Work EngagementScale (UWES), Life Orientation Test (LOT) och Positive and Negative Affect Scale (PANAS). Enkäten frågadedessutom efter de anställdas demografiska faktorer, såsom kön, ålder och civilstånd samt deras arbetssituationoch tidsmässiga mönster i privatlivet.Resultat - Korrelation mellan affektivt temperament och arbetsengagemang .50, p &lt; .01, korrelation mellanoptimistisk livssyn och arbetsengagemang .38, p &lt; .01. Skillnader fanns mellan anställda med ett högt och lågtarbetsengagemang i hänseende till civilstånd U = 670.0, p &lt; .05, ansvarstillägg U = 674.0, p &lt; .05, upplevd orkoch energi utanför arbetet x2 (2) = 7.9, p &lt; .05, och tid ägnat åt familj U = 680.5, p &lt; .05.Diskussion - Resultaten av denna studie ger stöd åt att personlighetsdrag är signifikant kopplat till anställdasarbetsengagemang. Studien fann också att anställda med ett högt arbetsengagemang visade ett annorlundamönster i sin arbets- och privatlivssituation jämfört med dem med lågt arbetsengagemang. Baserat på dettaföreslås en modell av personlighetstyper som beskriver fyra olika typer av engagemang och dess möjligainteraktion med arbetsmiljön och sin privata miljö. Resultaten från denna studie kan vara av värdefullinformation och nytta för människor som arbetar inom HR-området eftersom de personlighetstyper ger en ökadförståelse för hur individer engagerar sig i sitt arbete baserat på deras tanke- och känslomässiga mönster. Förframtida undersökningar skulle man kunna utveckla individanpassade HR-strategier som stöttar och germöjligheter för dessa olika personlighetstyper enligt deras behov och förutsättningar.

Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser. Detta har undersökts i studien genom krav, kontroll och stöd med tyngd i Karasek och Theorells krav- och kontroll modell. Detta för att undersöka om anställda och ledning kan vara engagerade på arbetet utan att det resulterar i utbrändhet samt om krav, kontroll och stöd påverkar det. En enkätstudie utfördes på anställda och ledning inom offentlig sektor vilket resulterade i 100 enkätsvar. Resultatet av studien visade en signifikant korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet och en korrelation mellan krav, kontroll samt stöd och arbetsengagemang. Anställda och ledning kan alltså vara engagerade på arbetet i ett långsiktigt uthållighetsperspektiv och det behöver inte resultera i utbrändhet. Kvinnor var i studien mer engagerade på arbetet än männen, dock påvisade männen en starkare korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet. Arbetsengagemang påverkas enligt studien negativt av kraven medan kontrollen och stödet som finns på arbetsplatsen påverkar positiv, vilket en sambandsanalys visade.

Prokrastinering har uppvisat samband med flera negativa aspekter för både individ och organisation, såsom stress och kortare anställningstid. Trots detta är forskningen om prokrastinering i arbetslivet fortfarande sparsam. Vidare verkar prokrastinering korrelera med arbetsengagemang och prestationsmotivation, två faktorer som i sig kan ha positiva effekter för individer och organisationer. Syftet med denna korrelationsstudie var därmed att undersöka förekomsten av prokrastinering och om det korrelerade negativt med arbetsengagemang samt prestationsmotivation i arbetslivet. Med ett bekvämlighetsurval genomfördes en enkätundersökning på en koncern av mediebyråer i Sverige med cirka 350 anställda. Resultatet visade på låg prokrastinering och negativa samband erhölls mellan prokrastinering och arbetsengagemang samt prestationsmotivation. Det visade sig även att hög prestationsmotivation kan predicera låg prokrastinering. Hypoteserna bekräftas därmed av resultatet. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara undersökningsdeltagarnas engagemang och samvetsgrannhet samt att organisationens arbetsmiljö förhindrar prokrastinering och främjar engagemang.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares beskrivning av upplevelser kring vardagens arbetsklimat samt om lärarnas upplevelser kan kopplas till ett kreativt arbetsklimat. I studien tillämpades en kvalitativ metod och tre fokusgrupper användes för datainsamling. Elva lärare ingick i studien som delade med sig av sina upplevelser ifrån sin vardag i semi-strukturerade intervjuer. Tematiska analysen genererade fyra teman; dagligt anpassningsarbete, kollegiala relationer, arbetsmaterial med egen prägel och gemensamma ramar. Dagligt anpassningsarbete beskriver flexibilitet och att anpassa varje dag efter rådande behov. Kollegiala relationer beskriver arbetsgruppens betydelse och funktion. Temat arbetsmaterial med egen prägel beskriver lärares egen kontroll över sin undervisning, att få ta fram det material som passar både individ och klass. Det sista temat är gemensamma ramar och beskriver organisationsstrukturen och kulturen som råder och vilka gemensamma ramar det finns att jobba efter. Resultatet av analysen visade att varje tema har underliggande faktorer med psykologisk mening från lärares arbetsplatsklimat som påverkar upplevelsen i vardagen. De psykologiska effekterna påverkar varje del av hela organisationen i det dynamiska samspelet, mellan individ, samhälle och organisationen. Ett komplext organisatoriskt arbete där varje lärare använder sitt eget tillvägagångssätt i undervisningen med hjälp av omarbetat inlärningsmaterial som passar den specifika eleven och klasserna. / The purpose of the present study is to investigate teachers' description of experiences around the everyday working climate and whether teachers' experiences can be linked to a creative work climate. In the study, a qualitative method was applied, and three focus groups were used for data collection. Eleven teachers were included in the study who shared their experiences from their everyday lives in semi-structured interviews. Thematic analysis generated four themes: daily adaptation work, collegial relationships, learning materials with own approach and common frameworks. Daily adaptation work describes flexibility and adapting each day to current needs. Collegial relations describe the importance and function of the working group. The theme of learning materials with own approach describes teachers' own control over their teaching and to develop the material that suits both individuals and classes. The last theme is a common framework and describes the organizational structure and what culture prevails and what common frameworks there are to work for. The results of the analysis showed that each theme has underlying factors with psychological meaning from the teachers' workplace climate that affect the experience in everyday life. Psychologically every part of the entire organization affects the dynamic interaction, between the individual, society and the organization.  A complex organizational work in which every teacher uses their own approach to teaching using reworked learning material that suits the specific student and the classes.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer arbetar för för attmotivera sina medarbetare under hemarbete sett till arbetsprestationoch arbetsengagemang. Studien genomfördes med kvalitativ metodoch det empiriska materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Sex tjänstemän som arbetar som chefer intervjuades, tvåarbetar inom ett vårdbolag och fyra inom ett fackförbund. Resultatettolkades utifrån situationsanpassat ledarskap och tidigare forskning.Det som framkom av studiens resultat var bland annat att cheferna isyfte att motivera sina medarbetare behöver anpassa sig uteftermedarbetarnas behov, vara mer lyhörda, kommunicera mera, hittanya digitala verktyg och arbetssätt samt ge mer feedback ochuppmuntran.

Konsultverksamheten är en komplex bransch där arbetstagarna kan ha svårt att känna en samhörighet till både konsultverksamheten och kundföretaget. Socialt stöd är en väsentlig faktor för att hålla medarbetare engagerade på arbetet och skapar en vilja för medarbetaren att tillhöra organisationen. Syftet med studien var att undersöka om socialt stöd från arbetsgivare och arbetskamrater på konsultföretaget respektive kundföretaget predicerar konsulters arbetsengagemang samt vilken prediktor som är starkast. En webbenkät distribuerades ut till tre konsultbolag där 132 konsulter deltog. Studiens resultat visade att de fyra dimensionerna av socialt stöd tillsammans förklarade 48% av variansen på arbetsengagemanget. Kontrollvariablerna kön, ålder, uppdragslängd och antal uppdrag hade ingen förklarad varians på arbetsengagemanget. Socialt stöd från arbetsledare på kundföretaget och arbetskamrater på konsultföretaget visade ett signifikant samband med arbetsengagemang, där arbetskamrater på konsultföretaget hade det starkaste sambandet. Socialt stöd från arbetsgivare på konsultföretaget och arbetskamrater på kundföretaget hade inget samband med arbetsengagemanget.

<p>Uppsatsen syftar till att skapa en större förståelse för hur omorganisationer påverkar de anställdas inställning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anställdas arbetsengagemang för att på det sättet uppnå en högre produktivitet.</p><p>Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har också kompletterats med en teoretisk referensram utifrån det empiriska materialet. Den bärande teoretiska ramen utgår ifrån Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori.</p><p>Resultatet från studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha påverkat de anställdas arbetssituation i någon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen. Studien påvisar att företagets och de anställdas skilda målsättningar tillsammans med ett likartat rationellt handlande bidrar till att engagemanget och inställningen till förändringsarbetet varierar hos de anställda.</p>