Uppsatsen syftar till att skapa en större förståelse för hur omorganisationer påverkar de anställdas inställning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anställdas arbetsengagemang för att på det sättet uppnå en högre produktivitet. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har också kompletterats med en teoretisk referensram utifrån det empiriska materialet. Den bärande teoretiska ramen utgår ifrån Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori. Resultatet från studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha påverkat de anställdas arbetssituation i någon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen. Studien påvisar att företagets och de anställdas skilda målsättningar tillsammans med ett likartat rationellt handlande bidrar till att engagemanget och inställningen till förändringsarbetet varierar hos de anställda.

I dagens föränderliga värld behöver företagen i en ökad utsträckning ta tillvara på medarbetarnas engagemang och motivation i arbetet. Inom HRM och i företag har länge målstyrning använts för att öka prestationsförmågan hos de anställda och förbättra företagens resultat. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för målstyrning och dess upplevda innebörd för medarbetarnas arbetsengagemang och arbetsmotivation inom kunskapsföretag. En kvalitativ ansats har valts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Data har analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar att ”målstyrning” har en stor betydelse för det upplevda engagemanget och motivationen hos medarbetarna, vilket är kopplat till den upplevda prestationen och resultatet av deras arbeten. En modell har tagits fram för att beskriva och förklara sambanden kopplade till en effektiv målstyrningsprocess. Ett ökat fokus i framtiden gällande arbetsengagemang och arbetsmotivation betonas vid utveckling av målstyrningsprocessen och där företagen ännu bättre tar tillvara på medarbetarnas potential, energi och förmågor.

The purpose of this study was to quantitatively investigate if workload, job satisfaction and work engagement could contribute to employees’ intention to quit in healthcare and which factor contributes this to the highest degree. A questionnaire was sent out to all 21 regions in Sweden and to private hospitals, and was shared on LinkedIn and Facebook. The criterion for participating in the study was that the respondents should work in healthcare with direct patient contact and a total of 67 responses were received. The questionnaire was based on questions from the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III) och Ulrecht Work Engagemant Scale (UWES). The results showed that workload, job satisfaction and work engagement together contribute employees’ intention to quit in healthcare. The factor that contributes intention to quit to the highest degree was job satisfaction.

Abstract The authentic leadership is a leadership that is based upon honesty and genuineness. The leadership consists of four dimensions; relational transparency, internalized moral perspective, balanced processing, self-awareness. Work engagement is described as a positive work-related state of mind consisting of the psychological mindsets, vigour, dedication, and absorption. The purpose of this study was to examine the relation between the authentic leadership and work engagement and how the dimensions within the authentic leadership predicted each psychological mindset within work engagement. A digital questionnaire was designed and based upon The Authentic Leadership Questionnaire (ALQ) and The Utrecht Work Engagement scale (UWES-9). The questionnaire was published on LinkedIn and answered by 211 respondents within the Swedish labour market. The results showed that the authentic leadership significantly predicted work engagement with relational transparency and self- awareness as the significant predictors. The authentic leadership predicted each psychological mindset after similar patterns, with relational transparency and self- awareness as the most prominent predictors.

Arbetslivet är för många individer en stor del av vardagen och innehåller många mellanmänskliga relationer och engagerade anställda är gynnsamt för organisationer. Individuella faktorer som kan påverka arbetsengagemang hos medarbetare är tillit och relationskvalité, både till ledare och organisationen. Ytterligare en faktor som eventuellt kan samspela med relations- och tillitsfaktorer, och i sin tur påverka arbetsengagemang, är en individs anknytningsmönster. Den här studiens syfte var att undersöka hur tillit till närmaste chef och relationskvalité samverkar med anknytningsmönster och hur det i sin tur påverkar arbetsengagemang. Studien har en kvantitativ ansats och 148 deltagare med en nuvarande anställning i Sverige deltog. Korrelationsanalys och stegvisa regressionsanalyser genomfördes för det totala stickprovet. Det fanns en samverkan (interaktion) mellan säker anknytning och kvalité på relationen till närmsta chef i relation till arbetsengagemang. Ingen samverkan (interaktion) fanns dock mellan anknytningsmönster och tillit i relation till arbetsengagemang.

Arbetsmiljö är en viktig beståndsdel i varje organisation oavsett storlek. Syftet med studien var att identifiera upplevelser av svårigheter vid implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete inom mindre organisationer. I dagsläget är SAM inom mindre organisationer ett relativt outforskat område då de inte fångas upp av myndigheter förens de överstigit tio anställda. För datainsamlingen användes en kvalitativ en forskningsmetod där sju respondenter, två kvinnor och fem män, deltog i enskilda intervjuer via digitala hjälpmedel. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analys som visade på tre huvudteman uppfattning, orsaker och utmaningar. Resultatet visade på att tid, kunskap och otydlighet var tre faktorer som respondenterna upplevde som problematiska vid implementering av SAM. Respondenterna visade på ett stort intresse och engagemang till att börja arbeta med SAM.

The statistics on Swedish teachers' occupational health can be described as troubling. Stress-related mental illness is increasing and teachers are suffering from burnout to a greater extent than other occupational groups. This indicates that new perspectives on prevention of burnout are required. This essay examines whether hope and/or psychological safety can predict work engagement. This against the background that work engagement can be seen as the positive antipode of burnout. Our hypothesis was that hope would have a positive correlation to work engagement. We did not state a hypothesis regarding psychological safety as a result of conflicting empirical data. To answer the research question, a survey was sent out to teachers at one Swedish high school. The questionnaire contained validated instruments. The questionnaire was answered by 63 teachers (response rate: 70%). The data obtained was analyzed using SPSS v. 27 and a multiple regression analysis was performed. The results revealed that hope had a significant positive correlation with work engagement while psychological safety did not have that. This indicates that interventions aimed at increasing teachers' hope could be associated with an improvement in their work engagement. We conclude with a discussion of areas where further research is needed and propose that further research should study hope as a resource in the Job Demands-Resources model. In summary, this study contributes with new knowledge about predictors of work engagement for teachers in a Swedish context. / Statistik om svenska lärares hälsosituation inom arbetslivet kan beskrivas som oroväckande. Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar och lärare lider i högre utsträckning av utbrändhet än andra yrkesgrupper. Detta tyder på att nya perspektiv på förebyggande av stressrelaterad ohälsa krävs. Denna uppsats undersöker huruvida hopp och psykologisk trygghet kan predicera arbetsengagemang. Detta mot bakgrunden att arbetsengagemang kan ses som en motpol till utbrändhet. Vår hypotes var att hopp skulle ha en positiv relation till arbetsengagemang. Vi uttalade ingen hypotes gällande psykologisk trygghet till följd av motstridig empiri. För att besvara frågeställningen skickades en enkät ut till lärare vid en svensk gymnasieskola. Enkäten innehöll validerade skattningsskalor. Enkäten besvarades av 63 lärare (svarsfrekvens: 70%). Den insamlade datan analyserades genom att använda SPSS v. 27 för att utföra en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att hopp har ett signifikant positivt samband med arbetsengagemang medan psykologisk trygghet inte hade det. Detta indikerar att interventioner riktade mot att höja lärares hopp skulle kunna associeras med en ökning i arbetsengagemang. Vi föreslår områden där vidare forskning behövs och föreslår att undersöka hopp som en resurs utifrån Job Demands-Resources-modellen. Sammanfattningsvis bidrar studien med ny kunskap om prediktorer kring gymnasielärares arbetsengagemang i en svensk kontext.

Målet med denna studie är att, med ett särskilt fokus på kompetenssäkring, undersöka hur nyanställda medarbetare och säsongsarbetare upplevt sin onboarding samt hur ledningen på UE beskriver onboardingprocessen. Begreppet onboarding åsyftar den process där den nyanställa medarbetaren lär känna organisationen samt dess regler och villkor. En framgångsrik onboardingprocess ökar tillfredsställelsen, prestationen samt engagemangen bland medarbetarna. Studien är grundad på en kvalitativ ansats med målet att åskådliggöra hur onboardingprocessen upplevdes av berörda parter såsom nyanställda, tillsvidareanställda, platschefer och ledning på Umeå Entreprenad. För att få svar på frågor om hur onboardingprocessen ser ut i dagsläget, hur onboardingprocessen kan förstås ur ett kompetenssäkringsperspektiv och om det går att se förbättringspotential utifrån ett kompetenssäkringsperspektiv i nuvarande onboardingprocess, genomfördes 10 semistrukturerade intervjuer med medarbetare och ledare på ett mark- och anläggningsföretag. Intervjuerna transkriberades och kodades i nyckelord och delades in i teman för att sedan analyseras. Resultatet visade att företaget har lyckats skapa ett stort arbetsengagemang där medarbetare är stolta över att arbeta på företaget. Resultaten från informanterna visar även på brister där de eftersträvar en ökad standardisering av såväl praktisk som teoretisk introduktion. Informanter med medarbetarperspektiv och ledarperspektiv upplevde en brist på uppföljning under introduktionsfasen och uttrycker en önskan om att detta ska integreras i framtida onboardingprocesser.

Syftet med studien var att undersöka om feedback och arbetsengagemang predicerade arbetstillfredsställelse. Syftet var även att undersöka om det förekom en skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerar arbetstillfredsställelse. En kvantitativ metod användes där en enkät distribuerades ut via sociala medier. Enkäten baserades på tre redan validerade skalor, Feedback Orientation Scale (FOS), Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). En multipel regressionsanalys genomfördes där prediktorerna yrkestillhörighet, feedback och arbetsengagemang ställdes mot arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att arbetsengagemang signifikant predicerade arbetstillfredsställelse men att feedback inte gjorde det. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerade arbetstillfredsställelse. Slutsatsen var att organisationer behöver se över hur de arbetar med att engagera sina medarbetare. Hittar de rätt strategier kan det leda till en ökad arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. / The purpose of the present study was to investigate whether feedback and work engagement predicted job satisfaction. The purpose was also to investigate whether there was a difference in how office and industrial employees predict job satisfaction. A quantitative method was used where a questionnaire was distributed via social media. The survey was based on three already validated scales, the Feedback Orientation Scale (FOS), the Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) and the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). A multiple regression analysis was performed in which the predictors profession, feedback and work engagement were set against job satisfaction. The results showed that work engagement significantly predicted job satisfaction whereas feedback did not. The results showed no significant difference in how office and industrial employees predicted job satisfaction. The conclusion was that organizations need to review how they work with engaging their employees. Finding the right strategies can lead to increased job satisfaction among employees.

Onboarding is about giving new employees a good foundation to stand on in order to be able to do their work in the best way. Through a structured and systematized introduction process, organizations can make employees feel motivation and joy in their work, driving forces that help the business to develop and remain productive. The aim of the study is to gain a better understanding of the onboarding process by investigating new employees' experiences of onboarding at a construction company, by answering the research questions: Does the organization have an introductory approach and if so how do the informants describe their experience of it? How can the introduction process be understood based on theories of onboarding and organizational culture? Through a qualitative method, empiricism has been collected through eight semistructured interviews. The analytical tools used in the framework of this study are Bauer's (2010) theory regarding successful onboarding, Lindelöw's (2016) theory of introduction and Granberg's (2011) theory of leaders as cultural bearers within organizations. The results show that the organization has a formal character in its introduction process, but that this is not systematized and formalized to the extent that would be desirable, which means that new employees have different conditions to complete their work. / Onboarding handlar om att ge nya medarbetare en bra grund att stå på i syfte att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Organisationer kan genom en strukturerad och systematiserad introduktionsprocess få medarbetare att känna motivation och glädje i sitt arbete, drivkrafter som hjälper verksamheten att utvecklas och förbli produktiva. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för onboardingprocessen genom att undersöka nyanställdas upplevelser av onboarding på ett företag inom bygg-och anläggningsbranschen, genom att besvara forskningsfrågorna: Har organisationen ett introduktionsupplägg och i så fall hur beskriver informanterna sin upplevelse av den? Hur kan introduktionsprocessen förstås utifrån teorier om onboarding och organisationskultur? Genom en kvalitativ metod har empiri samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. De analysverktyg som nyttjats inom ramen för denna studie är Bauers (2010) teori gällande en lyckosam onboarding, Lindelöws (2016) teori om introduktion samt Granbergs (2011) teori om ledare som kulturbärare inom organisationer. Resultatet visar att organisationen har en formell karaktär på sin introduktionsprocess men att denna ej är systematiserad och formaliserad i den omfattning som vore eftersträvansvärt, vilket gör att nya medarbetare får olika förutsättningar för att klara sitt arbete.