Syfte: Syftet med denna studie är undersöka arbetsgivarens kommunicerade Employer Brand och medarbetarnas uppfattningar om den förmedlade informationen samt vilka konsekvenser relationen kan leda till. Metod: En kvalitativ fallstudie med en empirisk grund där dataproduceringen har skett via intervjuer. Slutsats: Organisationen vill förmedla utrymme och uppmuntran till utveckling. En dissonans i vad för information som förmedlas och hur det tillämpas i verkligheten skapar besvikelse och omotiverad personal. Utveckling på arbetet sker inom ramen för förutbestämda metoder och regelverk som inte stämmer överens med personalens uppfattning innan anställningen. En stark företagskultur ter sig däremot rädda upp arbetsgivarvarumärket och skapar en homogen grupp som vidare ökar graden av personal som fullföljer sitt arbete.

Syftet med studien var att undersöka en organisations arbete kring det externa arbetsgivarvarumärket genom att studera ambassadörernas upplevelser och egenskaper. Detta är en kvalitativ studie och därmed genomfördes sju intervjuer med anställda på en organisation i Mellansverige. Ur resultatet framkom det fem olika huvudteman med tillhörande underteman som beskrev ambassadörernas upplevelser av organisationen som arbetsgivare och egenskaperna som en ambassadör anses ha samt måste ha för att vara en god ambassadör. Respondenterna upplevde stolthet över att vara arbetstagare inom denna organisation, dem upplevde meningsfullhet i sina arbetsuppgifter samt utvecklingsmöjligheter i och med att organisationen är stor, till antal anställda. Det framkom även att ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för att kunna vara en god ambassadör samt vad dem ska förmedla. Sammanfattningsvis visar studien att ambassadörernas upplevelser av arbetsgivarvarumärket och ambassadörernas egenskaper har stor betydelse för hur organisationen arbetar med det externa arbetsgivarvarumärket. / The purpose of the study was to examine an organization’s work on the external employer’s brand by studying ambassadors' experiences and characteristics. This qualitative study has seven interviews with employees of an organization in central Sweden. From the result, five different main themes were found describing ambassadors' experiences of the organization as employee and the qualities that an ambassador considers to be and must have, to be a good ambassador. Respondents perceived pride in being an employee in this organization, they felt meaningfulness in their duties and development opportunities as the organization was large, to the number of employees. It also emerged that the ambassadors' qualities are of great importance to be a good ambassador and what they should convey. In conclusion, the study show that ambassadors experiences of the employer brand and the ambassadors characteristics are of great importance to how the organization works with the external employer brand.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur medarbetarna uppfattar ett företag som arbetsgivare.Syftet var även att kartlägga hur företaget vill uppfattas som arbetsgivare. Teoretiskt underlag i formav sju värdepropositioner användes för att mäta medarbetarnas uppfattning av företaget somarbetsgivare samt hur viktiga var och en av de sju värdepropositionerna var för medarbetarna. Genomatt använda en kvantitativ enkätundersökning undersöktes medarbetarnas uppfattning av företagetsom arbetsgivare i fråga om var och en av de sju värdepropositionerna. Genom enkätundersökningenundersöktes även hur viktiga var och en av de sju värdepropositionerna var för medarbetarna. Enöppen semistrukturerad intervju användes för att kartlägga hur företaget vill uppfattas somarbetsgivare av medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna skattade samtligavärdepropositioner högt vilket tyder på att alla värdepropositioner finns inom företaget i storutsträckning. Samtliga värdepropositioner ansågs även som viktiga av medarbetarna. Genomintervjun framkom det att ETHOS (Engagemang, Trygghet, Hållbarhet, Omtanke och Samverkan)är de faktorer som genomsyrar hela företagets verksamhet och som de vill bli associerade med somarbetsgivare.

Syftet med fallstudien är att undersöka hur engagerade medarbetare är och vilka faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang. Studien har utgått från en flermetodsforskning där både enkät- och intervjustudie har tillämpats.

Denna studies syfte har varit att undersöka arbetstagares upplevelser av employer branding hos den tidigare arbetsgivaren vid avslutad anställning och efter avslutad anställning. Employer branding står för arbetet med, och utövandet av implementerade strategier för att främja arbetsgivarvarumärket. För att besvara detta syfte användes två frågeställningar om hur arbetstagarna upplevt uppsägningen och hur de upplevt sin relation till arbetsgivaren efter uppsägning. Materialet för studien bestod av transkriberingar från åtta stycken tematiska intervjuer med respondenter som nyligen genomgått en uppsägning hos en arbetsgivare. Intervjuerna var semistrukturerade och hade således utrymme för följdfrågor. Materialet bearbetades genom kvalitativ analysmetod där flera teman identifierades och analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter om employer branding. Resultatet visade att upplevelsen av uppsägningen var förankrad i om arbetsgivaren motsvarade arbetstagarens förväntningar av uppsägningen eller inte. Uppsägningens art påverkade viljan till en fortsatt relation hos arbetstagarna, och hur en eventuell relation såg ut. Hur uppsägningen gick till, och hur relationen såg ut, hade inflytande på arbetstagarens generella uppfattning av arbetsgivaren. Detta då arbetstagarens vilja att återanställas eller rekommendera arbetsgivaren utgjordes av hur de upplevt uppsägningen. Utifrån teoretiska utgångspunkter om employer branding är det studiens konklusion att tidigare arbetstagares upplevelser vid uppsägning och vidare uppfattning av organisationen har påverkan på arbetsgivarvarumärket och organisationens tillgång till framtida kompetens.  Nyckelord: employer branding, uppsägning, kompetensförsörjning, arbetsgivarvarumärke.

The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies’ corporate values. / Titel: Employer Branding och sociala medier – den moderna tidens ARUBA Författare: Daniel Weiderstål och Marcuz Källqvist Handledare: Mårten Hugosson Examinator: Karl W Sandberg Program: Högskolan Dalarna, Personal- och arbetsliv, vårterminen 2016 Ämne: Examensarbete för kandidatexamen inom Personal- och arbetsliv, 15 hp Nyckelord: Employer Branding, attractiveness, sociala medier, rekrytering, retention, arbetsgivarvarumärke Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att som arbetsgivare skapa attraktivitet genom arbete med Employer Branding och hur det utförs inom utvalda svenska organisationer. Detta speciellt med avseende på hur sociala medier används som verktyg och hur detta påverkar rekryteringsprocesser Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär där vi utfört en fallstudie. Sedan har det empiriska materialet analyserats med den utvalda litteraturen Empiri: Den empiriska datainsamlingen har utförts i form av sex semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna representerar sex olika organisationer inom tre olika sektorer; tjänsteproducerande, varuproducerande samt landsting Slutsats: Studiens slutsats är att analyserade svenska organisationer använder sociala medier i sitt arbete med Employer Branding och för att attrahera kompetens. Hur detta utförts skiljer sig dock mellan organisationerna som deltog. Dessutom betonas inledningen och avslutningen av kompetensförsörjningen och att det är viktigt att lägga vikt vid dessa delar för att skapa konkurrensfördelar i arbetet med Employer Branding. Organisationer i Sverige måste också utforma en konkret strategi i sitt arbete med Employer Branding med syfte att kommunikationen via sociala medier når ut till den önskade målgruppen.

Idag när det har blivit minst lika viktigt att konkurrera om anställda som att konkurrera om kunder, måste arbetsgivare skilja sig från mängden för att ses som en attraktiv arbetsgivare hos sökande och nuvarande anställda. Syftet med denna studie har varit att höra hur tjänstemän, på två olika arbetsplatser i Umeå, samt företagsledningen upplever företagets arbetsgivarvarumärke. En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Fokus lades på att undersöka deltagarnas upplevelse kring organisationskulturen och arbetsgivaren i stort, eftersom det är faktorer som går under begreppet arbetsgivarvarumärke. Tillvägagångssättet har varit att samla in material genom semistrukturerade intervjuer med 14 anställda inom företaget, som sedan har analyserats med en Hermeneutisk analysmetod i syfte att förklara, tolka och förstå informanternas upplevelser. Det resultat som framkommit har visat på att det kan skilja sig mellan grupperna vi undersökt men överlag uppfattas arbetsgivarens varumärke vara positivt, dels för att de är verksamma lokalt samt har bra värderingar. Det har däremot framkommit att man kan ha olika förutsättningar till karriärmöjligheter, ledarskap och god kommunikation, beroende på vilken roll man har och vilken utav arbetsplatserna man arbetar på. Det framgår även att det finns en gemensam värdegrund inom företaget som många utav informanterna relaterar till men att det däremot finns utrymme för utveckling inom vissa områden i företaget. Företaget är i början av sitt arbete med Employer branding och därför blir denna studie en god start i deras arbete med att spegla en, enligt tjänstemännen, sanningsenlig bild av företaget. På detta sätt får arbetsgivaren en bild av deras upplevelser och kan på så sätt attrahera, utveckla och behålla anställda.

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.

Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.

Idag är varumärken några av de mest värdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrån att särskilja likartade produkter till att även särskilja platser, människor och företag. Nuapplicerar även företag varumärkesaktiviteter för att särskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bästa medarbetarna samt att behålla sina befintliga; detta arbetekallas employer branding och är vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrågar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har två undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktär, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkät bestående av 19 olika faktorer som devärderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda. Dennaenkät har även tre svenska företag besvarat; där de angav vad de tror att ekonomistudenterefterfrågar. Den andra undersökningen, som var av kvalitativ karaktär, var intervjuer somgenomfördes med de tidigare nämnda företagen för att ta reda på hur dessa arbetade medemployer branding.Resultatet från enkäterna har analyserats på ett kvantitativt sätt både separat och kombineratmed varandra. Med hjälp av diagram samt en tabell har en överskådlig bild skapats över hurpass viktig varje faktor var, både ur studenternas och företagens perspektiv. Sedan har dessajämförts med varandra för att ge en tydlig bild över hur de skiljde sig åt samt vilka likheter dehade. Resultatet visade att studenterna värdesatte intressant och meningsfullt arbete,karriärmöjligheter samt trevliga arbetskamrater; dessa stämde överens med företagens tro omvad ekonomi-studenter efterfrågade. Faktorer som skiljde sig åt var bland andra fastanställning och anställningstrygghet. Intervjuerna som genomfördes med de tre företagenanalyserades på ett kvalitativt sätt där data erhållen från dessa sattes i relation till denteoretiska referensramen; i analysen framkom både skillnader och likheter mellan dessa.Genom undersökningarna har det identifierats att företag arbetar mer och mer med employerbranding samt att de trodde att det kommer få ökad betydelse i framtiden. Genom denkvantitativa undersökningen har slutsatser dragits kring att det fanns både skillnader ochlikheter mellan ekonomistudenternas och företagens syn på vad som ansågs vara en attraktivarbetsgivare. Med hjälp av en fördjupad kunskap kring vad som värdesätts avekonomistudenter finns avslutningsvis förslag och synpunkter på hur företag kan organiserasina employer branding-aktiviteter. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi