<p>I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 – talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda. Materialet från intervjuerna ligger till grund för de resultat vi har fått i undersökningen. Vi fann att synen på kompetens skiljer sig mellan generationerna på grund av deras förutsättningar och livssituation. Dock är generationerna väldigt eniga om att det är erfarenheter som borde föras över innan den äldre generationen går i pension. Skillnaderna mellan generationerna är många och vi fann mycket intressant som vi inte hade förväntat oss.</p> / <p>With the major generational change that the Swedish labor market is facing, we wanted to look into the skills transfer between the outgoing older employees and the new workers who will take their place. We conducted our study at Uddeholms AB, Hagfors, and the study concerned the employees' views on skills, what they thought was important to pass on to the next generation and the differences that existed between the generations. As a starting point we have used five theories which all relate to competence but have different approaches. We used a qualitative method and conducted seven interviews with both younger and older representatives from the workforce, and both officials and public employees. The material from the interviews form the basis of the results we have obtained in the study. We found that the perception of competence differs between generations because of their conditions and life situation. However, generations really agree that experience is the most important thing to be passed on before the older generation retires. The differences between generations are many and we found many interesting aspects that we had not expected.</p> / KOM INN

I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 – talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda. Materialet från intervjuerna ligger till grund för de resultat vi har fått i undersökningen. Vi fann att synen på kompetens skiljer sig mellan generationerna på grund av deras förutsättningar och livssituation. Dock är generationerna väldigt eniga om att det är erfarenheter som borde föras över innan den äldre generationen går i pension. Skillnaderna mellan generationerna är många och vi fann mycket intressant som vi inte hade förväntat oss. / With the major generational change that the Swedish labor market is facing, we wanted to look into the skills transfer between the outgoing older employees and the new workers who will take their place. We conducted our study at Uddeholms AB, Hagfors, and the study concerned the employees' views on skills, what they thought was important to pass on to the next generation and the differences that existed between the generations. As a starting point we have used five theories which all relate to competence but have different approaches. We used a qualitative method and conducted seven interviews with both younger and older representatives from the workforce, and both officials and public employees. The material from the interviews form the basis of the results we have obtained in the study. We found that the perception of competence differs between generations because of their conditions and life situation. However, generations really agree that experience is the most important thing to be passed on before the older generation retires. The differences between generations are many and we found many interesting aspects that we had not expected. / KOM INN

Bristen  på  kompetent  och  utbildad  arbetskraft  inom  det  tekniska  området  är  påtagligt  för  många  organisationer  idag  och  Indexator  Rotator  Systems  är  en  av  dem.  Det  geografiska  läget  för  företaget  Indexator  Rotator  Systems  presenterar  ännu  en  utmaning  i  konkurrensen  om  arbetskraften  med  andra  arbetsgivare.  För  att  trygga  en  långsiktig  kompetensförsörjning  krävs  därför  en  strategi  och  en  detaljerad  handlingsplan  om  vad  den  framtida  arbetskraften  söker  och  prioriterar  hos  arbetsgivare.  En  handlingsplan  bör  även  innehålla  hur  man  ska  komma  fram  till  och  synas  hos  den  aktuella  arbetskraften.  Med  hänsyn  till  Indexator  Rotator  Systems  geografiska  läge  blev  det  också  aktuellt  att  undersöka  hur  långt  studenter  är  beredda  att  pendla  till  en  arbetsgivare.  Kvantitativ  metod  användes  för  att  operationalisera  frågeställningarna  och  studien  genomfördes  med  hjälp  av  en  enkät.  Enkäten  delades  ut  till  ungefär  160  ingenjörsstudenter  med  endast  ett  mindre  bortfall.  Resultatet  visar  för  det  första  att  studenter  börjar  med  att  söka  jobb  inom  deras  utbildningsområde  i  slutet  av  utbildningen  och  att  personliga  kontakter  tillsammans  med  företagens  hemsidor  verkar  vara  den  mest  använda  kanalen  vid  jobbsökning.  Studie  bekräftade  även  vad  tidigare  undersökningar  kommit  fram  till  gällande  den  längsta  acceptabla  pendlingstiden  som  ligger  runt  40  till  45  minuter.  Resultatet  från  denna  studie  tillsammans  med  tidigare  forskning  visar  att  det  är  lärandet,  innovationen,  ledarskapet  och  arbetskulturen  som  studenter  särskilt  prioriterar  hos  sina  framtida  arbetsgivare.  Tillsammans  med  den  tidigare  forskningen  från  liknande  kontexter  i  bland  annat  Norge  dras  därför  slutsatsen  att  en  organisation  i  Skandinavien  gynnas  mer  av  att  satsa  på  immateriella  värden  för  att  attrahera  arbetskraften  än  att  satsa  på  materiella  värden  som  exempelvis  lön.

Inom vuxen psykiatrisk slutenvård förekommer hot och våld. Det här påverkar arbetsmiljön och kulturen i verksamheten. Riktlinjer skapas för en bra och fungerande verksamhet som kan hantera och stötta medarbetare när hot och våld har förekommit inom vuxen psykiatrisk slutenvård. Det ska råda nolltolerans mot hot och våld från arbetsgivaren och medarbetarna. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stöd efter hot och våld. Det finns få studier kring ämnet och författaren valde att göra en empirisk studie enligt kvalitativ metod och som analysmetod användes induktiv innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier; Känslan av trygghet är en form av förebyggande stöd, det saknade stödet, ökad medvetenhet och stöd efter hot och våld - en fråga om arbetsmiljö. Författaren diskuterar resultatet utifrån att främja arbetsmiljön för sjuksköterskor inom vuxen psykiatrisk slutenvård. Vad arbetsgivaren erbjuder täcker inte alltid det behovet som sjuksköterskor har efter en situation med hot och våld. Om brister kring stöd efter hot och våld ses över kan det här leda till att sjuksköterskor upplever ett högre välbefinnande i sin arbetsmiljö och väljer att stanna kvar på sin arbetsplats. Om det är svårt att motivera sjuksköterskor att stanna kvar och arbeta inom vuxenpsykiatrisk slutenvård på grund av risken för hot och våld samt svårigheter för att rekrytera nya sjuksköterskor så bör lönehöjning med eventuellt risktillägg ses som en investering för verksamheten.

Allt eftersom världen blir mer globaliserad anses det inte längre som en självklarhet att arbeta i ett och samma land under hela sitt arbetsliv. Sverige är inget undantag utan svenskar arbetar nu runt om i hela världen. Denna kvalitativa intervjustudie undersöker svenskars upplevelser av att arbeta i Japan, med fokus på arbetskultur och normer. Studiens teoretiska referensram beskriver vad svenskar anses behöva förhålla sig till på den japanska arbetsmarknaden. Här beskrivs Japans formella och informella arbetskultur för att visa hur de påverkar varandra samt hur de skiljer sig från den svenska arbetskulturen. Vidare beskrivs hur kvinnor och utlänningar bemöts på den japanska arbetsmarknaden och hur anpassning till främmande kulturer kan se ut. Studien grundar sig på nio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har erfarenheter av att arbeta i Japan under minst ett års tid. Intervjuerna analyseras tematiskt för att skapa en överskådlig bild av svenskarnas japanska arbetsliv. I resultatet återkopplas sedan empirin genom att beskriva svenskars syn på deras egen anställbarhet och möjligheter kring andra förmåner som ledighet samt anpassning till den japanska arbetskulturen och förhållningssätt till jämlikhetsaspekter. I studien framkommer att svenskar alltid ses som udda fåglar av sin omgivning på grund av att de som utlänningar skiljer sig från mängden. Detta leder till att deras språkliga kunskaper och hur väl de anpassar sig tillkulturen får betydelse i hur omgivningen förhåller sig till dem. Japans informella och mer hierarkiska kultur bidrar till svårigheter för svenskarna i deras anpassning till kulturen som skiljer sig från Sveriges mer informella arbetskultur. Vilket leder till att de ibland får gå emot sina egna värderingar för att passa in i omgivningen. Värderingar kring jämlikhet upplevdes svårare för svenskarna att avvika från och motstånd visar sig i samband med Japans traditionella könsroller. I dessa situationer märktes den svenska identiteten tydligt. Den övergripande slutsatsen är dock att svenskar fortfarande anpassar sig till den japanska kulturen i någon utsträckning. Studiens resultat indikerade även att svenskar rör sig inom en egen sub-dimension av den japanska arbetsmarknaden bortom den traditionella japanska. Studien avslutas med en diskussion kring frågor som uppkommit under studiens gång och som kan leda till vidare forskning.

Undersökningen handlar om andraspråksutveckling genom språkpraktik.

Purpose: The purpose of this essay to describe why such a low proportion of women is working in the IT-industry.  Method: The essay processes why such a low proportion of women is in the IT-industry with a deductive approach. The data collection has taken place through qualitative semi-structured interviews.  Conclusion: The study has shown that the women in the IT-industry are treated differently compared to the men. The culture in the industry is characterized by the man as the norm, which leads to difficulties and challenges for the women. It also leads to that woman do not consider a career in the IT-industry Key words: IT-industry, tech-industry, women, male-dominated industries, work culture.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tre mellanchefer på en myndighet motiverar sina anställda. Arbetet bygger på följande frågor: Hur motiverar de som ledare sina anställda? Jobbar de med att stärka den inre motivation eller ligger fokus på den yttre motivationen? Hur mycket betyder arbetskulturen för motivationen enligt cheferna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en myndighet. Tre intervjuer har genomförts med tre av tre mellanchefer. Det resultat som framkommit i studien visar att motivation är ett komplext område. Cheferna är väl medvetna om vad motivation är och jobbar aktivt med att stärka de anställdas motivation, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad individen motiveras av och hur mycket motivation en viss person behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och noggrant sätt. Det framgår att ledarskapsutveckling för cheferna är något de jobbar mycket med för att därigenom kunna stärka sina anställdas motivation. Känslan av gemenskap/släktskap på arbetsplatsen anses också av cheferna vara en bidragande faktor för de anställdas motivation. Det som också framkommer i studien är att alla ledarna försöker öka de anställdas inre motivation genom att inte vara för styrande och kontrollerande utan istället uppmuntra till självständigt arbete.

De ständiga förändringar och den utveckling som sker inom såväl privatliv somarbetsliv innebär att det är viktigt att hålla sig uppdaterad och följa det som sker. Detär betydelsefullt att utifrån förändringar fortsätta arbeta med arbetsmiljön inomföretag och organisationer för att skapa en trivsam arbetsplats med god hälsa.Studiens syfte var att beskriva hur samspelet mellan arbetstagare och arbetsgivarepåverkar den psykosociala arbetsmiljön för ett ökat välbefinnande och lärande påarbetsplatsen, utifrån arbetstagarnas perspektiv. Metoden som användes vartelefonintervjuer som sedan transkriberades och slutligen analyserades data utifrån enanalysmodell kallad kvalitativ innehållsanalys där materialet systematiskt undersöktesutifrån syfte och frågeställningar med olika teorier som grund. Resultatet visade pågemensamma uppfattningar om både begrepp och viktiga aspekter som spelar in i enpsykosocial arbetsmiljö. Resultatet visar även på vilken betydelse roller och ansvarhar i ett sådant samspel och att detta i viss utsträckning kan beskrivas/förstås som enarbetskultur, samt att faktorer som kan förstås som ett skapande av samspel ipraktiken lyfts fram. Sammanfattningsvis synliggörs att viktiga aspekter i ett samspelmellan arbetstagare och arbetsgivare är kommunikationen, öppenheten och lagkänslani skapandet av en psykosocial arbetsmiljö, vilket även kan förstås/beskrivas som enarbetskultur. Resultatet visar även att individens egna ansvar är en bärande faktor föratt resterande delar ska fungera. / With the constant change and development in both private life as work life we need tokeep up with the changes. Therefore, it is important to work with the workplaceenvironment within organizations to create a good place for work. The purpose of thisstudy was to explore the psychosocial work environment as something that is createdin the interplay between employer and worker for a better wellbeing at the workplace.The method used for this studied was interviews that afterword was transcribed andfinally the data was analysed based on an analytical model called qualitative contentanalysis where the material was systematically examined with different underlyingtheories. The result shows a common understanding of concepts and importantaspects that plays into a psychosocial work environment. The result also shows themeaning of roles and responsibilities have in such interaction and that this to someextent can be described/understood as a work environment culture. Finally, somefactors that can be understood as the creation of interaction in the practice arehighlighted.