Denna studie berör lärares yrkesidentitet ur tre perspektiv. Lärarstudenten, den yrkesverksamma läraren och HR på två st skolförvaltningar i Västsverige. Studien behandlar hur yrkesidentitet för student och lärare ser ut idag, vad den byggs upp av och hur HR förhåller sig till lärarnas yrkesidentitet. Vad finns det för nytta för organisation och individ att arbeta med yrkesidentitet. Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom 6 st semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarstudenterna har en tydlig yrkesidentitet kopplad till lärarrollen, vilken skapas mycket i relation till VFU under utbildningen samt i förväntningarna på den framtida yrkesrollen. Lärarnas yrkesidentitet tenderar att växa sig starkare med tiden och resultatet för både studenter och lärare visar att identiteten är kopplad till vissa delar av lärarrollen, delar som individen själv har starkast intresse för. Resultatet kring HR visar att båda förvaltningarna arbetar med lärarnas yrkesidentitet. Förvaltning 1 önskar arbeta bort en stark yrkesidentitet hos lärarna för att skapa större förändringsbenägenhet och fokus på kollektivets insatser och arbetsfördelning. Förvaltning 2 arbetar för att öka lärarspecialiseringen och kärnuppdraget som lärarna har. Gemensamt för förvaltningarna är deras önskan om att lärarna ska känna en större identitet även till organisationen. Från HR framkommer att förvaltningarna står inför en stor utmaning i behovet av att omorganisera lärarnas arbete till följd av den lärarbrist som finns idag och för att lyckas behålla personal behöver organisationen att lärarna finner en lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsgivarens sätt att behålla och attrahera personal grundar sig i att förstå personalens behov. Att förstå yrkesidentiteten hos sina medarbetare kan därför hjälpa organisationen att bilda en HR strategi där lärarna presterar mest effektivt i sin roll. / This study concerns teacher´s professional identity from three perspectives. Teacher students, professional teachers and HR at two school administrations in Western Sweden. The study deals with how the professional identity of the student and teachers look today, what it is built up of and how HR relates to the teacher’s professional identity. What is the benefit of studying professional identity for the organization and the individuals.  The study is of a qualitative nature and data has been collected through 6 semi-structured interviews. The result shows that the teacher students have a strong professional identity linked to the teacher role, which is created a lot in relation to VFU during the education and  in the expectations of the future professional role. The teacher´s professional identity tends to grow stronger over time and the results for both students and teachers show that the identity is linked to certain parts of the teaching role, parts that the individual himself has the strongest interest for. The result around HR shows that both administrations work with the teacher´s professional identity. Management 1 wishes to eliminate a strong professional identity among the teachers to create a greater tendency for change and focus on the collective efforts and division of labor. Management 2 works to increase the teacher’s specialization and the core assignment that the teachers have. Common to the administrations is their desire for teachers to feel a greater identity also to the organization. From HR it appears that the administrations face a great challenge in the need to reorganize the teacher´s work as a result of the teachers to find a loyalty to the employer. The employer way of retaining and attracting staff is based on understanding the needs of the staff. Understanding the professional identity of their employees can therefor help the organization to form a HR strategy where the teachers perform most effectively in their role.

Denna studie tar sig an upplevelsen av det hälsofrämjande ledarskapet bland chefer och medarbetare i en kommun. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för chefer och medarbetares upplevelser av det hälsofrämjande ledarskapet, hur det påverkar hälsan hos medarbetare samt vilka faktorer som upplevs som viktiga i ett hälsofrämjande ledarskap i en kommun. Den teoretiska referensram som presenteras i studien berör centrala begrepp som hälsa, välbefinnande, hälsofrämjande arbete och hälsofrämjande ledarskap. I den teoretiska referensramen redogörs det även för krav-, kontroll-och socialt stödmodellen, känsla av sammanhang, ledarskapet, ledarskapsstilar och faktorer som kan vara hälsofrämjande i ledarskapet. Detta för att skapa grundläggande kunskap om vad det hälsofrämjande ledarskapet kan innebära. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med nio respondenter, chefer samt medarbetare intervjuades. Dessa respondenter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Det insamlade materialet har kodats för att finna teman och utifrån kodningen påbörjades analysarbetet. Resultatet vi fann var olika beskrivningar av hälsofrämjande ledarskap där ett centralt begrepp var tydlighet. Vi fann även att cheferna arbetar med det hälsofrämjande ledarskapet främst genom att vara ett föredöme. Medarbetarna har mindre insikt i det hälsofrämjande ledarskapet än vad cheferna har. Vi fann att chefernas och medarbetarnas upplevelse är att centrala delar i hälsofrämjande ledarskap är hög egenkontroll, stöd från chefen, delaktighet och fungerande kommunikation. Den första slutsatsen som kan dras är att bli sedd, hörd och bekräftad är betydelsefullt i ett hälsofrämjande ledarskap. Den andra slutsatsen är att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa. Slutligen kan vi dra slutsatsen att viktiga delar i det hälsofrämjande ledarskapet är att möjliggöra egenkontroll, stöd, delaktighet och kommunikation.

Region Värmland lider av brist på sjuksköterskor och samtidigt väljer chefer i första linjen i slutenvården att avsluta sitt chefsuppdrag innan den kontrakterade tiden på fyra år löpt ut. Chefer i första linjen är mellanchefer med krav från såväl överordnade som medarbetare, och det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Syftet med studien är att studera varför många av chefer i första linjen väljer att inte fullgöra sittchefsuppdrag. Genom att studera hur cheferna upplever arbetskraven från arbetsgivaren och medarbetarna, kontrollen över det egna arbetet och det sociala stödet besvarar vi studiens huvudfråga där vi undrar varför det är hög personalomsättning på första linjens chefer i Region Värmland.Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio chefer i första linjen som arbetade på olika avdelningar i Region Värmlands slutenvård. Studiens teori har baserats på Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell, socialt stöd, Demeroutis et al JD-R modell, känsla av samhörighet, chefskap och ledarskap samt organisatorisk uppbyggnad. Med hjälp av den teoretiska referensramen har studiens intervjuguide formulerats.Studiens resultat visar att de studerade cheferna i första linjens arbetsbelastning och arbetskrav är höga. Kontrollen upplevs hög när det gäller det vardagliga arbetet i verksamheten, men den är låg när det gäller bemanning och beslut som fattas högre upp i organisationen. Socialt stöd är en avgörande faktor för att cheferna i vår studie ska kunna prestera i sin arbetsroll och uppnå tillfredsställande resultat. Det är problematiskt för cheferna att leva upp till de krav och förväntningar som sätts på dem eftersom kraven inte möts av tillräckliga resurser. Dessutom har många av cheferna i vår studie ambitioner om att arbeta med ledarskap och utvecklingsarbete, men flera av dem fastnar i bemanning där de bland annat behöver ersätta sjukskriven personal. Bakgrunden till bemanningsproblematiken är bristen på sjuksköterskor, vilket gör att de befintliga sjuksköterskorna har för hög arbetsbelastning och bränner ut sig. Det leder vidare till en ond spiral av underbemanning. De höga arbetskraven, den begränsade kontrollen och det svårtillgängliga stödet kan bidra till att chefer i första linjen avslutar sitt uppdrag i förtid. Det kan vara orsaken till den höga personalomsättningen av första linjens chefer i Region Värmland.

Syftet med studien var att undersöka hur projektledare arbetar och förhåller sig till att ta emot feedback från kollegorna i sina projektteam. Likaså att ta reda på varför vissa projektledare arbetar aktivt med att be om feedback, medan andra projektledare väljer att bortprioritera momentet. Feedbackformen har benämnts som uppåtgående feedback inom denna studie. Tre forskningsfrågor utformades som berörde projektledarnas upplevelse, hantering och utmaningar med att ta emot feedback. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med projektledare från olika branscher. Det insamlade materialet bearbetades genom att utföra en tematisk analys, som sedan resulterade i fyra teman. Enligt studiens resultat är feedback ett komplicerat, spännande och känsligt moment. Projektledarna som aktivt ber sina teammedlemmar om feedback gör det för att utvecklas, motiveras och öka sin självmedvetenhet. Projektledarna som inte ber sina teammedlemmar om feedback menar att det beror på att momentet är för känsligt, tidskrävande och de känner inte att har mandatet att be om feedbacken. Tid, mandat och ledarskapsansvar visades vara de största utmaningarna när det kom till uppåtgående feedback inom projekt.

Syftet med studien var att undersöka om och hur kvinnor upplever att deras föräldraskap och föräldraledighet har påverkat deras arbetssituation i förhållande till tre förutbestämda huvudteman: löneutveckling, karriärmöjligheter och det mentala hälsotillståndet. Syftet var även att undersöka vad kvinnorna ansåg vara de bakomliggande faktorerna till deras upplevelser. Studien var av kvalitativ ansats då vi strävade efter att få en sådan djup förståelse och beskrivning av fenomenet som möjligt. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor som analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna var både negativ och/eller positiv och att kvinnor upplevde att deras arbetssituation kan påverkas negativt av föräldraskap och föräldraledighet. I studien uppmärksammas två specifika underteman som samtliga kvinnor ansåg vara de främsta bakomliggande orsakerna till deras upplevelser: förena arbete med föräldraskap och chefen

En förklaring till att kvinnor generellt förhandlar sig till lägre löner är bland annat förekomsten av socialt konstruerade könsstereotyper. Dessa könsstereotyper påverkar kvinnors benägenhet att förhandla och att framhäva sina prestationer under löneförhandlingen. Genom intervjuer med 12 kvinnor på olika geografiska platser i Sverige utforskades de känslor och tankar som kan förekomma inför och i samband med den individualiserade löneförhandlingsprocessen med syfte att skapa en djupare förståelse för vad som ligger bakom den ofta skeva lönebildningen. Resultatet visade att det hos kvinnorna finns en utpräglad känsla av nervositet, oro och brist på kontroll inför och under mötet vilket också påverkar tendensen att framhäva sina egna prestationer. Detta tydliggjorde könsstereotypernas inverkan på och roll i löneförhandlingen vilket också kan förklara varför kvinnors löneutveckling skiljersig från männens. Denna kunskap kan av arbetsgivare och HR användas som ett redskap för att främja lika löneutveckling för både kvinnor och män.

The aim of this study is to explore how former students are utilizing their knowledge from the university in their professional life. Further, the study examines which factors that could have impact on the students possibility to develop their career and if their satisfaction at work is affected by this development. The study is based on a survey which is a continued work from the previous study Aktörskap, yrkesorientering & bildning in full programme educations which have been completed on the University of Halmstad 2007-2012. Our study revealed that the students to a big extent have use of their achieved knowledge from the university in their professional life, both the theoretical and the practical elements. However, the students perceived the theoretical elements to be somewhat more useful. Students who are currently in a leading position perceived to a somewhat higher extent to have use of their knowledge from the university. Further, we have identified factors that may have impact on the students possibility to career development. Gender proved to be the most distinct factor since it proved to have impact on the likelihood of entering the labour market and in developing their career. Although the respondents had been available on the labour market for an equal amount of time, the likelihood that men were in a leading position was three times larger than for women. Another interesting outcome of this study was that the most important factors regarding satisfaction in the professional life differs markedly between people in leading positions and people that are not in leading positions. The theoretical framework that have been used in the analysis are theories  regarding knowledge and employability, signal- and human capital theory and previous research on this topic. / Syftet med denna studie är att undersöka hur före detta studenter har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv. Vidare studeras även vilka faktorer som kan påverka studenternas möjlighet till karriärsutveckling samt om arbetstillfredsställelsen förändras vid karriärsutveckling. Studien grundar sig i en enkätundersökning som bygger vidare på den tidigare studien Aktörskap, yrkesorientering & bildning i programutbildningar som gjorts på Högskolan i Halmstad 2007-2012. Vår studie visade att studenterna i hög utsträckning har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv, både de teoretiska och de praktiska kunskaperna. Dock upplevde studenterna något högre användning av sina teoretiska kunskaper. Studenter som idag besitter en ledande befattning upplevde sig i något större utsträckning ha användning av sina kunskaper från högskolan. Vi har även identifierat faktorer som kan påverka studenters möjlighet till karriärsutveckling. Kön var den mest framträdande faktorn då det visade sig ha betydelse både i att komma in på arbetsmarknaden och i karriärsutveckling. Trots att respondenterna varit tillgängliga på arbetsmarknaden lika länge, har männen nästan i tre gånger så stor utsträckning en ledande befattning i förhållande till kvinnorna. Ett annat intressant resultat som framgick i studien var att de viktigaste faktorerna för arbetstillfredsställelse skiljde sig markant mellan personer med ledande befattning och ej ledande befattning. De teoretiska ramverk som tillämpas i analysen är teorier om kunskap och anställningsbarhet, signal- och humankapitalteorin samt tidigare forskning inom ämnet. / Aktörskap, yrkesoreientering & bildning i programutbildningar

Sambandet mellan emotionella kompetenser och svåra besked är ett relativit outforskat område, den tidigare forskningen har bedrivits i huvudsak inom vårdvetenskap. I denna studie studeras vilka emotionella kompetenser respondenterna anser sig behöva för att kunna lämna svåra besked och vad ett svårt besked är enligt deras uppfattning. Instrumenten som användes var en semistrukturerad intervjuguide och en enkät. Fem respondenter fick svara på frågor gällande svåra besked och fylla i en enkät som belyste emotionella kompetenser. Resultatet visar att de anser att svåra besked är ett komplext ämne och beror på situationen och hur avsändaren och mottagaren uppfattar innehållet i budskapet. De hade en samsyn på 11 av 25 emotionella kompetenser som de ansåg behövdes för att kunna lämna svåra besked. De var: emotionell medvetenhet, korrekt självbedömning, pålitlighet, noggrannhet, innovationsförmåga, engagemang, optimism, förstå andra, serviceorientering, samverkan och samarbete samt teamförmåga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur chefer skapar förutsättningar för att främja en lärmiljö som bidrar till medarbetares lärande. Studiens utgångspunkt baserades på Illeris (2004) teori om lärande i arbetslivet samt tidigare forskning kring problemområdet, lärmiljö. Det teoretiska ramverket gav upphov till frågeställningen: Hur skapar chefer förutsättningar för att främja medarbetarens lärande? Kvalitativ metod tillämpades där empirin utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Resultatet påvisar faktorer inom lärmiljöerna som främjar medarbetars lärande vilka var; organisationens kultur och miljö, formellt lärande, informellt lärande, kommunikation, feedback, tid och ledarskap. Uppsatsens slutsats är att chefen har möjlighet att skapa förutsättningar genom ovanstående faktorer.

Syftet med studien var att beskriva, tolka och förstå olika aspekter och sammanhang som kan påverka kvinnors chefskarriärer. Avsikten var att ta reda på vilka eventuella orsaker som kan ligga bakom varför kvinnor är underrepresenterade i organisationers högsta positioner. Webbformulär med narrativ utgångspunkt användes för att samla in kvinnors berättelser. Berättelserna innehöll deras personliga erfarenheter med koppling till syftet. Genom att sammanställa teori samt det empiriska materialet kom vi fram till olika aspekter och sammanhang som kan ha en påverkan. Några av dessa aspekter var exempelvis utbildning, utformning av livspusslet och identitet. Många olika aspekter kan påverka kvinnors chefskarriärer, vilket resulterar i ett omfattande ämnesområde. Aspekterna kan samspela med varandra eller ha en enskild påverkan. Vad som varit utmärkande i studiens resultat är att normer i samhället kan ha inflytande på hur kvinnor är representerade på de högre positionerna i organisationer.