AIM This research attempts to understand the life of the medical professionals who play a pivotal role in the Swedish healthcare system. The main aim is to assess their burnout rates and workplace environment for understanding its direct or indirect effect on their performance and society. This research also includes suggestions and ideas for improvement and solutions to certain recurring problems that were highlighted by the professionals themselves during the research questionnaire. METHOD Questionnaire responses and the qualitative method of analysis are used for this study. Proper ethics for conducting a research questionnaire were followed. The demographic questionnaires took place with the help of google forms online, where doctors and medical professionals from different parts of Sweden who were willing to volunteer participated with full consent and were given the option to only answer questions that they were most comfortable with answering.RESULTSPromising results were established after the questionnaire, where the volunteering doctors were more than willing to express their working conditions, positive outcomes, and drawbacks. The final results can be divided into the following themes: work schedule, staff shortage, transport, session limitations, personal life, stress, self-accomplishment, job satisfaction, patient-care and areas of improvement. CONCLUSION This research’s findings show that there is a correlation between burnout rates and the performance of healthcare professionals, which in turn has a minor and indirect effect on society

Användandet av joniserande strålning i sjukhusmiljöer ökar, vilket leder till enökad stråldos för patienter och personal. Joniserande strålning ärelektromagnetisk- eller partikelstrålning som sänds ut från instabila atomkärnor.Strålningen kommer vid kontakt med materia växelverka och orsaka enenergideponering som över sikt skulle kunna leda till strålskada eller cancer. Förpersonal som arbetar med öppna strålkällor är engångshandskar den enda formenav strålskydd för händer. Syftet med studien är att undersöka ifall deengångshandskar som används i verksamheten släpper igenom teknetium-99mperteknetat-lösning samt att mäta hur mycket av de konversionselektroner somsänds ut stoppas av engångshandsken. Engångshandskarnas genomsläpplighettestades genom att droppa radioaktiv lösning på handsken. Ytterligare en handskevar placerad direkt undertill och aktiviteten på respektive handske mättes i engammaräknade för att beräkna kvoten. Kvoten genererar ett mått på andelengenomsläppt radioaktiv lösning. Dosen från konversionselektronerna mättes medhjälp av fingerdosimetrar som placerades under och ovanpå ett vävnadsliknandematerial, strålkällan placerades sedan nära det vävnadsliknande materialet meddosimetrarna. Engångshandskarna uppvisade ingen signifikant genomsläpplighetav teknetiumlösning och kan användas i verksamheten. Fler mätningar och enoptimerad mätmetod krävs emellertid för att praktiskt ta reda på omengångshandskar absorberar konversionselektronerna från teknetium-99m.

Detta examensarbete omfattar undersökning av bullerexponering samt frekvensanalys av bullret vid avdelningen Arkpacken, Billerud Korsnäs fabrik i Frövi. De frågeställningar som besvarats i arbetet är:1. Vilka ljudnivåer exponeras medarbetarna för vid arbetet vid Arkpacken och hur förhåller sig dessa nivåer till insatsvärden och gränsvärden (AFS 2005:16)?2. Vilka ljudnivåer finns vid de ställen vid Arkpacken där medarbetarna vanligen utför arbetsuppgifter och hur förhåller sig dessa till exponeringsvärden för störande buller (AFS 2005:16)?3. Hur ser bullrets frekvensfördelning ut vid arbete vid Arkpacken och finns det frekvenser i bullret som särskilt bör tas hänsyn till vid bullerbekämpande åtgärder?4. Vilka åtgärder är arbetsgivaren, enligt Buller (AFS 2005:16), skyldig att vidta med anledning av den bullerexponering som medarbetarna utsätts för?Bullerexponeringskartläggning gjordes via mätningar med bullerdosimeter (Brüel & Kjaer 4445/4448) vid totalt 6 skift (en person jobbar vid Arkpacken per skift). För kartläggning av störande buller samt frekvensanalys av bullret gjordes mätningar i 5 stationära mätpunkter vid och i området kring Arkpacken. Dessa mätningar gjordes med ljudnivåmätare (Brüel & Kjaer 2270) med frekvensanalys i tersband.Utifrån de värden som uppmättes med bullerdosimetrarna beräknades den dagliga bullerexponeringsnivån inklusive expanderad mätosäkerhet till 87 dB(A) vilket överskrider det övre insatsvärdet för hörselskadligt buller. Mätningarna visade också att det förekommer såväl maximala ljudnivåer som impulsljud överskridande de övre insatsvärdena. För det störande bullret uppmättes i de stationära mätpunkterna ljudnivåer mellan 81 dB(A) och 88 dB(A) i direkt anslutning till Arkpacken. Mätningarna visade att den huvudsakliga bullerkällan då man arbetar vid Arkpacken är den närliggande arkmaskin 3 (AM3). Ljudets pulserande karaktär i kombination med de höga ljudnivåerna är sannolikt de faktorer som bidrar mest till störningsgraden.Utifrån uppmätta värden för såväl hörselskadligt som störande buller ska arbetsgivaren i enlighet med Buller (AFS 2005:16), vidta åtgärder för att minska bullerexponeringen. I detta fall rekommenderas såväl åtgärder för att minska bullrets utbredning som åtgärder för att minska bullrets effekt vid mottagarna. Exempel på det senare är bärande av hörselskydd samt uppförande av ljudisolerad manöverhytt i anslutning till Arkpacken. / This thesis includes investigation of noise exposure and frequency analysis of the noise at the Arkpacken department, Billerud Korsnäs' factory in Frövi. The questions answered in the thesis are:1. What noise levels are the employees exposed to when working at Arkpacken and how do these levels relate to noise exposure limits set by the Swedish work enviroment authority (AFS 2005: 16)?2. What noise levels are there at the places at Arkpacken where employees usually perform tasks and how do these relate to exposure values for disturbing noise (AFS 2005: 16)?3. What is the frequency distribution of the noise when working at Arkpacken and are there frequencies in the noise that should be given special consideration in noise reduction measures?4. According to Buller (AFS 2005: 16), what measures is the employer obliged to take due to the noise levels to which employees are exposed?Noise exposure mapping was done via measurements with noise dosimeter (Brüel & Kjaer 4445/4448) for a total of 6 shifts (one person works at Arkpacken per shift). For mapping of disturbing noise and frequency analysis of the noise, measurements were made at 5 stationary measuring points at and in the area around Arkpacken. These measurements were made with sound level meters (Brüel & Kjaer 2270) with frequency analysis in third-octaves.Based on the values measured with the noise dosimeters, the daily noise exposure level including expanded measurement uncertainty was calculated to 87 dB(A), which exceeds the noise exposure limit set in AFS 2005:16 (85 dB(A)). The measurements also showed that both maximum noise levels and impulse noise exceeded noise exposure limits. For disturbing noise, sound levels between 81 dB(A) and 88 dB(A) were measured in the stationary measuring points in direct connection to Arkpacken. The measurements showed that the main source of noise was the nearby machine (AM3). The pulsating nature of the sound in combination with the high noise levels are probably the factors that contribute most to the degree of disturbance.Based on measured values for both hearing-damaging and disturbing noise, the employer must, in accordance with Buller (AFS 2005: 16), take measures to reduce noise exposure. In this case, measures to reduce the distribution of noise as well as measures to reduce the effect of noise at the receivers are recommended. Examples of the latter are the wearing of hearing-protective device and construction of a soundproof control cabin in connection to Arkpacken.

Sedentary behavior has been among the major challenges facing employees working in offices subsequently failing to attain WHO recommendations on physical activity. Office employees are mostly at high risk of developing non-communicable diseases because most of their work is executed while sitting. This study aims to explore how employees have experienced the influence of physical activity on their job performance at work by using a qualitative research approach. Semi-structured interviews were conducted with nine employees working in the banking industry in Tanzania. A content analysis was used to analyze the collected data. The main findings of this study highlighted the need to create a workplace culture that encourages physical activity. Having regular movement in the office has promoted employees’ health and overall job performance. Furthermore, employees experienced challenges such as time constraints, and high job demands hindering them from participating in physical activity which needs to be addressed. Finally, workplace health promotion influenced their overall health and enhanced well-being. Through physical activity, they experienced improved cognitive functions and better health. Therefore, this study concludes that there should be increased support of physical activity in the workplace for the benefit of employees’ health leading to their job performance.

Workplace bullying is endemic in modern workplaces. It is capable of disrupting employeepsychological ill-health which create pathways to substance abuse, in turn exposes individuals tobecome victims or perpetrator of various crimes. The study investigates the extent to whichworkplace bullying determine the experience of psychological distress and also, explored the roleplayed by resilience and social support as possible mediators of the outcome of psychologicaldistress. The study sampled a total number of 259 participants from non-academic staff of theUniversity of Lagos, Nigeria. The participants responded to the Negative Actions QuestionnaireNAQ which was used to measure workplace bullying, Kessler Psychological Distress Scale (K10)which assessed psychological distress, Connor-Davidson Resilience Scale CD-RISC whichmeasured Resilience, and multidimensional scale of perceived social support (MSPSS) whichmeasured social support. The result showed significant positive correlation between workplacebullying and psychological distress. Workplace bullying explained 32% variance in psychologicaldistress scores. Resilience was negatively related with psychological distress, it explained 11%variance in psychological distress score. Social support was negatively correlated with psychologicaldistress. However, it was not a significant mediator, explaining only 1% of variance in psychologicaldistress score. Workplace bullying has significant impact on the wellbeing of employees.Organizations should do all they can to mitigate its occurrence in their work environment and alsoemployees could also benefit from resilience training aimed at helping them reduce incidences ofvictimization. Social support from both within and outside the workplace can also play a role inreducing the impact of negative events at the workplace.

Problemformulering: Upprepade traumatiska upplevelser, oförutsägbara situationer, oregelbundna arbetstimmar, tidspress samt otillräcklig tid för återhämtning är bara några få anledningar som bidrar till att ambulanssjuksköterskor lider av stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Långa sjukskrivningar kan bli resultatet av den psykiska ohälsan. I dagsläget används flera metoder för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen men ändå är det ett stort problem. Genom att låta ambulanssjuksköterskorna själva berätta om vad de anser kan vara en möjlig metod för stressreducering kan problemet minska. Metod: En kvalitativ metod användes för att få en djupare förståelse inom det aktuella ämnet. Sex ambulanssjuksköterskor intervjuades, med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där de fick berätta om vilka möjliga åtgärder de ansåg kunde minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Där togs teman fram som sedan användes i resultatet. Resultat: Respondenterna ansåg att det fanns flera områden där möjliga åtgärder kunde bidra till att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Sociala relationer, bra ledarskap, kontroll över schema, utbildning, erfarenhet och fritid var de områden där respondenterna ansåg att det fanns möjlighet till potentiella åtgärder. I vissa fall var det nya åtgärder som kunde implementeras och i andra fall var det redan aktuella åtgärder som behövde förbättras eller användas mer frekvent. Slutsats: Det finns flera åtgärder som kan visa sig vara effektiva för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Ett bra ledarskap i samband med gemensamt ansvar är essentiellt för att skapa en bra arbetsmiljö. Möjligheten till att eliminera all psykisk stress från arbetet ses som väldigt svårt, men genom möjliga åtgärder kan den minskas eller hanteras. Mer kvalitativ forskning kring detta ämne kan leda till fler svar. / Problem: Mental illness is common in ambulance nurses due to traumatic events, irregular working hours, pressure and lack of time for recovery. The result of these factors can be long-term sick leave. There are som actions already taken in todays ambulance service but the problem with work-related mental stress is still present. Method: Six ambulance nurses were interviewed to see what actions they thought could be used to reduce the work-related mental stress. The interviews were then analyzed by using a qualitative content analysis. Several themes were revealed that then were used in the result. Result: Several possible actions where was considered as useful to reduce the work-related mental stress. Social relationships, a good leadership, control over scheduling, education, experience and leisure time activities were areas where possible actions could be taken. In som cases there were new methods to reduce stress and in others there were already existing ones that could be expanded. Conclusion: Work related mental stress in ambulance nurses is something that will not disappear. But this study showed that there are possible methods that could help reduce and manage the mental stress. A good leadership seemed essential to create a good working environment were work-related mental stress was not common. More qualatative studies needs to be done regarding this subject and then there is a possibility to learn more methods wich can help ambulance nurses deal with the problem of work-related mental stress.

The office layout is likely to have a central role for health and performance. The aim of this study was to investigate how perception of stress, need for recovery and cognitive performance differ between different office types. Four offices from a government agency performed a change from cell offices to activity based offices, which represents the intervention group (n=203). One office, where no change was conducted, represents the control group (n=100). A questionnaire were used to investigate perceived stress and need for recovery and a memory task was used to measure cognitive performance in different work environments. Data from both groups was collected one time before the intervention group changed the office type, and one time after the change of office type. The results indicated that perceived stress and need for recovery increased marginally in the intervention group after the change to the activity based offices. The results also indicated differences in cognitive performance between different office types. The effects of the results were so weak that more research is needed before any conclusion can be drawn. Further research should focus on further tests on which work environments are best suited for different types of tasks. / Kontorets utformning kan antas ha en central roll för hälsa och prestation på arbetsplatsen. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur upplevelsen av stress, behovet av återhämtning och hur kognitiv prestation skiljer sig åt mellan olika kontorstyper. Fyra kontor från en statlig myndighet genomförde ett byte från cellkontor till aktivitetsbaserade kontor, vilka utgör studiens interventionsgrupp (n=203). Ett kontor, där inget byte genomfördes, utgör studiens kontrollgrupp (n=100). För att undersöka upplevelsen av stress och behovet av återhämtning besvarade deltagare från interventionsgruppen och kontrollgruppen en enkät. Ett urval av deltagarna från interventionsgruppen och kontrollgruppen som besvarat enkäten genomförde även en minnesuppgift för att undersöka kognitiv prestation i olika arbetsmiljöer. Data från både enkäten och minnesuppgiften samlades in från båda grupperna en gång innan interventionsgruppens byte av kontor och en gång efter att bytet skett. Resultaten visade att upplevelsen av stress och behovet av återhämtning ökade marginellt inom interventionsgruppen efter bytet till de aktivitetsbaserade kontoren. Dock var effekterna så svaga att mer forskning behövs innan några säkra slutsatser kan dras. Resultaten indikerade även att kognitiv prestation skiljer sigåt mellan olika arbetsmiljöer. Resultaten visade till exempel att kognitiv prestation förbättrades för deltagarna i interventionsgruppen men inte för deltagarna i kontrollgruppen då interventionsgruppen genomförde minnesuppgiften i arbetsmiljön webbmötesrum. Däremot krävs det mer studier för att bland annat undersöka om skillnaderna av kognitiv prestation mellan olika arbetsmiljöer beror på själva bytet av kontor, typen av arbetsuppgift eller arbetsmiljöernas utformning.

University teachers' conditions at work have changed and work-related stress increases among academics atuniversities. The aim of this study was to investigate whether university teachers' experience of work-related stress and recovery differed depending on their extent of telework. The study wasan empirical quantitative cross-sectional study where 95 university teachers’ from two universities in Sweden answered a web survey. About half of the university teachers’ telework several times a week and the results show that university teachers' experience of recovery in relation to telework differs, but not their work-related stress. Gender was found to have a small impact on the recovery to telework, but not onwork-related stress. The conclusion is that university teachers’ who telework frequently experience worse recovery than those who rarely telework. The difference in recovery may be because telework makes it more difficult for the university teacher to finish the work compared to they who not telework. / Universitetslärares arbetsförhållanden har förändrats och den arbetsrelaterade stressen ses öka bland akademiker inom universitetet. Arbetsgruppen distansarbetar i olika omfattning vilket kan påverka deras upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning.Tidigare forskning gällande distansarbete och upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning visar framförallt att distansarbete medför minskad stress. Syftet med studien var att undersöka om universitetslärares upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning skiljde sig beroende på i vilken omfattning de distansarbetar. Studien var enempirisk tvärsnittsstudie, med en kvantitativ ansats. Nittiofem stycken universitetslärare från två högskolor besvarade en webenkät varav 46 % distansarbetade flera gånger i veckan. Resultatet visar att universitetslärares upplevelse av återhämtning skilde sig beroende på distansarbetets omfattning, men inte arbetsrelaterad stress. Kön visade sig ha liten påverkan på återhämtningen relaterad till arbetet i relation till distansarbete, men inte på arbetsrelaterad stress. Slutsatsen är att universitetslärare som distansarbetar sällan upplever bättre återhämtning jämfört med de som distansarbetar i större omfattning. Skillnaden i återhämtning kan bero på att distansarbete gör det svårare för universitetsläraren att slutföra och begränsa sitt arbete jämfört med de som inte distansarbetar.

Sunlight is recognized as one of the most important environmental factors that influence human health. There is strong evidence in the scientific literature that adequate exposure to sunlight is associated with many physical and mental health benefits, including reduced overall mortality, prevention of many deadly forms of cancer, as well as a number of metabolic, cardiovascular, autoimmune, infectious and neuropsychatric diseases. Vitamin D deficiency, which is mainly due to insufficient exposure to sunlight, is now one of the most common medical conditions, estimated to affect more than a billion people worldwide. Health professionals, patients and the general public should receive more evidence-based information about the many health benefits of sunlight, and how to use it in prevention and treatment of disease.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd: -          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? -          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? -          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?   Metod Vi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent. Enkäterna hanterades anonymt, sammanställdes i Excel och bearbetades i SPSS. Som teoretisk utgångspunkt valdes KASAM.   Resultat De viktigaste resultaten visar inte något signifikant resultat men en indikation på att det finns ett samband mellan den hälsorelaterade livskvaliteten och yrkesroll, i detta fall en högre hälsorelaterad livskvalitet hos de med administrativ tjänst. En skillnad mellan yrkesrollerna sågs även när det gäller antalet sjukdagar under år 2009. Majoriteten av respondenterna med administrativ tjänst hade 0 sjukdagar jämfört med 1-7 dagar hos orderexpeditörerna.   Slutsats Undersökningen visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två yrkesrollerna som vi valde att grunda vår studie på. Vi trodde att skillnaderna i den hälsorelaterade livskvaliteten, antalet sjukdagar samt mängden fysisk aktivitet på fritiden skulle vara större än vad de visade sig att vara. Vad skillnaderna kan bero på är svårt att säga då det förekommer många olika faktorer som kan påverka individerna.