Problem definition: There must be a knowledge transfer within the organisation to prevent illness and accidents at work.  Aim: Is to examine and describe how opportunities to share knowledge with other organisational members experienced by managers with occupational health and safety responsibilities. Method: A qualitative case study with semi-structured interviews from N=10 informants.  Main results: Managers' experience are perceived to be the possession of a superior power and that they need to bring in non-relational resources to dissemination knowledge. Conclusion: Theory suggests that by creating relationships by using communication and interaction to access trust and reciprocity, there are great opportunities for knowledge transfer. We have taken part of the informants' experiences, we have come to the conclusion it's not the easy to implement relationships in the work environment because it does not always precondition for this. Because of cultural differences, experience-and competence differences and organisational characteristics. / Problemformulering: I arbetet förekommer det stora risker för ohälsa och olyckor, för att kunna minimera dessa risker måste det ske en kunskapsspridning inom organisationen. Att sprida kunskap gällande arbetsmiljö är en viktig faktor i alla arbetsområden i samhället, dock är spridningen inte det enklaste. För att kunna sprida kunskap behöver vi undersöka hur chefer som ansvarar för arbetsmiljö upplever sina förutsättningar för kunskapsspridning inom organisationer. För att sedan ta del av detta och skapa förutsättningar som främjar spridningen av kunskap. Syfte: Att undersöka och beskriva hur förutsättningar att dela med sig av kunskap till andra organisationsmedlemmar upplevs av chefer med arbetsmiljöansvar Metod: En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer från N=10 informanter. Innehållsanalys har används för att analysera data. Huvudresultat: Skapandet av relationer är inte det enklaste tillvägagångsättet för att sprida kunskap. Chefernas förutsättningar upplevs vara att inneha en överordnad position och att de behöver/vill ta in icke-relationella resurser för att kunskapen enklare skall spridas. Slutsats: Teorin menar att nära relationer som byggs upp med hjälp av kommunikation och interaktion för att komma åt tillit och ömsesidighet medför stora förutsättningar för kunskapsspridning. Denna studie visar att tänket att skapa värdefulla relationer finns hos cheferna. Men på något vis är det inte det enklaste att genomföra, eftersom det inte alltid finns förutsättningar för detta. Det vill säga förutsättningar som, kulturella skillnader, erfarenhet- och kompetenskillnader och organisatoriska egenskaper.

Title: “You don’t do it to be safe, you do it to get it done” – Construction workers’ experiences of safety in the workplace linked to the risk of accidents resulting in injury or death Author: Anna Lundquist Program: Occupational Health Sciences 60 credits. Master thesis in Occupational Health Sciences 15 credits. University of Gävle Background: Construction workers work in high risk environments, where a combination of factors contribute to increase the risk of accidents resulting in injury or death. Between 2009 and 2018, 89 accidents resulting in death happened in the Swedish construction business, but despite this there is a lack of research on the subject. That is why it is important to explore construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace. Aim: The aim of this study is to explore construction workers’ experiences of safety and risks linked to accidents resulting in injury or death. Method: Eight construction workers were recruited to the study. Semi-structured interviews were done over telephone with the eight construction workers, after which the interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Result: The overall theme that was identified from the experiences of the construction workers concerned health factors and risk factors in the workplace. Health factors such as participation, communication and preparation fit within the health factors, while physical and social risk factors, time pressure and vulnerability fit within the risk factors. Conclusion: This study has described construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace, but the area is still unexplored. Further research is needed to chart construction workers’ experiences of safety and risks more clearly. In future, interventions can be adapted to decrease construction workers’ risks of accidents resulting in injury and death for both individuals and groups. / Titel: ”Man har inte säkerhet i tankarna när man gör det, utan man gör det för att det ska göras” – Byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Författare: Anna Lundquist Program: Arbetshälsovetenskap 60 hp. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, magisternivå 15 hp. Högskolan i Gävle Bakgrund: Byggnadsarbetare arbetar i riskfyllda miljöer där en kombination av faktorer bidrar till att risken för olyckor och dödsolyckor är högre än i andra branscher. Mellan 2009 och 2018 inträffade 89 olyckor med dödlig utgång inom svensk byggverksamhet, men trots det saknas det forskning om ämnet.  Därför är det viktigt att undersöka vilka upplevelser byggnadsarbetare har av säkerhet och risker på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad byggnadsarbetare har för upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Metod: Åtta byggnadsarbetare rekryterades till studien. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med de åtta byggnadsarbetarna, varpå intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat som kunde identifieras utifrån byggnadsarbetarnas upplevelser berörde friskfaktorer och riskfaktorer i arbetet. Inom detta tema rymdes friskfaktorer som delaktighet, kommunikation och förberedelser, medan det inom riskfaktorerna rymdes fysiska och sociala riskfaktorer, tidspress och utsatthet. Slutsats: Denna uppsats har beskrivit byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker på arbetsplatsen men ämnet är fortfarande outforskat. Fler studier behöver göras för att tydligare kunna kartlägga byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker, vilka i sin tur kan användas till att anpassa interventioner för att minska risken för olyckor och dödsolyckor för byggnadsarbetare på individ- och gruppnivå.

To address the lack of staff in health and care, many care providers choose to hire staff to cover for vacancies. Deficiencies in the collaboration between regular employees and hired staff can lead to a deteriorating work environment such as a high workload for regular staff, increased risk of endangering patient safety, poorer loyalty to the employer and increased costs for caregivers. The purpose of this qualitative study is to describe the perceptions of regular employed nurses about the collaboration with hired staff. The study was conducted with semi-structured interviews and analysed with a phenomenographic approach. The number of informants in the study is nine distributed in four different regions, seven different hospitals and six different wards. The results showed that the coveted collaboration between regular employees and hired staff is described both as burdensome and as a resource for the regular staff, but the collaboration can work better under certain conditions. Longer placement of hired staff in the same department, including areas of responsibility in the hired contract, and improved remuneration terms for regular employees are proposed as premises that could facilitate cooperation, create more continuity in the care chain and reduce redundancies. The study can be used as a knowledge base for those responsible for care operations in, for example, intervention work to improve the work environment and the nurses' occupational health. More research on the collaboration between hired and regular, for example, quantitative studies or studies with mixed informants, both regular and hired, are proposed.

Over the last decades, there has been much attention on air quality, especially in urban environments. A significant factor effecting the air quality in the urban environment is airborne particulate matter (PM). Long-term exposure to PM causes increased risk for heart disease, decreased lung function, exacerbation of asthma, and lung cancer. Therefore, many countries have implemented exposure limits to the concentration of ambient PM in the urban environments. The toxicity of PM is dependent on several factors such as chemical composition, shape, adsorbed materials, and particle sizes (usually divided in ultrafine, fine and coarse particles). However, the relationship between different PM properties and developing health hazards are not clear. Therefore, further studies to investigate different properties of PM may contribute to understanding the influence of PM on human health.  In the present work, different novel methods to investigate sampled airborne PM and to investigate potential health effects have been used to increase the knowledge regarding street and wear particles. In study I, a sampling plan involving collecting one filter from Tapered Element Oscillating Microbalance (TEOM) monitoring stations used for Environmental monitoring each month for 20 months were developed. Particles on the filters were extracted into a suspension. TEOM particles were then studied with respect to constituents and variables that reflect their toxicity. The constituent and toxicity was found to be spatial and seasonal dependent. As a follow-up, in study II, TEOM filters from three geographical different cities were collected once a month for a year. The variation in particle mass measured with TEOM monitor, cadmium and lead contents, as well as endotoxin levels between locations and time points over the year was studied. The correlation between studied variables and biological effect was investigated. The results show that the concentration of metals and endotoxin in TEOM particles have no relationship to particle mass, while endotoxin levels coincided with pro-inflammatory response. These studies show that results from analyzing different variables on obtained particles from TEOM filters in combination with information about the ambient particle concentration, could be helpful in the evaluation of differences in the risk of breathing air at various locations.  The dominant road traffic particle sources are wear particles from the road and tyre interface, and from vehicle brake pads. The particle concentrations are highest in cities with high traffic amounts and a high frequency of braking. There are a few cell studies that have investigated the toxicological and biological effect of these wear particles, but there is a lack of knowledge regarding their effect on tissue level. Furthermore, the knowledge about importance of rock materials in pavement is deficient. To mitigate these knowledge gaps, the effect of different wear particles from pavement and brake pad were tested using a model with isolated perfused rat lungs in study III. The wear particles from the pavement showed a significant decrease of tidal volume compared to unexposed controls. The largest effect were found with quartzite stone material. Wear particles from brakes instead showed a larger effect on released proinflammatory cytokines. The study shows that the toxic effect on lungs exposed to airborne particles can be investigated using repetitive measurements of tidal volume. Furthermore, the study shows that the choice of rock material in road pavements has the potential to affect the toxicity of road wear particles. This should be considered in environments where the concentrations and exposures are high. The brake particles showed a different effect than stone particles, indicating the need to differentiate wear particles from different sources in relation to health effects. In summary, the present work have investigated different aspects of airborne particles collected from streets as well as generated wear particles. These indicate different important aspects of the particles that may be of importance to better understand their health effects.

Bakgrund: I museivärlden har man i skyddande syfte fram till 1980-talet behandlat fågel- och djurskinn med arsenikföreningar som har cancerframkallande egenskaper. Torkade museiväxter har behandlats mot ohyra med kvicksilverdiklorid, som succesivt förångas till reproduktionstoxiskt kvicksilver. På ett svenskt museum i Stockholm vill man kartlägga hur stor andel av museisamlingarna behandlades med de äldre bekämpningsmetoderna. Syfte: Målet med examensarbetet är att bedöma om risker förknippade med hantering av kvicksilver- och arsenikinnehållande objekt i museisamlingar varierar beroende på tidsepok eller typ av museiföremål. Ett annat syfte att se över om det behövs särskilda skyddsåtgärder för museipersonalen som arbetar med samlingarna. Metod:54 torkade växter och mossor valdes ut, liksom 40 skinnlagda eller monterade fåglar och däggdjur, samt 16 insektslådor. De valda objekten fick representera 1700- och 2000-talet. Även damm samlades in från respektive samling. Alla prover undersöktes med direktvisande, handhållen och icke-förstörande röntgenfluorescensteknik (XRF) för innehåll av arsenik och kvicksilver. Objekten riskvärderades utifrån ämnenas hälsofarliga egenskaper, exponerings-vägarna och tiden för hantering av objekt. Resultat:Av de 54 analyserade växterna innehöll 91% kvicksilver. I genomsnitt innehöll växterna 700 ppm kvicksilver, vilket innebär 0,07 viktprocent. Pappersarken som växterna är fästa på innehöll en tiondel av kvicksilverhalter i jämförelsen med analyserade växter. Växterna var som mest behandlade på 1800- och 1900-talet. Sju växter innehöll även arsenik. Alla testade fågelobjekt innehöll arsenik i fjäderdräkten, även de från 2000-talet. Fågelobjekt från 1800-talet verkar innehålla mest arsenik. I snitt innehöll fågelobjekten 0,7% arsenik i fjäderdräkten, medan pälsen i gnagare och andra däggdjur innehöll 0,5% arsenik. Damm insamlat i muséets samlingar återspeglade i stort objektens innehåll. I dammet hittades även bly, mest i de zoologiska samlingarna. Diskussion: Den kvicksilverdioxid som växter har varit behandlade med har akuttoxiska effekter, men det är förångning till kvicksilverånga med sina reproduktionstoxiska egenskaper som är bekymmersam. Den teoretiska exponeringen via luft understiger 1% av ämnets nivågränsvärden, och exponeringen anses vara begränsad. En särskilt utsatt grupp anses dock vara gravida och ammande, med omplacering som möjlig åtgärd. Möjliga arsenikföreningar i fågelfjädrar och skinn i däggdjur förknippas med akuttoxiska och cancerframkallande egenskaper, ger anledning till åtgärder för en säker hantering. Riskbedömning för hantering av museiobjekt visade att preventivt arbete bör vidtas i zoologiska muséets samlingar vid hantering av samlingsobjekten. Samlingarnas damminnehåll av bly ger behöver ytterligare utförligare riskbedömning, då bly är reproduktionstoxiskt. Slutsatser: Tekniska skyddande åtgärder mot exponering av arsenik, arsenikarsenit/arseniktrioxid med akuta toxiska effekt i zoologiska objekt behövs. Såväl individen som organisationen en betydande del i att kemikaliernas skador begränsas. / Background: Chemical exposure due to historical treatments with insecticides is of interest to a Swedish museum in Stockholm. In zoological collections skins have been treated with cancerogenic arsenic compounds, while herbs in botanical collections were treated with mercury dichloride (sublimate). The latter may still evaporate reprotoxic mercury. Aim: The aim of this project is to survey the risks of handling object at the museum, and investigate if the risk vary depending on the type of objects as well as the preparation date of the objects. Methods: A handheld XRF instrument was used to test 54 dried herbs and mosses, as well as 40 specimens of vertebrates, for arsenic and mercury. Even 16 insect boxes, and dust from the floors were tested. The objects represented the 18th-21th century. Measures were suggested after considering normal handling of the objects (exposure and duration of the exposure), the risk of suffering and the consequence from being exposed to chemicals. Results: 91% of the 54 tested herbs contained mercury. The herbs contained 700 ppm mercury. On average, the sheets of paper that the herbs are fastened on contained 1/10 of the level in the herbs. The herbs from the 19th-20th century contained most mercury. All tested bird objects contained arsenic in the feathers, even those representing the 21st century, with a peak in treatment in the 19th century. On average, the feathers contained 0.7% of arsenic. The fur of the vertebrates contained 0.5%. The treatment of rodents and other mammals peaked in the 18th century. Tested dust from the collections showed similar results to the content of the objects. Lead was also found, mostly in the zoological collections. Discussion: Herbs treated with mercury dichloride release reprotoxic mercury vapour, but the theoretical concentrations in the air is assumed to be below 1% of the occupational limit values, and the exposure is assumed to be limited. Pregnant and breastfeeding women are considered to be an extra vulnerable group. Arsenic compounds on feathers, furs and skins have acute toxic and cancerogenic properties. By approximation of exposure (probability) and toxic health consequences of the compounds, it was concluded that precautionary measures need to be taken at the museum. The lead with reprotoxic properties that was found in dust needs an extra risk assessment. Conclusion: Precautionary technical measures are needed to protect against exposure to cancerogenic and reprotoxic chemicals. Measures should be taken at organisational, as well as on individual level.

Bakgrund: Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljön är tillfredställande på arbetsplatsen - bruksskedet. Flertalet av de fysiska arbetsmiljöfaktorerna som arbetsgivaren har att ansvara för bestäms tidigt i byggprocessen, i planerings- och projekteringsstadiet. Arbetsmiljölagen beskriver vilka uppgifter och ansvar som åligger byggherre och projektörer som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Litteraturen beskriver en utveckling där arkitekter och andra projektörers ansvar för att beakta arbetsmiljöaspekten har ökat. Ett ansvar där deras insatser ofta är begränsade. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll arbetsmiljö­ingenjören kan ha i att beakta arbetsmiljön gällande bruksskedet vid planering och projektering av nya kontorsarbetsplatser. Metod: Uppsatsen bygger på litteraturgenomgång samt intervjuer med huvudsakligen arbetsmiljöingenjörer och arkitekter. Resultat: Litteratur och intervjuer visar att arbetsmiljöingenjörer engageras sent i processen vilket resulterar i brister i arbetsmiljön och ombyggnationer som åtgärd. Här framträder också en situation där kunskapsläget runt arbetsmiljöfrågor hos arkitekter upplevs som svagt, vilket bekräftas av de intervjuade. Respondenterna menar att checklista som arbetsverktyg används i mer eller mindre stor utsträckning. Befintliga checklistor från Arbetsmiljöverket presenteras i uppsatsen, dessa rekommenderas som arbetsverktyg. Slutsats: Av intervjuerna framkommer att respondenterna menar att arbetsmiljöingenjören kan agera sakkunnig, utifrån sin kunskap och erfarenhet, i projekteringsprocessen. Arbetsmiljöingenjören utgör därmed med sin sakkunskap runt arbetsmiljöfrågor ett stöd för byggherre och projektör. Den ansvarsroll som Arbetsmiljölagen beskriver, Byggarbets­miljösamordnare - planering och projektering (BAS-P), torde utgöra en naturlig roll för arbetsmiljöingenjören. I och med detta får arbetsmiljöingenjören en naturlig roll tidigt i byggprocessen.   Nyckelord: Byggprojektering, arkitekt, arbetsmiljö, företagshälsa, checklista. / Abstract Background: The employer has the overall responsibility that the work environment is satisfactory in the work place, the usage stage. Most of the physical working environment factors which the employer has the responsibility for are determined early in the construction process, in the planning and design stage. Work environment legislation describes the tasks and responsibilities for the property developer and design engineers, how the work environment should be considered and who is responsible for the construction process from design to operation stage. The literature describes a development in which architects and other property developers responsibility to take into account the working environment aspect has increased. A responsibility where their efforts are often limited. Purpose: The purpose of this thesis is to examine which role the occupational health and safetey (OHS) engineer may have to take into account in the planning and design of new office workplaces. Method: The thesis is based on literature review and interviews with mainly working engineers and architects. Results: The literature and interviews shows that the OHS engineer is involved late in the process, resulting in shortages and rebuilding as a measure. It also emerges a situation where the knowledge of work environment legislation of architects are perceived as weak, which is confirmed by those interviewed. Respondents believe that checklist as a tool is used more or less often. Existing checklists from the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) are presented in the thesis and are recommended as tool to be used. Conclusion: The interviews reveal that respondents believe that the OHS engineer can act as an expert, based on their knowledge and experience in the planning process. The OHS engineer thus constitutes its expertise and supports the property developer and the design engineer. The role, described in Swedish Work Environment Legislation (Arbetsmiljöverket), construction work environmental coordinator - planning and design (BAS-P) would be a natural role for the OHS engineer. The OHS engineer is given a natural role early in the construction process. Keywords: Construction planning, Architect, Work Environment, Occupational Health Service, Checklist

The purpose of this study was to investigate the experiences of the factors demand, control, social support and stress among the staff in home care service and establish how these factors have changed after the introduction of the new working method Vanguardin 2014. The method of the study had a qualitative approach and the data collection was done using semistructured interviews. Four interviews were conducted with staff in a home care service group. The study selection was targeted and the participants were recruited by contacting a manager of a municipal home care service group in a town in central of Sweden.The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a manifest thematic content analysis, with a phenomenological element. The results showed that the factors demand, controll, social support and stress have improved since the introduction of the new working method. The results showed that the work-related demands have changed from being a negative factor that caused stress, to instead being something positive that develops staff as individuals. Participation and influence increased in the workplace as staff themselfes began to plan their work. This contributed to an increased sense of control. Social support improved in the workplace since they became smaller groups and thus became better acquainted with each other. Stress is no longer due to high workload but occurs rather if problems arise in the work group. The conclusion is that demands, control, support and stress are important factors in working life that either affect health negatively or positively. Vanguard as aworking method has contributed positively in the investigated group and improved the perceived health of the workers. / Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser av krav, kontroll, stöd och stress och utröna hur dessa faktorer förändrats efter införandet av den nya arbetsmetoden Vanguard år 2014. Metoden i studien utgjordes av en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personer som arbetar i hemtjänsten. Studiens deltagare rekryterades till följd av att en chef för en kommunal hemtjänstgrupp i Mellansverige kontaktades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom en manifesttematisk innehållsanalys med ett fenomenologiskt inslag. Resultatet visade att faktorerna krav, kontroll, stöd och stress har förbättrats sedan införandet av den nya arbetsmetoden Vanguard. Resultatet visade att de arbetsrelaterade kraven har förändrats från att vara en negativ faktor som orsakade stress, till att istället vara något positivt som personalen utvecklas av som individer. Delaktighet och inflytande ökade på arbetsplatsen i och med att personalen själva började planera sitt arbetet, vilket bidrog till en ökad känsla av kontroll. Socialt stöd förbättrades när de under förändringsarbetet blev mindre grupper och på så vis lärde känna varandra bättre. Stress är inte längre som tidigarerelaterat till hög arbetsbelastning, utan uppkommer snarare om problem uppstår inom arbetsgruppen. Slutsatsen är att krav, kontroll, stöd och stress är viktiga faktorer i arbetslivet som antingen påverkar hälsan negativt eller positivt. Vanguard som arbetsmetod har bidragit med en positiv inverkan på den undersökta arbetsgruppen och förbättrat den upplevda hälsan hos arbetstagarna.

Ageing has been associated to ill health due to sedentary behaviour. Limited knowledge exists about age and sedentary behaviour in the working population. Additionally, studies with objectively measured sitting time at work are needed. The current study aimed to investigate the association between age and sitting patterns (volume- and temporal patterns) at work in different office types. Method: Cross-sectional associations were investigated with measurements of sitting with accelerometers (ActiGraph GT3X+) on office-workers (n=101). Written diaries and questionnaires were used to collect information about working time, age and background factors. Main results: Weak associations were found between age and sitting patterns at work. Associations were found between age and short periods of sitting (β= -0.29, SE= 0.01, p<0.05). Office-type (cell-based office and open-plan office) did not modify the associations. No other associations were found after a change to activity-based offices. Conclusion: Overall, age was not associated to sitting patterns at work, except for short periods of sitting, indicating less variation in sitting time at work with higher age. Also, results indicate that office type do not influence the associations investigated in this study. Further research with larger sample sizes is needed to confirm these findings. / Äldre personer är en riskgrupp för stillasittande beteende vilket är relaterat till olika hälsorisker. Det finns begränsad kunskap om ålder och stillasittande i den arbetande populationen. Ökad kunskap om hur hälsa kan främjas i arbetslivet för att behålla äldre i arbete längre är därmed viktigt. Vidare finns det också ett behov av studier med objektiva mätningar av sittande. Syftet med den här studien var att undersöka associationen mellan ålder och sittandemönster (volym- och tidsbestämda mönster) på arbetet i olika kontorsmiljöer. Metod: Tvärsnittsassociationer undersöktes genom att mäta sittande med accelerometrar (ActiGraph GT3X+) på kontorsarbetare (n=101). Skriftliga dagböcker och enkäter användes också för att samla in data om arbetstid, ålder och bakgrundsinformation om deltagarna. Huvudresultat: Det fanns svaga associationer mellan ålder och sittandemönster på arbetet. Det framkom associationer mellan ålder och tid i korta perioder av sittande (β=-0.29, SE=0.01, p<0.05). Kontorstyp (cellkontor och kontorslandskap) modifierade inte associationerna mellan ålder och sittande. Inga andra associationer kom fram efter att deltagarna bytt till aktivitetsbaserade kontor. Slutsats: I det stora hela var ålder inte associerat med sittandemönster på arbetet, förutom tid i korta perioder. Associationen mellan ålder och sittande i korta perioder indikerade på att variationen i sittande minskar med ökad ålder. Resultaten indikerade också på att kontorstyp inte har någon betydelse för de associationer undersökta i denna studie. Vidare forskning med fler deltagare behövs för att bekräfta dessa resultat. / ABkontor

Bakgrund: Ett flexibelt arbete innebär att arbetet är flexibelt gällande tid och rum där arbetstagarna får ett stort inflytande över när, var och hur länge de ska utföra sitt arbete. Flexibiliteten kan innebära att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut, där det föreligger individuella skillnader i såväl förmågan att sätta gränser mellan domänerna arbete och privatliv som preferenser gällande gränssättande, där vissa föredrar att hålla arbetet på arbetet medan andra trivs med att blanda samman arbetet med privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om obalans mellan beteende och preferenser inom ett flexibelt arbete visade samband med stress hos undervisande och forskande personal på ett universitet. Studien kontrollerade även för relevanta variabler. Metod: Designen var en tvärsnittsstudie där en enkät skickades ut till 1271 undervisande och forskande personal på ett universitet. För att mäta gränslöst beteende, preferenser gällande gränssättande och stress användas tre stycken etablerade formulär; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences och COPSOQ II. Svarsfrekvensen var 39,7% och två hierarkiska multipla regressionsanalyser genomfördes med stress som utfallsvariabel, arbetsbelastning och undervisningsfördelning som förväxlingsvariabler och prediktorn utgjordes i analys 1 av Obalans – Beteende, seg. (n=218) och i analys 2 av Obalans – Beteende, integ. (n=303). Resultat: I analys 1 förelåg det ett negativt samband mellan stress och Obalans – Beteende, seg. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, seg. 4,4% av variationen i stress. I analys 2 förelåg det ett positivt samband mellan stress och Obalans – Beteende, integ. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, integ. 9,3% av variationen i stress. Slutsats: Föreliggande studie indikerar på att obalans mellan beteende och preferenser både är en faktor som kan genera i ökad och minskad stress, där studiens resultat tyder på att obalansen värderas olika vilket i sin tur skulle kunna bero på att segregation respektive integration är olika svårt att uppnå. / Background: Flexible work means flexible in terms of time and space, where employees have influence over when, where, and for how long they will work. This also means that the boundaries between work and privacy can become unclear. There are individual differences in both the ability to set boundaries between work and privacy as for preferences; some prefer to keep work at work while others prefer to merge work with privacy. Objective: The aim of the study was to examine if imbalance between behavior and preferences in a flexible work was associated with stress. Relevant confounders were included. Methods: A cross-sectional study was conducted within one university. Three established forms were used; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences, and COPSOQ II. Two hierarchical multiple regression analyses were conducted, with stress as the outcome variable, workload and teaching distribution as confounders, and Imbalance – Behavior, segregation as predictor in analysis 1 (n=218) and Imbalance – Behavior, integration as predictor in analysis 2 (n=303). Results and Conclusion: Imbalance – Behavior, segregation was associated with lower levels of stress, and Imbalance – Behavior, integration was associated with higher levels of stress. The results of the study indicate that the imbalance is evaluated differently, which could be due to the fact that segregation versus integration are variously hard to achieve.

Background: Microscopy at work involves a combination of external exposures that pose an increased risk for eye-neck/shoulder symptoms such as; visually demanding near work, eye-hand coordination, static work postures and repetitive work. Objectives: To explore the pattern of fluctuations in eye-neck/shoulder symptoms and the reproducibility of these fluctuations during separate workdays and workweeks, for individuals who regularly perform microscopic duties at work. Method: Data was collected at 8 different times for all participants (n=16); Monday morning and afternoon and Friday morning and afternoon, during 2 different weeks at work. Results: Musculoskeletal complaints in the neck/shoulders and symptoms of eye strain increased significantly (∆Musculoskeletal complaints; p<0,01, ∆Symptoms of eye stain; p<0,05)  during the workweek.  The highest levels of self-reported symptoms did not correlate with the self-reported time in microscopy during the workweek (p>0.05).  The same tendency for the increments in symptoms was observed during both work weeks. Only for musculoskeletal complaints did the increments of symptoms correlated with one another (p<0.05).  Conclusion: The results indicate that microscopy at work is a risk factor, primarily for increased musculoskeletal complaints in the neck/shoulders. More studies are needed to assess the relationship between microscopy at work and the onset and development of eye-neck/shoulder complaints. / Bakgrund: Mikroskopering som arbetsuppgift medför en kombination flera aspekter av extern exponering som innebär ökad risk för muskuloskeletala besvär och besvär från ögonen; synkrävande närarbete med krav på öga-hand koordination, låsta arbetsställningar som medför långvarigt lågintensivt muskelarbete i nacke och axel/skuldra, samt repetitiva arbetsmönster. Trots det har mycket få studier publicerats inom området sedan början av 1980-talet. Syfte: Att undersöka variationer av muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra och besvär från ögonen under arbetsdagen och arbetsveckan, samt att undersöka upprepbarheten av variationer under arbetsdagen och arbetsveckan för personer som mikroskoperar i arbetet. Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät. Datainsamling skedde vid 8 tillfällen; måndag förmiddag och eftermiddag samt fredag förmiddag och eftermiddag, under två separata arbetsveckor. Studiedeltagarna kom från en elektronisk industri (n=11) och en laboratoriemedicinsk enhet (n=6). Studien hade ett bortfall (n=1). Resultat: Muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra och värk/överansträngning i ögon ökade signifikant (∆Muskuloskeletala besvär; p<0,01, ∆Värk/överansträngning i ögon p<0,05) under arbetsveckan. De högsta nivåerna av besvär kunde inte relateras till deltagarnas skattade tid i mikroskopering under arbetsveckan. Samma trend av ökning i besvär kunde ses för både arbetsvecka 1 och 2. Enbart för muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra så korrelerade ökningar under arbetsvecka 1 signifikant med ökningar under arbetsvecka 2 (p<0,05). Slutsats: Resultaten indikerar att mikroskoparbete är en riskfaktor, primärt för ökade muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra. Fler studier behövs inom området, bl.a. för att undersöka förekomst av kausalitet mellan mikroskopering som arbetsuppgift och utvecklandet av muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra samt besvär i ögon.