<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur arbetsplatser kan påverka personalens frisknärvaro genom mätning och uppföljning av denna samt av hälsofrämjande insatser.</p><ul><li>Vilka effekter kan mätningar av närvaro, resultaten av mätningarna samt interventioner/insatser ge?</li><li>Vilka tänkbara faktorer kan påverka frisktalen vid en arbetsplats?</li><li>Hur kan man förstå kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet? </li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod</strong></p><p>En kvalitativ ansats valdes med tanke på uppsatsens undersökande innehåll och karaktär. Studien bygger på en litteraturgenomgång inom för uppsatsen relevanta områden och en undersökning av ett industriföretag.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Aktuell litteratur och forskning visar på det positiva sambandet mellan medveten mätning, analys och uppföljning, hälsofrämjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt på detta sätt och har ökat frisknärvaron vilket har resulterat i stora besparingar och välmående och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hälsofrågor inom samtliga delar av organisationens arbete samt människosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats - ett företag i tiden.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Resultatet av den här studien pekar på att mätningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal. Ett engagerat och medvetet ledarskap som bjuder in till delaktighet, integrerar och synliggör hälsofrågor och ger dem en strategisk roll kan skapa en välmående och attraktiv arbetsplats med motiverade medarbetare. Detta i sin tur bidrar till att höja "företagets varumärke" på arbetsmarkanden och öka produktiviteten samt den ekonomiska lönsamheten.</p> / <p><strong>Summary</strong></p><p><strong>Aims and objectives</strong></p><p>The aim of this paper is to illustrate how the workplace can affect employee attendance, through evaluation, follow-up and health promoting inputs.</p><ul><li>To what effect can evaluation of attendance, the results of evaluation and intervention give?</li><li>What possible factors can affect attendance?</li><li>How does one understand the connection between attendance and economic viability?</li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Methodology</strong></p><p>A qualitative approach was chosen taking because of the papers investigative contents and characteristics. The paper is a study based on a review of relevant literature within the subject plus an industry analysis.</p><p><strong>Results</strong></p><p>Current literature and research show a positive connection between deliberate evaluation, analysis and follow-up, increased attendance, advancement of the prevention of ill health, economic viability and a rise in productivity. The business which was analysed is pro-active in these areas and has an improved absence management which has resulted in large economic benefits and a healthier and more motivated personnel. Leadership, integration of health issues within all sections of the business, human outlook and culture have all attributed to an attractive and healthy workplace- a company of the times.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>The results of this study indicate that evaluation, follow-up and input can make a positive change for a businesses employee attendance. A committed and attentive leadership which encourages participation, integrates and addresses health issues by giving them a strategic role can create a prosperous, attractive workplace with motivated employees. This in turn contributes to increased productivity and higher economic benefits.</p>

Många elever är idag omotiverade vad gäller skolarbetet. I den här uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers inställning till undervisningen, lärare och skolan. Vi har även tagit del av lärarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi läst har vi fått vissa centrala tankar som vi har använt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lärare i en större östgötsk stad. En pojke respektive en flicka ur årskurserna sju, åtta och nio har intervjuats. Eleverna är valda utifrån hur motiverade de är. Lärarna har vi valt utifrån hur många år de varit yrkesverksamma och de har i huvudsak arbetat på högstadiet med språkundervisning. Av intervjuerna att döma var relationen mellan lärare och elever det viktigaste för elevernas motivation. Detta gällde framförallt de mindre motiverade eleverna som tappade intresset för ämnet och därmed blev omotiverade om inte relationen med läraren fungerade.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohälsan inom vården har ökat. Fokus har länge legat på att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet. Istället för att enbart tänka preventivt är det även av betydelse att fokusera på friskfaktorerna och det som gör att människor bibehåller en god hälsa och vill stanna kvar på sin arbetsplats. Arbete och hälsa hänger ihop då människor tillbringar stor del av sina liv på sin arbetsplats. För att utvecklas på både det organisatoriska och individuella planet krävs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka hälsofrämjande och hälsobevarande faktorers betydelse för skapandet av en trivsam och utvecklande arbetsplats med personalen som målgrupp. Målsättningen var att genom att lyfta fram de salutogena faktorerna, göra det möjligt att skapa ett användbart underlag som skulle kunna bidra till ett mer hälsofrämjande arbetsliv hos de anställda inom äldrevården. En kvantitativ tvärtsnittsstudie genomfördes på cirka 1000 anställda inom äldreomsorgen och svarsfrekvensen blev 23 %. Datainsamlingen bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet, SPSS. Resultatet visade att medarbetare som var 40 år och äldre hade högre självskattad hälsa än den yngre åldersgruppen. Friskfaktorer i arbetslivet så som kunskap och utveckling, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, individuella upplevelser, självbestämmande var starkt relaterat till upplevelsen av hög självskattad hälsa. Arbetsplatser bör fokusera mer hälsofrämjande och lägga större vikt på kunskaps- och utvecklingsmöjligheter för de anställda. / There are several studies that describe how illness in health care has increased. The focus has long been on highlighting the factors that contribute to illness in the workplace. Instead of only thinking preventively, it is also important to focus on the health and the factors that contribute to maintain good health and make people stay at their workplaces. Work and health are related when people spend much of their lives at their workplace. In order to develop on both the organizational and individual level requires that the workplace contributes to supportive environments, participation, social support, health promoting leadership, personal skills and knowledge. The aim of this study was to investigate health promotion and maintaining factors in creating a pleasant and stimulating workplace with staff as target population. The aim was to highlight the salutogenic factors which would make it possible to create a useful base that could contribute to a more health-promoting work among employees in elderly care. A quantitative cross-sectional study was conducted on about 1000 employees in elderly care and the response rate was 23%. The data collection was processed and analyzed using statistical program, SPSS. The results showed that employees who were 40 years and older had higher self-rated health than the younger age group. Health factors in the workplace as knowledge and development, supportive working conditions, leadership, personal experiences, self-determination was strongly related to the perception of high self-rated health. Workplace health promotion should focus more on organization and personal skills and development opportunities for employees.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa? Metod Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram. Resultat Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske. Slutsats Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att belysa hur arbetsplatser kan påverka personalens frisknärvaro genom mätning och uppföljning av denna samt av hälsofrämjande insatser. Vilka effekter kan mätningar av närvaro, resultaten av mätningarna samt interventioner/insatser ge? Vilka tänkbara faktorer kan påverka frisktalen vid en arbetsplats? Hur kan man förstå kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet?   Metod En kvalitativ ansats valdes med tanke på uppsatsens undersökande innehåll och karaktär. Studien bygger på en litteraturgenomgång inom för uppsatsen relevanta områden och en undersökning av ett industriföretag. Resultat Aktuell litteratur och forskning visar på det positiva sambandet mellan medveten mätning, analys och uppföljning, hälsofrämjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt på detta sätt och har ökat frisknärvaron vilket har resulterat i stora besparingar och välmående och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hälsofrågor inom samtliga delar av organisationens arbete samt människosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats - ett företag i tiden. Slutsats Resultatet av den här studien pekar på att mätningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal. Ett engagerat och medvetet ledarskap som bjuder in till delaktighet, integrerar och synliggör hälsofrågor och ger dem en strategisk roll kan skapa en välmående och attraktiv arbetsplats med motiverade medarbetare. Detta i sin tur bidrar till att höja "företagets varumärke" på arbetsmarkanden och öka produktiviteten samt den ekonomiska lönsamheten. / Summary Aims and objectives The aim of this paper is to illustrate how the workplace can affect employee attendance, through evaluation, follow-up and health promoting inputs. To what effect can evaluation of attendance, the results of evaluation and intervention give? What possible factors can affect attendance? How does one understand the connection between attendance and economic viability?   Methodology A qualitative approach was chosen taking because of the papers investigative contents and characteristics. The paper is a study based on a review of relevant literature within the subject plus an industry analysis. Results Current literature and research show a positive connection between deliberate evaluation, analysis and follow-up, increased attendance, advancement of the prevention of ill health, economic viability and a rise in productivity. The business which was analysed is pro-active in these areas and has an improved absence management which has resulted in large economic benefits and a healthier and more motivated personnel. Leadership, integration of health issues within all sections of the business, human outlook and culture have all attributed to an attractive and healthy workplace- a company of the times. Conclusions The results of this study indicate that evaluation, follow-up and input can make a positive change for a businesses employee attendance. A committed and attentive leadership which encourages participation, integrates and addresses health issues by giving them a strategic role can create a prosperous, attractive workplace with motivated employees. This in turn contributes to increased productivity and higher economic benefits.

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in i tre olika kategorier; uppskattning från ledningen, gemenskap med arbetskollegerna och individuell motivation. Uppskattning vilken de anställda upplevde genom att ledningen var lyhörd, brydde sig om och fick dem att känna sig bekräftade. Gemenskap till kollegor vilken kunde upplevas genom att de kände samhörighet. För vissa var det betydelsefullt medan andra inte brydde sig om det. Att som individ känna motivation för de hälsoförmåner som fanns på företaget visade sig vara viktigt. Det var egentligen inte de anordnade aktiviteterna som var det viktiga för informanterna, utan att få känna sig delaktig, inkluderad och sedd på arbetsplatsen. Upplever de anställda sig uppskattade inom företaget och att de har en bra sammanhållning främjar detta i sin tur individens upplevda hälsa. / The workplace has become an important platform for health promotion since people spend a big part of their life at work. Studies have shown how important it is for employers to have an understanding of the health and wellbeing of their staff. Yet most of the focus is still on the benefits for the employer. The aim of the study was to describe the employee’s experiences of their workplace health promotion. Qualitative interviews were implemented on all employees at a small company. All interviews were recorded, transcribed, interpreted and have been divided into three different categories; The sense of value that employees experienced when employers were good listeners, showed that they cared and made the employees feel important. The spirit of fellowship to colleagues could be experienced as very important to some and others didn´t care at all. To feel individual motivation for health promotion at the workplace was important. It showed that it wasn´t the actual method that was the most important part but to feel involved, included and to be seen at the workplace. The employees experience that they have a big participation in the company and that the solidarity is good which promote the individuals health experience.

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna. Annat som påverkar uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön är hur man är som person och dessutom vilket bemötande konsulten upplever att de får från kundföretagets sida. Resultatet visar att personerna i rollen som konsult anser att de inte har samma rättigheter som andra anställda på kundföretaget och att de skulle ställa andra krav om de hade en stationär tjänst. Anledningen till detta och hur det hanteras skiftar. I de fall som konsulterna upplever tillhörighet till kundföretaget har de ändå sin lojalitet hos bemanningsföretaget. Vid studien har vissa nackdelar med bemanningsbranschen framförts av konsulterna men utefter analys av materialet har vi dragit slutsatsen att positiva upplevelser ändå överväger de negativa.

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat. Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet. Det framkom att uppfattningen beror på olika faktorer som ett rikt socialt nätverk, att de har kvar vissa sysslor som de klarar själva samt att personalen visar hänsyn och respekt för den äldre och dennes hem. En annan viktig faktor är att de äldre har anpassat sig efter personalens rutiner. Det finns skillnader i uppfattningen av hemmet utifrån kön och typen av insatser. Kvinnorna, som även är de med störst omsorgsbehov, uppfattade indirekt hemmet som arbetsplats då de kan känna ett visst intrång i deras privata sfär. / The intension with the following study was to investigate if and how elderly people who depend on home help understand that their home becomes a work place for the personnel and if the understanding varies between men and women. In addition, it was also investigated if the type of home help had any impact on the understanding. We chose to do a qualitative investigation to capture the understandings and get a complete picture in the study. We have done six interviews, with three women and three men. The result is based on these interviews that we have put together and analyzed. The result from the study shows that elderly people do not understand their home to be a work place at all. They believe that it is still their home and that the presence of the personnel has not affected their experience of their home. It has been shown that this understanding depends on different factors such as a rich social network, that they have certain tasks that they can still do on their own and that the personnel shows consideration and respect for the elderly person and his or her home. Another important factor is that the elderly people have adjusted to the routines of the personnel. There are differences in the understanding of the home between gender and the type of help that the elderly have. The women who also have the biggest need of help understand indirect their home to be a work place. They feel some kind of infringement in their private area.

Denna studie är inriktad mot olika organisationsmodeller och dess påverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Människor spenderar mycket tid i organisationer och de har därför stor påverkan på våra liv och vår psykosociala hälsa. Organisationerna ser olika ut, vilket ger upphovet till frågan huruvida vår psykosociala hälsa påverkas beroende på vilken organisationen vi befinner oss i, och om så är fallet vilka organisatoriska påverkningsfaktorer finns? Denna studie har som syfte att utifrån arbetsgivares erfarenheter och tolkningar studera huruvida olika organisationsmodeller påverkar dess medarbetares psykosociala hälsa, samt undersöka hur arbetsgivarna anser sig arbeta med den psykosociala arbetsmiljön inom de olika organisationsmodellerna. Studien utgår från tre organisationsmodeller: den strukturella, Human Resource (HR)- och den politiska organisationen samt Karasek &amp; Theorells modell kring psykosocial hälsa och arbetsmiljö, krav- kontroll och stödmodell. En kvalitativ undersökningsmetod användes och tre intervjuer har genomförts inom olika organisationer, där samtliga tre organisationsmodeller undersökts. Resultatet visar att centrala organisatoriska dimensioner skiljer sig inom organisationerna och påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa på olika sätt. HR- organisationen och dess arbetsgivare visades arbeta med den psykosociala arbetsmiljön och hälsan i störst utsträckning medan den strukturella organisationen arbetade och prioriterade detta minst.

Introduction: Increased ill health in the workplace in terms of increased workload, stress and pressure from employers is common in Sweden today, which may lead to a future variety of medical conditions and disabilities. Aim: The aim of the present study was to describe what employees at companies in the health industry experienced as a health and illhealth on a workplace. Method: A qualitative approach was used in which the interviews were based on an interview guide. The method of analysis was thematic analysis in which three themes emerged. Results: Tree themes emerged; a social interaction with colleagues, good leadership, and access to health care and movement. The findings of the study indicated that the tasks themselves were not as important as the social interaction and the leadership so that the workplace was perceived as healthy. Implication: Suggestions for further research is to try to get more equal number of men and women engaged in further study and to develop the questions in the interview more to answer the purpose better. Furthermore, the health factors reported in the results could still be a good foundation to refer to, for interventions in the workplace or for the overall development of a healthy workplace within a specific company.