De flesta forskningsuppsatser berör normalbegåvade elevers behov av handledning på en Apu-plats (Arbetsplatsförlagd utbildning). Jag vill med mitt arbete belysa de alldeles speciella förutsättningar som gäller för att hantera elever med funktionsnedsättning när de är ute på sin Apu. När det i dagligt tal diskuteras om gymnasiesärskoleelever förknippas dessa oftast som gravt handikappade - rullstolsbundna och liknande synbara handikapp. Därför är det högst relevant att lyfta fram att det finns elevgrupper som har andra typer av funktionsnedsättning som t.ex. sociala och kognitiva handikapp. Dessa syns ofta inte fysiskt utan ligger mer på det intellektu-ella planet. Inledningsvis belyser jag de svårigheter som uppstår i en handledningssituation. Jag använder exempel hämtad från min egen undervisning för att läsaren lättare ska kunna sätta sig in i elevernas situation. Undersökningen baserar sig på intervjuer med elever och handledare. Intervjuerna visar att det finns situationer i mötet mellan handledare och elev som är problematiska. Den teori som jag använder mig av i min studie är Vygotskijs teori med inriktning ur ett sociokulturellt perspek-tiv. Den koncentrerar sig på lärandesituationen och vikten av samspel mellan lärare och lä-rande. Undersökningsresultatet tyder på att det förekommer många pedagogiska situationer som ofta ger stora missuppfattningar mellan elev och handledare. Missuppfattningar som ofta får stora konsekvenser. Utifrån resultaten menar jag att man bör diskutera handledarens situat-ion och utbildning. Detta för att på sikt öka utbildning i handledning av elever från gymnasie-särskolan.

Under totalt 15 veckor på gymnasieskolans byggprogramutbildning ingår en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n är förlagd på ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och är handledd av yrkesföreträdare. Det är en viktig del i utbildningen att eleverna får praktisera vald yrkesutgång, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet.Syftet med detta arbete är att undersöka hur eleverna på gymnasieskolans byggprogram upplever och ser på den sista APU-perioden i årskurs 3 gällande kunskap/lärande, handledning och utveckling. Hur fungerar vår APU i jämförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken – en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vår gymnasieskola förbättra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lärande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att användas till att utveckla en handledarutbildning som utgår från elevernas erfarenheter och upplevelser. Det material som undersökningens resultat baseras på är dels en enkätundersökning med frågor om handledarskapets olika roller och elevens lärande samt en semistrukturerad gruppintervju med tre elever som hade samma fokus som enkäten.Resultatet visade att elevernas upplevelser av APU: n var överlag goda i relation till kunskap, lärande och handledarskap. Eleverna tyckte däremot att samspelet mellan handledaren och gymnasieläraren inte fungerade tillfredställande när det gällde bedömning, uppföljning och utvärdering av APU: n.Som slutsats anser jag att nyckeln till en fungerande APU är gymnasielärarens engagemang och uppföljning av eleven på arbetsplatsen i nära samarbete med handledaren via ett tydligt bedömningsmaterial. Detta krävs både för att skapa förståelse hos handledarna kring syftet med APU: n och den skolförlagda utbildningen samt vad som egentligen skall bedömas (elevens kunskap/lärande baserat på APU: n och den skolförlagda utbildningens innehåll). En tydligare struktur för hur denna kommunikation ska underlättas anser jag bör ske via en handledarutbildning där man gemensamt hittar verktyg som är anpassade till båda verksamheterna.Nyckelord: Arbetsplatsförlagd utbildning, handledarskap, lärande, bedömning

Med beaktande av den betydelse som den praktiska kunskapen har och den vikt man lägger vid den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv har följande studie gjorts. Inom det nationella Hotell- och restaurangprogrammet är yrkesämnena till stor del förlagda på det som benämns APU-tid (arbetsplatsförlagd utbildningstid). Det har genomförts ett antal intervjuer med yrkeslärare och APU-handledare i syfte att ta reda på hur bedömningen utförs av elevernas insats under deras APU. Det har också undersökts hur den samverkan som sker mellan skolor och handledare på APU-platserna fungerar.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever på gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever när det gäller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och är därmed förståelseinriktad och vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat på grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ”behandla alla lika” bidrar inte till jämställdhet. Kvinnorna i studien har en framtidstro men ses av handledarna som en ”engångsföreteelse” och deras yrkesval tas inte på fullt allvar. Byggbranschen säger sig vilja locka fler kvinnor till yrket. ”Traditionen” framförs som ett hinder för detta. För att undanröja detta hinder krävs utbildning och förändring av grundläggande värderingar om ”manligt” och ”kvinnligt”.

No description available.

Författare: Boine SvenssonTitel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning.Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet.Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar. Detta har gjort att jag fått hela svar som jag sedan sammanställt.Resultaten av undersökningen med eleverna pekade på att mer karaktärstid och mer av vissa karaktärskurser var önskvärt. Även vissa kärnämnen ansågs av både eleverna men främst av företagarna viktiga för kommande yrkesliv och vidareutbildning. Kritik riktades av företagarna att skolan inte går djupare in i vissa karaktärskurser.NyckelordAPU (ArbetsPlatsförlagd Utbildning), Motivation, Social kompetens / Author: Boine SvenssonTitel: The Industrial programme - a solid base for the future profession?My examination is about some interviews with former students from Brinellgymnasiet’s Industrial programme and their present employers. My goal with this investigation was to find out if the industrial programme gives the best conditions for a future profession. I also wanted to know if the employers think that the students are employable immediately after their graduation from the industrial programme.Earlier research only shows what the companies demand, socially and technically, and nothing about what the industrial programme teaches. That’s why I have chosen to do this study of the education at the IP (Industrial programme). I wanted to find out what the education gives the student, and also what the employer thinks the students need for the future and the present.My investigative method has been qualitative with open questions. I wanted to get complete and full answers which I afterwards put together.The result showed that the students wanted more ”character time” and more character courses. Even some core subjects were considered by employers to be very important for the students, both for their future profession and studies. The criticism from the employers was that the education should go deeper into some of the character coursers.KeywordsAPU, Motivation, Social competence

I det här examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser.

Antalet elever som idag söker till omvårdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker därför hitta nya vägar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval.Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvårdnadsprogram ser på innehållet i sin utbildningen. Med hjälp av en enkätundersökning tillfrågades 47 elever som går sitt tredje och sista år hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrån att de från och med sitt andra år kunnat välja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvårdnadsprogrammet och hur de såg på sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvårdnadsprogrammet utifrån att det är ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre än hälften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvårdnadsprogrammet på grund av den praktiska inriktningen. Dessutom lockade även de tre olika profilvalen och många av de tillfrågade trodde att profilval var ett bra sätt att locka elever till omvårdnadsprogrammet. Profilvalen betydde också mycket för deras framtida yrkesval. Flertalet elever drömde om yrken som låg inom det profilval de gjort. Elevernas bild av utbildningen förändrades under de tre åren och flertalet tyckte att den blev sämre bland annat på grund av att den inte var tillräckligt praktiskt inriktad. För att få fler sökande trodde eleverna att det var viktigt med tydlig information från skolans sida om utbildningens innehåll och att de elever som går denna utbildning skulle göra den bästa reklamen för omvårdnadsprogrammet.

Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen. Av de elever som tagit studenten och som intervjuats i denna uppsats är idag två arbetslösa, en fast anställd och en visstidsanställd. De två som idag arbetar har fått arbete genom sin arbetsplatsförlagda utbildning, något som skolorna menar är förhoppningen med praktiken. De intervjuade lyfter också fram skolornas möjligheter att utveckla förberedelsearbetet och förslagen som betonas är en närmre kontakt mellan handledare och skolor, mer aktiva mentorer, en integrering av gymnasiesärskolan samt ett fortsatt arbete med att öka elevernas självmedvetenhet. Genom att arbeta med detta finns det en möjlighet att förebygga de fördomar som finns mot funktionsnedsatta på arbetsmarknaden, i samhället och bland arbetsgivare, något som kan gynna funktionsnedsattas ingång till yrkeslivet.

<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,</p><p>vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av</p><p>utbildningen.</p><p>Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och</p><p>arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den</p><p>praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan</p><p>inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i</p><p>media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av</p><p>möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp</p><p>av resultatet av denna studie.</p><p>De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt</p><p>Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori</p><p>om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive</p><p>kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som</p><p>har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört</p><p>deltagande observationer på en skola samt en praktikplats.</p><p>Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande</p><p>yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.</p>