<p>Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.</p>

Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet. I studien tillämpades ”Human resource” perspektivet. I studien användes en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkätundersökning och intervjuer med vårdbiträden gjordes i två hemtjänstgrupper. Den ena hemtjänstgruppen använde traditionell arbetsplanering och den andra hemtjänstgruppen använde Laps Care. Resultaten visade att vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med den traditionella planeringen hade större möjlighet att påverka den dagliga arbetsfördelningen, kunde mer bestämma över sitt arbete och hade större ansvar för planeringen av arbetet än vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med Laps Care.

Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats. Datamaterialet som legat till grund för analysen är den svenska Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultaten indikerar att absolut lön har en positiv effekt på svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse. Det relativa löneläget, det vill säga individens lön i förhållande till andras, uppvisar dock ingen effekt på arbetstillfredsställelsen. Gällande interna arbetsmarknader så visar karriärmöjligheter på arbetet samt innehav av företagsspecifik kunskap en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen medan mängden internutbildning en individ erhållit inte visar någon signifikant effekt. Arbetstillfredsställelse är ett stort och komplext begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet föreslår vi bland annat att vidare studier skulle kunna komplettera de kvantitativa studier som gjorts genom en kvalitativ ansats.

Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning. Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.

Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med staten haft ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas år 2009, vilket innebär att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om såväl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen påvisar vikten av att Apotekets anställda känner arbetstillfredsställelse och inte byter arbetsgivare när andra aktörer dyker upp på marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka faktorer som inverkar på de anställdas arbetstillfredsställelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig på de undersökta apoteken samt skapar förutsättning för upplevd arbetstillfredsställelse. I undersökningen har vi avgränsat oss till fyra fallstudieenheter bestående av ett centrum- och tre samhällsapotek. För primärdatainsamlingen utfördes en enkätundersökning med apotekens anställda samt intervjuer med respektive apoteks- och apoteksområdeschef. I vår undersökning har vi kommit fram till att de faktorer som inverkade positivt på de anställdas arbetstillfredsställelse vid de fyra undersökta apoteken kan sammanfattas som: möjlighet att se resultat av sitt arbete, känna kontroll och ansvar över sin arbetssituation, ha en öppen kommunikation med sin chef, trivas på sin arbetsplats samt anse sig ha ett intressant och utmanande arbete. De faktorer som majoriteten av respondenterna var missnöjda med och inverkar därmed negativt på arbetstillfredsställelsen berör organisationens personalpolitik. Vissa skillnader påvisades i jämförelsen av undersökningens resultat från centrum- och samhällsapoteken. Resultatet har visat att respondenterna från samhällsapoteken har mer förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse eftersom de var nöjda med fler faktorer som inverkar positivt på arbetstillfredsställelsen. Dessa faktorer berörde tillfredsställande kommunikation mellan medarbetare, informativt stöd, feedback angående arbetet samt förståelse för ledningens mål.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.

Sammanfattning Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.

Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet. Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration.

No description available.

Sammanfattning. Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras. Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga. Denna uppsats behandlar två av de frågor som företaget själva kallar ”bottom-drivers”. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av teoridiskussioner utforma en enkätstudie, vars resultat kommer att verka som underlag till en utformning av konkreta lösningsförslag som kan förbättra arbetstillfredsställelsen på hotellet. Då studien skrivs på uppdrag har vi valt att formulera ett praktiskt och ett vetenskapligt problem. Företagets praktiska problem: Vilka åtgärder kan ledningen vid vårt uppdragshotell vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos de anställda? Det praktiska problemet har överförts till ett vetenskapligt genom att vi belyst teorier om lärstilar, lärande organisationer, klagomålshantering, belöningssystem, empowerment samt ledarskap. Slutlig problemformulering: Vilka åtgärder kan en ledning för ett tjänsteföretag vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos anställda? Studien använder en kvantitativ metod i syfte att ta del av hotellpersonalens åsikter angående deras arbetsplats. Uppsatsens analys och slutsatser utgår från respondenternas enkätsvar, varpå dessa diskuteras i relation till hotellet. Genomgående för hela enkätstudien är att majoriteten är nöjda med allt från arbetsklimatet till kommunikationen på arbetsplatsen. Dock kan vi se att sammanställningen av enkätsvaren tyder på att vissa förändringar skulle kunna genomföras. Diskussioner för hur individernas kunskap och kompetens bör kunna utvecklas utmynnar i förslag om arbetsrotation samt ökad motivation från de närmaste cheferna. En sådan motivation skulle kunna innebära att de närmaste cheferna fokuserar på personalens individuella mål och syften, då det är sannolikt att samtliga anställda inte har samma ambitioner. Ett situationsanpassat ledarskap är således att rekommendera, där coachning lämpligast sker på individuell nivå med delegerande och instruerande egenskaper hos ledaren. Studien visar även att många av de anställda önskar större ansvar, vilket skulle kunna avhjälpas genom att cheferna uppmuntrar och stöttar ett ökat initiativ- och ansvarstagande. Ledningen för hotellet bör inte vara restriktiva när det kommer till att lämna befogenheter genom ansvar, dock är det viktigt att tydliga regler och normer finns för att möjliggöra att hela organisationen arbetar från en gemensam grund med gemensamma förutsättningar. Avslutningsvis väljer vi även att presentera våra egna tankar om huruvida detta underlag skulle kunna tillämpas på andra företag inom tjänstesektorn.