<p>Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet. I studien tillämpades ”Human resource” perspektivet. I studien användes en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkätundersökning och intervjuer med vårdbiträden gjordes i två hemtjänstgrupper. Den ena hemtjänstgruppen använde traditionell arbetsplanering och den andra hemtjänstgruppen använde Laps Care. Resultaten visade att vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med den traditionella planeringen hade större möjlighet att påverka den dagliga arbetsfördelningen, kunde mer bestämma över sitt arbete och hade större ansvar för planeringen av arbetet än vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med Laps Care.</p>

<p>Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats. Datamaterialet som legat till grund för analysen är den svenska Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultaten indikerar att absolut lön har en positiv effekt på svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse. Det relativa löneläget, det vill säga individens lön i förhållande till andras, uppvisar dock ingen effekt på arbetstillfredsställelsen. Gällande interna arbetsmarknader så visar karriärmöjligheter på arbetet samt innehav av företagsspecifik kunskap en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen medan mängden internutbildning en individ erhållit inte visar någon signifikant effekt. Arbetstillfredsställelse är ett stort och komplext begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet föreslår vi bland annat att vidare studier skulle kunna komplettera de kvantitativa studier som gjorts genom en kvalitativ ansats.</p>

<p>Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige. Studien är av kvantitativ ansats och baseras på data från år 2000s Levnadsnivåundersökning (LNU), utförd av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet. LNU genomförs med hjälp av personliga intervjuer som besvarats av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (SOFI, 2009). Undersökningen innefattar drygt 3500 personer. Vi har använt Levnadsnivåundersökningen som underlag för en regressionsanalys där vi använt de variabler vi i samklang med teori tyckte var relevanta för vår undersökning. Våra fynd är i linje med tidigare forskning.</p><p>Vi har i vår studie funnit ett svagt samband mellan de förvärvsarbetandes arbetstillfredsställelse och deras självuppskattade hälsa.</p>

<p>Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför.</p>

<h1>Sammanfattning.</h1><p>Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras.</p><p>Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga. Denna uppsats behandlar två av de frågor som företaget själva kallar ”bottom-drivers”. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av teoridiskussioner utforma en enkätstudie, vars resultat kommer att verka som underlag till en utformning av konkreta lösningsförslag som kan förbättra arbetstillfredsställelsen på hotellet.</p><p>Då studien skrivs på uppdrag har vi valt att formulera ett praktiskt och ett vetenskapligt problem.</p><p>Företagets praktiska problem: <em>Vilka åtgärder kan ledningen vid vårt uppdragshotell vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos de anställda?</em></p><p>Det praktiska problemet har överförts till ett vetenskapligt genom att vi belyst teorier om lärstilar, lärande organisationer, klagomålshantering, belöningssystem, empowerment samt ledarskap.</p><p>Slutlig problemformulering: <em>Vilka åtgärder kan en ledning för ett tjänsteföretag vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos anställda?</em></p><p>Studien använder en kvantitativ metod i syfte att ta del av hotellpersonalens åsikter angående deras arbetsplats. Uppsatsens analys och slutsatser utgår från respondenternas enkätsvar, varpå dessa diskuteras i relation till hotellet. Genomgående för hela enkätstudien är att majoriteten är nöjda med allt från arbetsklimatet till kommunikationen på arbetsplatsen. Dock kan vi se att sammanställningen av enkätsvaren tyder på att vissa förändringar skulle kunna genomföras. Diskussioner för hur individernas kunskap och kompetens bör kunna utvecklas utmynnar i förslag om arbetsrotation samt ökad motivation från de närmaste cheferna. En sådan motivation skulle kunna innebära att de närmaste cheferna fokuserar på personalens individuella mål och syften, då det är sannolikt att samtliga anställda inte har samma ambitioner.</p><p>Ett situationsanpassat ledarskap är således att rekommendera, där coachning lämpligast sker på individuell nivå med delegerande och instruerande egenskaper hos ledaren. Studien visar även att många av de anställda önskar större ansvar, vilket skulle kunna avhjälpas genom att cheferna uppmuntrar och stöttar ett ökat initiativ- och ansvarstagande. Ledningen för hotellet bör inte vara restriktiva när det kommer till att lämna befogenheter genom ansvar, dock är det viktigt att tydliga regler och normer finns för att möjliggöra att hela organisationen arbetar från en gemensam grund med gemensamma förutsättningar.</p><p>Avslutningsvis väljer vi även att presentera våra egna tankar om huruvida detta underlag skulle kunna tillämpas på andra företag inom tjänstesektorn.</p>

<p>The purpose of this paper was to investigate what young behavioral science students, born in the 1980s, think is important in their future work life. The purpose has also been to investigate what attitudes the behavioral science students have towards their future work life, and what place work has in the young behavioral science students lives. After clarification of above, the aim has also been to compare the results with former research. Thereafter the purpose has been to investigate whether traditional work motivation and job satisfaction theories are applicable for young people today. The empirical material is based on interviews with six women who study behavioral science at various levels. The results show that work seems to have a central place in young peoples lives, despite the some what inconclusive results. Young behavioral science students strive after a work where there are good fellow workers and a good leader. The work should also bring good opportunities for development, both on a career level and on a personal level. The salary is one of the most important things with work, but it is not one of the most important things in life. The young behavioral science students are satisfied with how they think that their future work life will turn out to be. Young people in former research, agrees with the behavioral science students, but not to a full extent. Work motivation theories and job satisfaction theories can be seen as applicable for young people, but how much varies from theory to theory. Hackman & Oldham’s Work characteristics model from 1980 and Locke’s value theory from 1976 has been found most applicable among the theories in this paper.</p> / <p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga beteendevetarstudenter, födda på 1980-talet, ser på sitt framtida arbetsliv. Syftet har även varit att undersöka vad dessa unga beteendevetarstudenter tycker är viktigt i arbetslivet samt vad arbete har för plats i ungas liv. Efter klarläggning av ovanstående har syftet dessutom varit att jämföra resultatet med unga i tidigare forskning, för att sedan undersöka huruvida traditionella arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorier är tillämpbara för unga idag. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex kvinnor som studerar beteendevetenskap på olika nivåer. Resultatet visar att arbetet verkar ha en central plats i livet bland unga, trots en aning tvetydiga resultat. Unga beteendevetarstudenter eftersträvar ett arbete med bra arbetskamrater och chef, och som är utvecklande på olika plan. Lönen är också mycket viktig i arbetet, men inte det viktigaste i livet. Beteendevetarstudenterna är nöjda med hur framtida arbetsliv tros bli. Unga i tidigare forskning har liknande attityder, värderingar och inställningar. Arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorierna kan alla ses som tillämpbara men i varierad grad. Tillämpbara teorier för dagens unga är framförallt Hackmans & Oldhams arbetskaraktäristika modell från 1980 samt Lockes värdeteori från 1976.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.</p>

<p>Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med staten haft ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas år 2009, vilket innebär att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om såväl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen påvisar vikten av att Apotekets anställda känner arbetstillfredsställelse och inte byter arbetsgivare när andra aktörer dyker upp på marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka faktorer som inverkar på de anställdas arbetstillfredsställelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig på de undersökta apoteken samt skapar förutsättning för upplevd arbetstillfredsställelse.</p><p>I undersökningen har vi avgränsat oss till fyra fallstudieenheter bestående av ett centrum- och tre samhällsapotek. För primärdatainsamlingen utfördes en enkätundersökning med apotekens anställda samt intervjuer med respektive apoteks- och apoteksområdeschef.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att de faktorer som inverkade positivt på de anställdas arbetstillfredsställelse vid de fyra undersökta apoteken kan sammanfattas som: möjlighet att se resultat av sitt arbete, känna kontroll och ansvar över sin arbetssituation, ha en öppen kommunikation med sin chef, trivas på sin arbetsplats samt anse sig ha ett intressant och utmanande arbete. De faktorer som majoriteten av respondenterna var missnöjda med och inverkar därmed negativt på arbetstillfredsställelsen berör organisationens personalpolitik. Vissa skillnader påvisades i jämförelsen av undersökningens resultat från centrum- och samhällsapoteken. Resultatet har visat att respondenterna från samhällsapoteken har mer förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse eftersom de var nöjda med fler faktorer som inverkar positivt på arbetstillfredsställelsen. Dessa faktorer berörde tillfredsställande kommunikation mellan medarbetare, informativt stöd, feedback angående arbetet samt förståelse för ledningens mål.</p>

<p>Motivation, in an organizational context, is about whether the employees feel that their work is worthwhile, satisfactory and that there are opportunities for further development within the organization. However, motivation can be affected by a number of factors that originate from the employees’ characteristics, the characteristics of the situation and the individuals perception of that situation. A factor that could lead to a low level of motivation is if the employee feels that his work is monotonous.</p><p>Thus the purpose was to study the factors that lead to motivation and job satisfaction in a working environment that generally is considered monotonous and dull by investigating the target group cashiers at two Swedish grocery stores called Ica Kvantum and Coop Forum.</p><p>In this study a quantitative method was used by the design of a questionnaire. The questionnaire was used to get a general idea of the factors that the respondents consider motivating in their work.</p><p>The results and the analysis of the questionnaire show that you really cannot make any general conclusions since there are many different factors that lead to motivation depending on who you are as an individual and in what phase of life one finds oneself. However one could, on the basis of the questionnaire, see certain patterns and tendencies. The factors that motivated the respondents had a certain relation to age, period of employment and level of occupation. Young part-time cashiers are motivated by a salary that is relatively high in relation to their work effort. Older cashiers are mainly motivated by an employment security as they are assumed to have a family to support. The working environment is also an important motivational factor as the questionnaire showed that the store that was using work rotation seemed to have more satisfied cashiers. Furthermore the importance of the social relations in a monotonous work was examined. On the basis of the two cases one could observe that the social relations are important to the co-workers as long as you are at work but that these relations did not have any importance outside of working hours. The motivational factor “possibilities for further development” was ranked very low by the respondents in the two stores. This led to the conclusion that the individuals that seek an employment as a cashier in a grocery store do not preferably seek an employment with possibilities for development but rather a wage and job security.</p> / <p>Motivation, i organisatoriska sammanhang, handlar om att medarbetare upplever att deras arbete är meningsfullt, tillfredsställande samt att det finns möjligheter till vidare utveckling. Dock kan motivationen påverkas av ett antal faktorer som har sin grund i medarbetarens egenskaper, situationens karakteristika samt individens uppfattning om hur situationen ser ut. En faktor som kan ge upphov till låg motivation är om medarbetaren upplever att arbetet är monotont.</p><p>Syftet var således att undersöka de faktorer som leder till motivation och arbetstillfredsställelse i en arbetsmiljö som generellt sett anses vara monoton genom att undersöka målgruppen kassamedarbetare på både Ica Kvantum och Coop Forum.</p><p>I undersökningen användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Denna användes för att få en bred uppfattning om de faktorer som respondenterna anser vara motiverande i sitt arbete.</p><p>Resultaten och analysen av enkäten visar att man egentligen inte kan dra några generella slutsatser eftersom det är många olika faktorer som leder till motivation beroende på vem man är som individ och i vilken fas man befinner sig i livet. Dock kunde man utifrån undersökningen se vissa mönster och tendenser. De faktorer som motiverade de olika respondenterna hade ett visst samband med ålder, anställningstid samt sysselsättningsgrad. Unga deltidsanställda kassamedarbetare motiveras av en lön som är jämförelsevis hög i förhållande till deras arbetsinsats. Äldre kassamedarbetare motiveras främst av en anställningstrygghet då de antas ha en familj att försörja. Arbetsmiljön är också en viktig motivationsfaktor då det visade sig att den butik där man använde arbetsrotation tycktes ha nöjdare kassamedarbetare. Vidare undersöktes hur viktiga de sociala relationerna var för motivationen och arbetstillfredsställelsen i ett monotont arbete. Utifrån de två fallen kunde man se att de sociala relationerna till medarbetarna är viktiga när man är på arbetsplatsen men att dessa relationer saknade betydelse utanför arbetstid. I undersökningen rangordnades motivationsfaktorn ”utvecklingsmöjligheter” väldigt långt ner av respondenterna i de två butikerna. Detta ledde till slutsatsen att de individer som söker sig till kassayrket inte i första hand söker ett arbete med utvecklingsmöjligheter, utan snarare är ute efter en lön och en anställningstrygghet.</p>

<p>Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg.</p>