Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Begreppet psykisk hälsan anses vara grunden för människans välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga genom att tänka, att interagera med andra, att använda emotioner och att njuta av livet. En yrkesgrupp som behöver ta hand om såväl sin egen som andras psykiska hälsa är skolkuratorer, vems arbetsuppdrag är mycket omfattande dock svår att beskriva. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse eller arbetsglädje kan vara en faktor som är relaterad till en individs psykiska hälsa. Syftet i föreliggande studien var att undersöka om det finns faktorer i arbetssituationen som predicerar psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige, med fokus på det salutogena perspektivet. Data erhölls från ett urval av 340 svenska skolkuratorer som besvarade en elektronisk enkät, baserade på två validerade enkäter om hälsa (SHIS) och arbetssituation (WEMS). Med hjälp av en multipel regressionsanalys studerades skolkuratorernas psykiska hälsa och vilka av prediktorerna stöd, kontroll, ansträngning, känsla av sammanhang (KASAM) och utmaning bidrar till ökad psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige. Resultaten gav en ögonblicksbild av den psykiska hälsan bland skolkuratorer i Sverige samt visade att stöd, kontroll och ansträngning predicerar högre nivåer av psykisk hälsa bland svenska skolkuratorer, men inte KASAM och utmaning. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och förslag till framtida forskning togs upp.

Distansarbete som arbetsform har blivit alltmer vanligt det senaste decenniet. Arbetsformen har tidigare oftast varit frivillig och setts som en förmån som arbetsgivaren kan ge de anställda i sitt arbete. I mars 2020 förändrade covid-19 pandemin förutsättningarna för distansarbete, då detta gick från att vara valbart till att rekommenderas och mer eller mindre bli påtvingat för miljontals individer världen över. Distansarbete som arbetsform har i tidigare forsknings setts kunna bidra till en högre upplevd arbetstillfredsställelse och en lägre konflikt mellan arbete och privatliv, men sambanden under pandemin är mer oklara. Syftet med studien var därför att undersöka om distansarbete under pandemin har någon påverkan på upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict (konflikt mellan arbete och privatliv), samt om tidigare erfarenhet av distansarbete modererar denna relation. Ett underliggande syfte var att titta på relationen mellan upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict vid distansarbete under covid-19. Studien har en tvärsnittsdesign. Data är insamlade genom en enkätundersökning genomförd av forskningsprojektet Flexibelt arbete (Flex-A) på Högskolan i Gävle. Respondenterna består av 1041 tillsvidareanställda tjänstemän och arbetare från ett tiotal svenska organisationer som arbetat på distans i någon omfattning under covid-19.  Resultatet visade att det inte på några samband mellan distansarbete och upplevd Work Family Conflict eller arbetstillfredsställelse under covid-19. Däremot fanns effekter av kön och individer med små barn (yngre än 13 år) på Work Family Conflict. Resultatet visade även ett signifikant samband mellan Work Family Conflict och arbetstillfredsställelse där en lägre Work Family Conflict ger en högre arbetstillfredställse.  Då distansarbete troligtvis kommer att vara en mer förekommande arbetsform även när pandemin ebbat ut behövs dock mer forskning inom ämnet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka huruvida de psykosociala faktorerna inflytande, ledarskapskvalitet, socialt stöd från överordnad, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap är relaterade till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Data samlades in utifrån en digital enkät där den generella arbetstillfredsställelsen mättes utifrån mätverktyget Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och de psykosociala faktorerna mättes utifrån mätverktyget Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III). Resultatet påvisade att samtliga prediktorer var positivt relaterat till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Det påvisades även att inflytande och socialt stöd från överordnad predicerar arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt. Således kan resultatet ses som en indikation på att organisationer bör ta inflytande och socialt stöd från överordnad i beaktning vid ett flexibelt arbetssätt för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse.

I denna enkätstudie deltog 128 personer från bildningen vid en liten kommun i Finland. De var tillstörsta delen undervisningspersonal. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse har ettpositivt samband med allmän livstillfredsställelse. Vidare finns det stöd i forskningen om att socialtstöd från chefer och socialt stöd från kollegor och gemenskap påverkar vår arbetstillfredsställelse.Idag tränger sig arbetslivet alltmer in i våra privatliv och syftet var att studera salutogena faktorersom kan fungera som resurser i jobbet och som kan ha betydelse för den generella livskvaliteten(BBQ). Närmare bestämt var syftet med denna studie att undersöka relationen är mellan socialt stödpå arbetet och generell livskvalitet samt eventuella skillnader mellan socialt stöd från chefer visavimedarbetare för BBQ. Vidare undersöktes om det fanns andra viktiga specifika arbetsmiljöfaktorer(arbetstillfredsställelse och allmän hälsa) som predicerade BBQ. En hierarkisk regressionsanalysvisade att socialt stöd från kollegor och gemenskap, arbetstillfredsställelse och allmän hälsa varsignifikanta prediktorer av generell livskvalitet och förklarade 17.1% av variansen i BBQ. Socialt stödfrån chefer visade sig i denna studie ha liten betydelse för BBQ.

Studiens syfte var att undersöka omfattning av distansarbete under Covid-19 och dess inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetsprestation, samt om skillnad fanns i arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer med olika typ av tidigare erfarenhet av distansarbete. Urvalet var heltidsanställda inom kontorsjobb och administration. Data samlades in via en webbaserad enkät som innehöll frågor om distans samt påståenden baserade på Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ). Resultatet visade att omfattningen av distansarbete under Covid-19 predicerar arbetsprestation, men inte arbetstillfredsställelse. Därtill fanns inte någon skillnad i vare sig individuell arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer som har erfarenhet av distansarbete innan Covid-19 och de som inte har det. Däremot visade resultatet att faktorerna ålder och ansvar över andra anställda var positivt relaterade till både arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Samt att beroende till andra var negativt relaterad till arbetsprestation.

Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet  och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.

Abstract The purpose of this quantitative study was to find out how employees self-evaluate work-life balance and their job satisfaction. The participants were divided into two groups, “remote workers” and “office workers.” A comparison was made between the two groups regarding their work-life balance and job satisfaction. Apart from this, a second purpose of the present was to investigate whether there was a relation between work-life balance and job satisfaction of the organisation’s remote workers and office workers. The Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Questionnaire for SelfAssessing Your Work-Life Balance were used. Also included were three background questions, 45 questions and 20 claims. There were 39 responders (office workers = 15; remote workers = 24). The result of the study showed no significant difference between the two groups regarding their work-life balance or their job satisfaction. However, results showed there was a significant positive correlation with work-life balance and job satisfaction for remote workers. The results of this study could be explained by the fact that all the participants worked at the same organization and had similar tasks.

Bakgrund. Humankapitalet besitter den betydande kunskap och kompetens som utgör organisationen, dess konkurrensfördel samt möjliggör för företaget att ha en dynamisk kapabilitet. Därav är det av betydelse för en organisation att lyckas bedöma vilka faktorer som inverkar på den anställdes arbetstillfredsställelse, särskilt inom produktutvecklingsteam då de utgör en viktig del i ett företags konkurrensfördel. Studier inom IT- och mjukvaruutvecklingsindustrin har visat att arbetssättet kan inverka på de anställdas upplevda arbetstillfredsställelse. Denna studie kommer att undersöka huruvida den upplevda arbetstillfredsställelsen skiljer sig åt mellan individer beroende på arbetssätt inom automationsindustrin - en industri som sannolikt kommer att möta ökad konkurrens i och med Industri 4.0 Syfte. Syftet med studien är att undersöka tematiska skillnader i arbetstillfredsställelse på individnivå i en bransch utanför IT- och mjukvaruutvecklingsindustrin för att bidra med kunskapsbildning kring arbetssättet och dess inverkan på den övergripande upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet avser att öka förståelsen hos chefer och ledning för betydande faktorer som inverkar på den anställdes arbetstillfredsställelse för att stärka den anställdes arbetsmoral och i sin tur medföra positiva resultat för organisationen, förebygga personalomsättning samt attrahera potentiella medarbetare.  Metod. Faktorerna ‘arbetet i sig’, ‘ansvar’, ‘autonomi’ och ‘feedback’ operationaliserade definitionen av arbetstillfredsställelse på individnivå, där en kvalitativ forskningsdesign tillämpades för att skapa en utförlig och nyanserad förståelse av hur den upplevda tillfredsställelsen skiljer sig beroende på arbetssättet. Totalt intervjuades tio personer där hälften ingick i ett traditionellt produktutvecklingsteam och den andra hälften i ett agilt produktutvecklingsteam.   Analys och slutsats. Skillnaden i upplevd arbetstillfredsställelse mellan de två produktutvecklingsteamen var få till antalet. I likhet med befintliga studier visade även denna studie att en agil produktutvecklingsprocess innebär en relativt högre arbetstillfredsställelse. Den främsta skillnaden gick att identifiera i faktorerna ‘ansvar’ och ‘autonomi’ där skillnaden produktutvecklingsteamen mellan berodde på arbetsprocessen såväl som förutsättningarna för arbetet.

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>2020-06-05</p>