Studiens syfte var att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, samt om och i så fall hur denna relation modereras utifrån upplevd autonomi, kompetens och samhörighet i arbetet. Målgruppen var tjänstemän som rekryterades dels via sociala medier och dels via en stor svensk IT-organisation. För att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse genomfördes en korrelationsanalys. Studiens tre hypoteser testades genom tre modereringsanalyser med varje psykologiskt behov som moderator. Resultaten visade inget signifikant samband mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse och inte heller för modereringsanalyserna. Det fanns därmed inte heller något stöd för hypoteserna och mer detaljerade tolkningar görs i diskussionen

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i upplevd arbetstillfredsställelsemellan tjänstemän och arbetare på den svenska arbetsmarknaden. En kvantitativmetod användes där data samlades in genom ett bekvämlighets samt snöbollsurvalvia en webbaserad enkät baserad på Minnesota Satisfaction Questionnaire (Weiss etal., 1967). Totalt deltog 64 respondenter. Efter en bortfallsanalys kvarstod 58respondenter varav 33 tjänstemän och 25 arbetare. Insamlade data analyserades medseparata oberoende t-test. Resultaten av de separata oberoende t-test visade att detfinns en statistiskt signifikant skillnad i upplevd arbetstillfredsställelse mellan de tvågrupperna. Tjänstemän rapporterade högre nivåer av såväl generell, inre och yttrearbetstillfredsställelse jämfört med arbetare.

Syftet med studien är att kartlägga effekter av träning på arbetstid utifrån ett hälso- och lönsamhetsperspektiv. Syftet har vidare brutits ned i tre frågeställningar: [1] Hur påverkas organisationer av fysisk aktivitet under arbetstid? [2] Hur påverkas medarbetarna av fysisk aktivitet under arbetstid? [3] Vilka faktorer är viktiga vid implementering av fysisk aktivitet under arbetstid? Innan studien påbörjades genomfördes en förstudie för att skribenterna skulle kunna sätta sig in i ämnet och dess relevanta begrepp och modeller. Litteraturgenomgången i förstudien utgjorde senare grunden för det teoretiska ramverket som kom att hjälpa dra slutsatser utifrån empirin i fallstudien.  Analyserna gav resultat och svar på samtliga frågeställningar. Vad gäller företags lönsamhet visade det sig att lönsamheten inte behöver blir sämre av att införa en timmes träning i veckan. Det är däremot viktigt att tänka på schemaläggningen och individens behov vid implementeringen. För de anställda var effekterna från träning på arbetstid ofta positiva. Det kunde vara effekter i form av ökad arbetstillfredsställelse, mer energi och bättre humör.  Studien kan användas som en inspirationskälla för företag att våga satsa på sina anställda genom att påvisa de positiva effekter som kan genereras. Väljer företag att satsa på sina anställda i form av träning på arbetstid kan studien vidare ses som sen vägledning i vad som är viktigt att tänka på. / The purpose of the study is to map the effects of exercising during work hours from both a health and profitability perspective. This purpose is further broken down into three research questions: [1] How does physical activity during work hours affect organizations? [2] How do physical activity during work hours affect employees? [3] What factors are important in implementing physical activity during work hours? Before commencing the study, a preliminary study was conducted to familiarize the authors with the subject and its relevant concepts and models. The literature review in the preliminary study later formed the basis for the theoretical framework that helped draw conclusions based on the empirical data in the case study. After the data collection was completed, the empirical data was analyzed using the theoretical framework. The analyses resulted in three conclusions, one for each research question. Regarding the company's profitability, it was found that profitability may not decrease by introducing an hour of exercise per week. However, it is important to consider scheduling and individual needs during implementation. For employees, the effects of exercising during work hours were often positive, including increased job satisfaction, more energy, and better mood. The study can serve as an inspiration for companies to invest in their employees by demonstrating the positive effects that can be generated. If companies choose to invest in their employees through exercise during work hours, the study can further serve as guidance on what is important to consider.

Dagens traditionella 40 timmars arbetsvecka har diskuterats i samhället med en omfattning av att förkorta arbetstid till mellan 30–36 timmars arbetsvecka. Vissa organisationer eller avdelningar av organisationer i Sverige har implementerat en sådan arbetstidsförkortning. Intresset för studien låg därav i att undersöka om arbetstid har en inverkan på arbetstillfredsställelsen. Studiens syftade till att undersöka huruvida inre-, yttre och generell arbetstillfredsställelsen skiljer sig åt med avseende på 40 timmars respektive 30–36 timmars arbetsvecka bland kontorsanställda. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där datamaterial samlades in från totalt N=254 respondenter, varav n=73 män och n=181 kvinnor, genom tillämpning av bekvämlighets- och snöbollsurval. Av de arbetade n=150 respondenter 40 tim/v och n=104 respondenter 30–36 tim/v. För att mäta arbetstillfredsställelsen används Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Data samlades in via en webbaserad enkät som konstruerades i programmet Microsoft Forms. Insamlade data analyserades genom Independent Sample t-test. Analysresultatet visade signifikanta skillnader i yttre- och generell arbetstillfredsställelse. Anställda med 30–36 timmars arbetsvecka hade högre yttre- och generell arbetstillfredsställelsepoäng än anställda med 40 timmars arbetsvecka Däremot återfanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande den inre arbetstillfredsställelsen.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext begrepp (Smith m.fl., 2010) som kan beskrivas som en attitydsvariabel för hur individen upplever sitt arbete (Spector, 1996). Tidigare studier har visat att sociala faktorer, personlighetsdraget extraversion såväl som stress påverkar individens grad av arbetstillfredsställelse. Arbetsmiljöverkets rapport från 2001 visade att lagerarbetare är ett av de 10 mest stressade yrkena bland män. Däremot är forskningen om arbetstillfredsställelse i denna yrkesgrupp mycket begränsad. Föreliggande studies syfte var därför att undersöka om de psykologiska och sociala faktorerna (arbetskrav, rollförväntningar, kontroll i arbetet, social interaktion, ledarskap, grupparbete, organisationskultur- och klimat, förutsägbarhet samt skicklighet i arbetet) predicerar arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet med studien att undersöka om grad av stress och extraversion påverkar arbetstillfredsställelsen. Studien omfattade 84 anställda vid två lagerföretag. Instrumentet som användes var QPSNordic 34+ (frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer samt stress) och Eysencks personlighetstest EPQ-R (Eysenck personality questionnaire- revised). Resultatet av MRA visade att de psykologiska och sociala faktorerna tillsammans förklarade 13.3% av arbetstillfredsställelsen. Vidare visade resultat från ett ANOVA-test att individer med en låg grad av stress upplevde hög arbetstillfredsställelse. Slutligen fanns det inga skillnader mellan grad av extraversion och arbetstillfredsställelse bland lagerarbetare. Nyckelord: Lagerarbetare, Arbetstillfredsställelse, psykosociala faktorer, stress, extraversion. / Work satisfaction is a complex construct (Smith et al., 2010) which can be described as a variable of attitude on how the individual experiences the workplace (Spector, 1996). Previous studies have showed that social factors, the personality trait extraversion, and stress, influence the level of work satisfaction. A report from the Swedish Work Environment Authority from 2001 indicates that store workers is one of the ten most stressful occupations among men. Research regarding work satisfaction which concerned this group is very narrow. The purpose of the study was to highlight this occupation, and examine if psychological and social factors (work requirement, role expectations, control at work, social interaction, leadership, group work, organizational culture and climate, predictability and skillfulness at work) can predict work satisfaction. Furthermore, the purpose of the study was to investigate how the level of stress and extraversion can have an impact on work satisfaction. This study was implemented with a sample of 84 employees from two companies. The instruments used were the QPSNordic 34+ (Questionnaire with psychological and social factors and stress) and the Eysenck’s personality test EPQ-R (Eysenck personality questionnaire-revised). The result of the MRA showed that the psychological and social factors explained 13,3 % of the work satisfaction. Furthermore, the ANOVA showed that low stress level results in high work satisfaction. The study showed no differences between levels of extraversion and work satisfaction among store workers.

Anställdas upplevda kontroll över sin arbetssituation varierar från person till person och kan till viss del bero på deras ålder och hur de upplever sin omgivning på arbetsplatsen. Studiens syfte var att undersöka eventuella samband mellan Work Locus of Control och upplevt organisationsstöd, arbetstillfredsställelse och ålder. Datainsamlingen genomfördes genom att dela ut en enkät till anställda tjänstemän med administrativa arbetsuppgifter inom offentlig och privat sektor i södra Sverige. Urvalet består av 74 deltagare (17 män och 57 kvinnor). För att mäta variablerna användes Work Locus of Control-skalan, items ur Survey of Perceived Organizational Support samt Overall Job Satisfaction. Enkäten inkluderade även bakgrundsfrågor. En korrelationsanalys med variablerna gav resultatet att Work Locus of Control har signifikanta samband med de undersökta variablerna. Resultaten går i linje med tidigare forskning och indikerar att personer som i större grad upplever sig kunna kontrollera sin arbetssituation även upplever högre organisationsstöd och högre arbetstillfredsställelse, samt att den upplevda kontrollen är högre hos äldre individer. En multipel regressionsanalys visar att hög arbetstillfredsställelse bäst predicerar en intern Work locus of Control. Resultaten visar inte någon signifikant skillnad i Work Locus of Control mellan anställda inom offentlig och privat sektor. / Employees' perceived control over their work situation varies from person to person and can to some extent depend on their age and how they perceive their environment in the workplace. The purpose of this study was to investigate possible connections between Work Locus of Control and Perceived Organizational Support, Job Satisfaction and age. Data collection was performed by handing out a survey to officials with administrative duties within the public and private sectors in southern Sweden. The sample consists of 74 participants (17 men and 57 women). To measure the variables, the Work Locus of Control Scale, items from the Survey of Perceived Organizational Support and Overall Job Satisfaction, were used. The survey also included background questions. A correlation analysis of the variables yielded that the work locus of control scale has significant correlations with the studied variables. The results are in line with previous research, indicating that individuals which to a greater extent perceive themselves able to control their work situation also experience higher organizational support and higher job satisfaction, and that perceived control is higher for older individuals. A multiple regression analysis shows that a high Job Satisfaction is the best predictor of an internal Work Locus of Control. The results show no significant difference in Work Locus of Control between employees in the public and private sectors.

Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete. Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län. Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS. Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

Titel: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Handledare: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Datum: 2016 - januari Syfte: I denna studie vill vi söka en djupare förståelse för chefers aktiva lyssnande och hur det formar medarbetarnas kommunikationstillfredsställelse. Metod: Då studiens syfte är att skapa en djupare förståelse i chefers aktiva lyssnande så har vi utfört en kvalitativ forskning. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från en ledande elektronikkedja i Gävle. Materialet har analyserats genom tematisering och presenterats med resultaten. Resultat & slutsats: Studien visar att chefer bör ha en tillräckligt hög kommunikationskompetens för att veta när ett aktivt lyssnande ska tillämpas eller ej. Chefers kommunikationskompetens formar de anställdas kommunikations-tillfredsställelse samtidigt som det framkommit att chefer inte är medvetna om det aktiva lyssnandet i tillräcklig utsträckning. Förslag till vidare forskning: Studien har varit djupgående med sin kvalitativa forskning och ligger som grund till vårt förslag till vidare forskning. Deltagarna i denna studie har efterfrågat en uppföljning av det aktiva lyssnandet. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är en undersökning efter det aktiva lyssnandets avspegling på företagsresultat. Uppsattsens bidrag: Bidraget till studiens målgrupp syftar till det tomrum som lokaliserats samt besvarats. En teoretisk modell har skapats med hjälp av tidigare forskning som kartlägger begrepp inom kommunikation och tillfredsställelse. Det praktiska bidraget syftar till chefer då kunskap inom aktivt lyssnande kan hjälpa chefer att kommunicera med sina medarbetare. Nyckelord: kommunikationskompetens, aktivt lyssnande, kommunikationstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse, forma. / Title: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Supervisor: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Date: 2016 – january Aim: In this study we aim to create a deeper understanding in supervisors active listening and how it shapes employees communication satisfaction. Method: Due to the aim of the study, which is to create a deeper understanding in supervisors active listening, we have conducted a qualitative research. Data has been gathered through semi-structured interviews with ten employees from a leading electronic store and was conducted in Gävle.  Result & conclusions: The study show that supervisors must possess enough communication competence to know when active listening should be used. Supervisors communication competence shapes the employees communication satisfaction meanwhile most supervisors lack knowledge in active listening. Suggestions for future research: Our suggestions for future research are based on this study’s qualitative research. The participants have requested a follow-up of the active listening. A further recommendation for further research is to examine the impact active listening has on company results. Contribution of the thesis: The study contributes by filling the gap we found in our research area. A theoretical model was developed based on previous research, which helped find and localize communication and satisfaction and its components. The practical contribution is aimed towards supervisors hoping to receive knowledge in active listening to help them communicate with their co-workers. Key words: communication competence, active listening, communication satisfaction, job satisfaction, shape.

No description available.

The purpose of the study was to examine the effects of a shared leadership for the employees perception of job satisfaction and how employees perceive the social support and communication from managers as part of a shared leadership. Shared leadership means that two or more managers share the role which the traditional manager usually holds. Research indicated that shared leadership can generate both positive and negative effects for employees on the experience of good communication and social support. To create job satisfaction, research has shown that communication and social support are two basic and important factors (Heide, Johansson & Simonsson, 2012; Charoensukmongkol, Moqbel & Gutierrez-Wirsching, 2016). The study was conducted in public organization which uses the concept of shared leadership. A qualitative methodology based on semi-structured group interviews have been applied with eight employees. The result of the study indicated that the employees experienced both good and open communication, between them and their managers. It also showed that the employees felt that their managers was available to them. The result indicated that communication in turn affected employees perception of a strong social support. Which led to strengthen the relations between managers and employees, and generated the feeling of job satisfaction. The conclusion of the study indicated that shared leadership contributed to positive effects on employees' sense of job satisfaction. / Syftet med studien var att få kunskap om vilka effekter ett delat ledarskap innebär för medarbetarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse. Studiens frågeställningar var hur medarbetarna upplever det sociala stödet och kommunikationen från cheferna som ingår i ett delat ledarskap. Delat ledarskap innebär att två eller flera chefer delar på rollen som en traditionellt ensam chef vanligtvis innehar. Forskning har påvisat att delat ledarskap kan generera både positiva som negativa effekter på medarbetarnas upplevelse av en god kommunikation och ett bra socialt stöd. För att skapa arbetstillfredsställelse har forskningen visat på att kommunikation och socialt stöd är två grundläggande och viktiga faktorer (Heide, Johansson & Simonsson, 2012; Charoensukmongkol, Moqbel & Gutierrez-Wirsching, 2016). Studien har utförts inom offentlig organisation där enhetschefer använder sig av konceptet delat ledarskap. En kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade gruppintervjuer med enhetschefernas åtta närmsta medarbetare har tillämpats. Kommunikationen framgår i resultatet som bra och öppen samt att medarbetarna upplever att deras enhetschefer är tillgängliga för dem. Kommunikationen i sin tur påverkar medarbetarnas upplevelse av ett starkt socialt stöd. Det leder vidare till att stärka relationerna mellan parterna samt frambringar känslan av arbetstillfredsställelse. Slutsatsen visar på att det delade ledarskapet som enhetscheferna ingår i, bidrar till positiva effekter på medarbetarnas känsla av arbetstillfredsställelse.