Spelling suggestions: "subject:"litteraturhistoria"" "subject:"kulturhistoria""
1 |
Göteborgs stadsteater : en arkitekturhistorisk undersökning / Gothenburg City Theater : an architectural studyLjungberg, Ulf January 2010 (has links)
<p>Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström. En kort beskrivning av teaterns exteriör och interiör samt scenteknik tas upp för att belysa avsikterna med teatern och dess samspel med omkringliggande byggnader. Uppsatsen behandlar vidare debatten mellan Göteborgs teaterförening, donatorer, Lorensbergsteaterns ledning och Göteborgs stadsfullmäktige samt dagspress och fackpress. Slutligen har en mindre enkät och personliga intervjuer gjorts med olika personer som berörs av teatern.</p>
|
2 |
Göteborgs stadsteater : en arkitekturhistorisk undersökning / Gothenburg City Theater : an architectural studyLjungberg, Ulf January 2010 (has links)
Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström. En kort beskrivning av teaterns exteriör och interiör samt scenteknik tas upp för att belysa avsikterna med teatern och dess samspel med omkringliggande byggnader. Uppsatsen behandlar vidare debatten mellan Göteborgs teaterförening, donatorer, Lorensbergsteaterns ledning och Göteborgs stadsfullmäktige samt dagspress och fackpress. Slutligen har en mindre enkät och personliga intervjuer gjorts med olika personer som berörs av teatern.
|
3 |
Svaneholms slott : tillkomst och förändring under dansk senmedeltid och renässans / Svaneholm Castle : Creation and Conversion During Danish late Middle Ages and RenaissanceLöfberg, Staffan January 2010 (has links)
Tidigare kringgärdad av vallgrav ligger Svaneholms slott vid en liten sjö i Skåne. Tre av defyra längorna är kvar från danskt 1500-tal. Den fjärde tillkom vid sekelskiftet 1700, efter atten äldre på samma plats nedrivits till grunden. Mitt arbete har till stor del gått ut på att genomegna analyser revidera tidigare uppfattningar om slottets historia. Svaneholm byggdes i en period vilken präglades av oroligheter, en stark adel och en oerhördbyggnadsverksamhet i denna samhällsklass. Utifrån historiska källor verkar Svaneholm hatillkommit under 1530-talets första hälft. Vid denna tid torde man ännu inte ha börjat byggafyrlängade borgar i Skåne. Denna borgform introduceras troligen med bygget av Malmöhusslott, påbörjat 1537. Istället byggde man vad som brukar kallas fasta hus, vilka brukar anses ha varit obefästa, meninte helt säkert alltid var det. I viss kontrast mot det fasta huset och mera likt kungamaktenskastell i Malmö från 1400-talet och kanske även Glimmingehus, från 1499, uppfördesSvaneholm som två sammansittande byggnader, dagens syd- och östlänga, med skytteloft,trapptorn, porttorn och kanske även en ringmur. Att byggnaderna är samtida har jag belagtgenom murverksanalys. Muren motiverar jag bl a med att ett par byggnader som inte har murinte heller behöver befäst port. Till synes efter 1537, men före 1548, då vi vet att fyra ”byggningar” fanns, har Svaneholmutbyggts till en fyrlängad borg. Trots att byggandet kanske bara låg nere ett decenniumlyckades man pricka den epokskiljande övergången mellan murförbanden munk- ochrenässansförband, mellan medeltid och renässans om man så vill. Utifrån stil går det inte att datera längorna. Däremot finns det en gammal teckning utförd aven Burman 1680 där jag menar att den senare rivna längan genom likhet kanske kan kopplastill Danmarks praktarkitekturstil vid 1500-talets slut, Christian IV-stilen, rik på dekor. Avflera skäl tror jag inte att längan på bilden kan vara slottets första östlänga, utan en senare. Detmärkliga är också att man senare valde att riva hela denna östlänga, kanske på grund avdekoren. Vi kan dock inte helt förlita sig på Burmans bild. En annan möjlighet är att den rivnalängan inte låg i liv med den intilliggande längans gavel, och att man valde att riva den för attjämna till väggen. På detta sätt ser det ännu ut på två andra av slottets ytterhörn. Dettastämmer dock inte med Burmans gamla avbildning. Vid sidan av murningstekniken markerar Svaneholms slotts behandlade byggnadsetapper påflera andra områden skiljelinjen mellan medeltiden och renässansen, såsom en förändrad synpå boende och försvar och konsthistoriskt, genom förändrad planform och kanske senare ävengenom förändrad arkitekturstil.
|
4 |
Det som plötsligt realiseras : En studie i stadsplanering på SödermalmNyström, Fabian January 2011 (has links)
Projektet är ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm.
|
5 |
Gammal fråga kan få nytt svarLegnér, Mattias January 2012 (has links)
Hur ett stabilt museiklimat ska kunna skapas blir en av de viktigaste frågorna i den kommande renoveringen av Nationalmuseum. När Nationalmuseum byggdes uppfattades det som mycket viktigt att museet kunde värmas men också att värmen inte fick skada byggnaden eller samlingarna. I själva verket har uppvärmningen av huset varit ett långvarigt bekymmer. / Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet
|
6 |
Snickarglädje : En studie av dekorativa element på Hördas husGamberg, Frida January 2012 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka snickarglädje i den valda byn Hörda. Genom kvantitativa studier diskuteras hur byns fasaderförändrats över tid samt mer kvalitativa analyser av ett litet antal hus idag. Undersökningar av kataloghus bidrar till en diskussion om hur dagens syn på snickarglädje är vilket även representeras ibyns olika typer av hus. Resultatet av de olika undersökningar som gjorts visar att snickarglädjen har betydelse för byborna. Sedan Funktionalismens genombrott i samhället var länge dekorativa element "förbjudna" på hus men har idag återkommit och återigen smyckkar våra hem. Diskussion förs även om huruvida de ideal snickarglädjens samt Funktionalismens förespråkare skiljer sig åt eller inte.
|
7 |
Scan, Cut, Unfold : A Critical Analysis of The Swedish Review of ArchitectureReijo, Stella January 2015 (has links)
I have zoomed in and out, cut and pasted, simplified and exaggerated my way through twelve shelf metres of Swedish architecture history. My ambition with this project has been to understand how Swedish architecture has been narrated in The Swedish Review of Architecture - tidskriften Arkitektur - during the 113 years the publication has existed. Has its "dramaturgy" changed and is this reflected in the development of Swedish design? Through using the architectural skills I have developed through my education, I was able to use the relatively simple, yet complex technique of photomontage as a means of analysing historical images. Each montage, once composed, vividly suggest certain tendencies of different historical periods, from the use of material, the social ways in which spaces are inhabited, the way light is managed, and so forth. I developed this method of photomontage because it exposes much more than documentary photography and writing. The project suggest an active engagement in history, rather than a passive acceptance of thing that have been. The final spreads can be read as retrospective and visionary simultaneously, to open up for several readings, and a possibility to keep on producing more material. / Sedan 1901 har tidskriften Arkitektur dominerat den svenska arkitekturscenen. Det är en viktig historisk källa, inget annat tidskriftsarkiv innehåller en sån stor mängd svensk arkitektur.I mitt examensarbete har jag försökt definiera hur tidskriften har skildrat den svenska arkitekturen. Hur har detta förändrats under de 113 år tidskriften har existerat? Fokus för min undersökning har varit presentationer av villor och sommarhus. Med hjälp av digitala verktyg har jag zoomat in i materialet, klippt och klistrat och byggt upp nya verkligheter som ger en ny bild av berättelsen om svensk arkitektur.
|
8 |
Vår kvartersbiograf Tellus : Ett interiört projekt som förstärker och förvaltar rummets identitet genom bevarandet av olika tidslager för samhörighet, framtid och social hållbarhet.Kotar, Linda January 2023 (has links)
Tellus cinema and café is situated in the heart of Midsommarkransen. It’s been an independent establishment since the 1920’s and is one of very few local cinemas in Stockholm that hasn’t been shut down or taken over by a larger cinema chain. One of Tellus’ many strengths, in comparison to more commercial establishments, is that they can offer a more dynamic and broader repertoire which gives its visitors a sense of experiencing something unique. In this project I would like to redefine the spaces within Tellus, whilst curating the very essence that these rooms possess. I wish to highlight the importance of this cultural establishment and its continued existence as a natural place for people to gather, regardless of their background. I will be studying the cinemas spatial attributes in it’s historical context to see how I can contribute with functional and aesthetical qualities, that diligently enhances the already existing identity of this cinema.
|
9 |
"Af rättskänsla, nit och kärlek" : Intendenten Scholander och snickaren Peterssons olika synsätt på restaureringen av Kungsmaket i Kalmar 1856 - 1861, samt kontroversen därefter / “With the sense of justice, zeal and love" : Superintendent Scholander and Carpenter Petersson's different approach to the restoration of the King's chamber in Kalmar 1856 - 1861, and the controversy afterwardsOlsson, Martina January 2011 (has links)
I uppsatsen görs en närmare undersökning utav den schism som skall ha uppstått mellan intendent F. W. Scholander och snickaren Olof Petersson, vid restaureringen av Kungsmaket på Kalmar slott 1856 – 1861. Historien fortsätter därefter tills samarbetet upphör 1877. Vid restaureringen stod Scholander som ansvarig ledare från Överintendentsämbetet i Stockholm. Medan Petersson var arbetsledare i Kalmar. Efter färdigställandet ville Petersson visa upp Kungsmakets dörr i en utställning för nygjorda arbeten i London. Vilken förmodas vara Världsutställningen 1862. Men hindrades av Scholander som ansåg rummet helt varande från 1500-talet. Från att ha varit positiv till resultatet med Kungsmaket ändrade Scholander därefter inställning och ansåg att Petersson gjort stora felaktigheter. Schismen kom därpå att leda till fler oenigheter. Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns fler orsaker till en schism emellan parterna än vad som framkommit i tidigare litteratur. Samt varför de hade olika uppfattningar om vilken tidsperiod Kungsmaket tillhörde. Den syftar också till att belysa personerna bakom schismen. Främst Peterssons livs- och yrkesbakgrund och hur schismen påverkat honom. En genomgång av tiden under och efter Kungsmakets restauration redovisas främst genom primära källor och korrespondens från tiden. Där även restaurationen av Gyllene salen delvis inkluderas. Till detta kommer en orientering och undersökning av Scholanders och Peterssons bakgrunder. Samt beskrivning av Kungsmakets interiör. / The essay is a study about the schism that occurred between the Superintendent F. W. Scholander, from the authority of ÖIÄ, and the Carpenter Olof Petersson, during the restoration of the King’s Chamber at Kalmar Castle from 1856 to 1861. The story then continues until the cooperation ends around 1877. During the restoration Scholander was the responsible leader, through correspondence from Stockholm, while Petersson was foreman in Kalmar. After the restoration was completed, Petersson wanted to show the door of the King’s Chamber in an exhibition of newly made works in London. In this essay believed to be the International Exhibition of 1862. But he was then prevented by Scholander who thought the room totally as a remainder from the 1500s. From being positive to the result with the restoration, Scholander then changed setting and considered that Petersson had made major errors. After that the schism lead to more disagreements. Through an analysis of primary sources and letter correspondence from the time, the events are reported during and after the restoration of the King’s Chamber. In which the restoration of the Golden hall is partly included. Added to this there is an orientation and examination of Scholander´s and Peterson's backgrounds, and a description of the interior of the King’s Chamber. The essay aims to examine whether there are more reasons for a schism between the parties than what has emerged in the previous literature. And why they had different views on what period the King’s Chamber belonged. It also aims to show the people behind the schism. Mainly Peterson's life and professional background and how the schism affected him.
|
Page generated in 0.0783 seconds