Forskare och teknologer talar om artificiell intelligens som en revolution lika omvälvande som industrialismen och investerare har skyhöga förväntningar. Detta medan det hos allmänheten finns både okunskap om och rädsla inför AI, även om AI redan i dag tillämpas inom områden som sjukvård och industri. Många tillämpningar innebär att människans livsmiljö behöver anpassas för att AI ska fungera. När ny teknologi växer fram saknar vi ofta uttryck att tala om den och AI är dessutom till stor del osynlig för blotta ögat. Allmänheten blir därför i stor utsträckning beroende av mediernas skildringar. Det ger medierna makt eftersom de får kontroll över de budskap som sprids om AI, vilket gör att de kan påverka våra tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien har varit att utforska hur AI har konstruerats i medierna i en tid när varken AI eller diskurserna om AI har hittat sin slutgiltiga form, det vill säga låsts in. Vad säger vi egentligen om AI i form av diskurser, ramar och metaforer? Empirin består av 90 nyhetsartiklar om AI publicerade av TT Nyhetsbyrån från 1980-talet till mars 2020. TT Nyhetsbyrån har en unik plats som nyhetsförmedlare då de når ut till hela Sveriges befolkning och åtnjuter stort förtroende hos allmänheten. Studiens teoretiska ramverk består av tre teorier i samspel: diskursanalys, framingteori och metaforteori. Diskursanalys ser språket som en social handling, vilket innebär att diskurser om AI kan leda oss i en viss riktning. Framingteori studerar hur olika sätt att rama in ett ämne som AI styr hur vi uppfattar och tolkar det. Metaforer ses i studien som centrala tankestrukturer som påverkar hur vi uppfattar, känner och handlar kring AI. Metodval är kvalitativ analys utifrån den undersökningsmodell som konstruerades med det teoretiska ramverket som grund. Resultaten visar att inramningen av TT Nyhetsbyråns artiklar är övervägande positiv, där AI i majoriteten av artiklarna presenteras som ett verktyg med stora möjligheter, som bör utvecklas och tillämpas. Metaforer som förekommer tillskriver maskinen mänskliga egenskaper och motiv och framställer AI-tillämpningar som smarta, läskunniga, nyfikna med flera mänskliga förmågor. Det impliceras i flera artiklar att maskinen skulle ha ett intresse av att konkurrera med människan. En central slutsats är att det förekommer ett spänningsfält med två motsatta huvuddiskurser i empirin. Den ena beskriver AI som ett neutralt verktyg, den andra som en konkurrent till människan. Båda leder till bilden av AI som ett verktyg med stor potential. AI-intressenterna gynnas av spänningsfältet medan läsare missgynnas: de lämnas att själva dra slutsatser om AI:s egentliga fördelar och nackdelar. Andra slutsatser är att de metaforer som förekommer tillskriver AI mänskliga egenskaper och motiv, vilket skapar stora förväntningar. Metaforerna döljer att AI kan förekomma i andra former än som en människoliknande robot, former som inskränker människans livsutrymme. Inramningen har varierat något över tid och tecken finns på att diskurser har låsts in. I empirin finns en klar övervikt för vita män ur elitklassen, vilket gör att TT Nyhetsbyrån kan sägas reproducera existerande maktstrukturer. / According to scientists and technologists, Artificial Intelligence is as revolutionary as the Industrialisation, and investors have soaring expectations. At the same time there is ignorance and fear of AI among the public, even though AI is already being applied in areas such as healthcare and industry. Many applications mean that human life must be adapted to make AI work. As new technologies emerge, we often lack expressions to talk about them, and AI is also largely invisible to the naked eye. The public, therefore, is largely dependent on depictions in media. Newspapers and radio channels decide what messages are spread about AI, messages which influence our thoughts, feelings and actions. The aim of this study was to explore how AI has been constructed in the media at a time when neither AI nor the discourses of AI have found their final form. What do we really say about AI? This study investigates 90 news articles about AI published by TT Nyhetsbyrån from the 1980s to March 2020. TT Nyhetsbyrån has the ability to reach the entire population of Sweden and enjoy great public confidence. The study’s theoretical framework consists of three theories in interaction: discourse analysis, framing theory and metaphor theory. Discourse analysis sees language as a social act, which means that discourses about AI can influence our behaviour. Framing theory studies how different ways of framing a topic such as AI can determine how we perceive and interpret it. In this study, metaphors are defined as central thought structures that influence how we perceive, feel and act. A qualitative analysis was applied in the study, based on a model that was constructed using the theoretical framework. TT Nyhetsbyrån’s articles are found to be predominantly positive, where AI in the majority of articles is framed as a tool with great opportunities, that should be developed and applied. Metaphors ascribe human attributes and motives to the machine, such as smart, literate and curious. It is implied in several articles that the machine has an interest in competing with man. In TT Nyhetsbyrån’s articles two opposite main discourses are visible, creating a tension between the two. One describes AI as a neutral tool, the other as a competitor to humans. Both lead to the image of AI as a tool with great potential. AI stakeholders are favoured by this tension between discourses, while the public is disfavoured: the readers of TT Nyhetsbyrån’s articles are left to draw conclusions about the true advantages and disadvantages of AI. The metaphors in the articles attribute human traits and motives to AI, which creates high expectations. The metaphors hide that AI can exist in forms other than a human-like robot, forms that restrict human life. The framing has varied somewhat over time and there are signs that discourses have been locked in. Since a majority of the interviewees in the articles are white men of the elite class, TT Nyhetsbyrån can also be said to reproduce existing power structures.

Datum:                          2022-06-01    Nivå:                               Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Akademi:                      Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                   Nermin Gibbo        Emma Korpela         Micheline Touma                                                     99/01/19                  99/03/15                     00/06/25  Titel:                                 Marknadskommunikation på digitala plattformar  Handledare:                 Rana Mostaghel  Nyckelord:                   Artificiell Intelligens, Cookies, Beslutsfattande, Etik och Integritet  Forskningsfrågor:   1. Hur används AI–verktyg för att hjälpa organisationer i sitt                                                   beslutsfattande om marknadskommunikation baserat på konsumentens                                            preferenser?                                          2. Vilken påverkan har datainsamlingen med hjälp av cookies på                                                    konsumentens integritet?  Syfte:                               Syftet med denna studie är att undersöka organisationers användning av                                                                             AI-teknik och hur det påverkar organisationers beslutsfattande inom             marknadskommunikation i syfte till att lära känna konsumentpreferenser och                krav samt hur det kan påverka individen inom etik och integritet.    Metod:                          Kvalitativ metod  Slutsats:                       Undersökningen resulterade i att organisationer använder AI-system,                                            cookies och datainsamling för att på ett enklare vis fatta beslut om sin                                           marknadskommunikationsmetod i syfte till att bemöta konsumentens                                            preferenser och behov. Studien visade utefter respondenterna från                                          individperspektivets bidragande information, hur respektive respondent                                           uttryckte hur deras integritet indirekt kränks dagligen genom de digitala                                           plattformarna och datainsamlingen. / Date:                                2022-06-01   Level:                               Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:                    School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:                          Nermin Gibbo        Emma Korpela         Micheline Touma                                               99/01/19                  99/03/15                     00/06/25  Title:                                   Marketing communication on digital platforms  Supervisor:                     Rana Mostaghel  Keywords:                      Artificial Intelligence, Cookies, Decision-Making, Ethics and Integrity  Research Questions:   1. How are digital tools used to help organizations in their                                               decision-making regarding marketing communication based                                              on the customers preferences?                                              2. What impact does data collection using cookies have on customers                                               integrity? Purpose:                         The purpose of this study is to investigate organizations’ use of AI                                               technology and how it affects organization’s decision-making                                               within marketing communication and in order to get to know the                                              consumers preferences and requirements and how it can affect                                               ethics and integrity of the individual.  Method:                          Qualitative method Conclusion:                   In conclusion, organizations use AI-systems, cookies and data                                               collection, in order to make a simpler decision about their marketing                                               communication method in order to meet the consumer’s preferences and                                               and needs. The study showed according to the respondents from the                                                 individual perspective contributing information, how each respondent                                              expressed how their privacy is indirectly violated daily by the digital                                               platforms and data collection.

I denna kandidatuppsats undersöks och utvärderas maskininlärningsmetoder för bedrägeridetektering inom kreditkortsbedrägerier med syfte att identifiera problemområden och ange förbättringar. Trots utvecklingen och framfarten av artificiell intelligens (AI), finns det fortfarande problem med att framgångsrikt klassificera kreditkortsbedrägerier. I arbetet utförs en litteraturstudie för att identifiera aktuella maskininlärningsmetoder och utmaningar. Därefter görs ett experiment för att utvärdera dessa metoder och föreslå förbättringar. Resultatmässigt kan man se att de aktuella maskininlärningsmetoderna är en blandning av nyare och äldre metoder som Deep Neural Networks, Logistisk Regression, Naive Bayes, Random Forest, Decision Tree och Multi-Layer Perceptron. Dessa utvärderas oftast med prestationsmått som Accuracy score, F1-Score, Confusion Matrix och Area Under the Curve (AUC). Dagens bedrägeridetektering står främst inför klassificeringsproblem på grund av komplexa, föränderliga och manipulerad data. Genom att utvärdera bedrägeridetektorn med XAI-modeller som SHAP, kan problemområdet vid felklassificering lokaliseras och åtgärdas enklare.

Artificial Intelligence in healthcare is a vibrant topic that many people and experts have different opinions about.  Due to different norms and cultures, the usage and opinions of AI in healthcare differ around the world. Consequently, ethical questions regarding AI in healthcare are complex. AI in healthcare is a sensitive subject because of the delicate nature of healthcare. This results in discussions on how to use AI ethically. Due to these discussions, we adress two research questions in this thesis. The first research question is: How does the public think that decision-making on ethical issues within AI in healthcare should be handled? The second research question is: Is the public prepared to hand over decision-making in different scenarios in healthcare to artificial intelligence? Through these questions, we aim to understand more about the Swedish public's opinion rather than the experts and organizations working in this area. This area of the subject was motivated by the lack of research on the general public in this matter. Therefore, a survey was created to collect data about this subject. The data collected through the survey led to a result. Some of the findings were that the general Swedish public wants the government to decide on ethical issues within AI in healthcare. Furthermore, respondents were skeptical about giving all the decision-making to AI in most of the given scenarios in the survey.  This thesis answers these questions and gives insight into the Swedish general public’s opinions regarding ethical issues with AI in healthcare.

The implementation of chatbots and service services is becoming more common. The reason for this is that they are constantly available to answer questions, no matter what time it is. To make one chatbot is not just to write questions and specific answers. Communicating with one chatbot should, as much as possible, look like communicating with another human. The purpose of this report is to create a chatbot that will be used at Luleå university of technology and that will answer questions about system science. Furthermore, the goal is to investigate which design principles should be implemented, their possible concretization, when making chatbots, and possibly coming to new principles. The method used to make the chatbot is Design Science Research Methodology (DSRM). DSRM focuses on solving the problem by creating an IT artifact, which in this case is a chatbot. The result of this work is a created chatbot and design principles that were implemented during the development process.

Well-functioning and competitive transport systems are of great importance for Sweden’s economic growth. The railway system has a central role in this matter. Furthermore, the Swedish railway system plays an important part in achieving international and national goals, such as Agenda 2030 and the Swedish transport policy goals. The railway industry is currently being digitized to a further extent. The railway is becoming increasingly connected and data is generated and collected continuously. This study aims to explore the potential of artificial intelligence (AI), with a focus on machine learning and optimization, on the Swedish railway system, to achieve strategic goals. The focus is mainly on sustainability and economic aspects. Potential challenges and how to overcome them are also studied. To achieve the purpose of the study a case study of Stockholm’s commuter rail has been used.  To explore the aim, a literature study together with interviews has been conducted. The literature study consists of a background explanation of the railway industry and Stockholm’s commuter rail, as well as how AI applications can be implemented. The interviews have been held with key players in the Stockholm commuter rail industry, along with experts and scientists. These have given valuable information regarding their thoughts on the potential of AI in the railway industry. The result shows that AI has the potential to improve maintenance and traffic management and thereby create a more attractive and efficient operation of the Stockholm commuter rail industry. Further, this may lead to achieving strategic goals: international, national and commuter rail related goals. Due to the limitation of this thesis, it is difficult to draw conclusions based on the results regarding specific methods and algorithms that would be best suited for applications in the railway. Several challenges were identified for using AI to achieve strategic goals. To overcome these challenges, a combination of various actions is needed. Based on the results it is clarified that the industry is permeated of willpower, but that sufficient investments and initiatives are still largely lacking to overcome the challenges that exist in Stockholm’s commuter rail traffic.

Teknologisk utveckling har under åren lett till många innovativa lösningar som fått mer och mer plats i samhället. Inom den teknologiska utvecklingen ligger det stort fokus på artificiell intelligens (AI) och de möjligheter tekniken kan bidra med i framtiden. AI-tekniken har idag många intressenter där både privatpersoner och företag ingår. Då tekniken har många olika användningsområden blev det intressant för oss som forskare att undersöka hur denna teknik uppfattas samt implementeras i relation till organisationer. Eftersom uppfattningen om AI och dess konsekvenser både etableras inom diskurser samt mellan individer blev det relevant för oss att belysa båda delarna. Den uppfattning som etableras inom AI-diskursen är att AI skapar disruptiva förändrar som i sin tur förändrar ledarskap. Det vi märker är att de aktörer som uttalar sig om dessa förändringar inte för ett djupare resonemang kring hur dessa faktorer bör hanteras. Konsekvenserna blir att alternativen uppfattas som något förenklade vilket i sin tur skapar problem för de ledare som försöker skapa mening kring tekniken. För att studera förhållandet mellan AI-diskursen och ledares individuella meningsskapande genomför vi en tvåfaldig studie. Studien omfattar därav två delstudier där vi genomför en diskursanalys samt en intervjustudie. Diskursanalysens visar att AI-diskursen gör antaganden om företagsekonomiska frågor som kan nyanseras genom att jämföra den med den företagsekonomiska diskursen. Intervjustudiens visar att ledares individuella meningsskapande förhåller sig till flera olika faktorer där deras erfarenheter och sociala omgivning utgör en avgörande faktor. Delstudiernas insikter bidrar till den helhetsbild vi vill belysa och gör det möjligt att sätta diskurser i relation till individuella människor. Vi ser att ledare förhåller sig till flera olika faktorer när de skapar mening kring AI samt att de främst förhåller sig till de faktorer som haft störst betydelse för dem. Eftersom ledarna har större erfarenhet av att ingå i en organisation än att implementera AI ser vi att de förhåller sig till både AI- och den företagsekonomiska diskursen när de skapar mening kring AI. Ledare förhåller sig därav till flera diskurser som de använder som relaterbara ramar när de skapar mening kring AI.

Inledning: Begreppet industri 4.0 tillkom 2011 i Tyskland under Hannovermässan och kan betraktas som den fjärde upplagan av den industriella revolutionen. Det är ett begrepp för flera teknologier och en rad koncept inom automation, process och IT världen. Industri 4.0 berör ämnesområden som bland annat Digitaliseringen, Maskininlärning, Artificiell Intelligens, Big Data-analys och Internet Of Things. Denna studie har undersökt hur den svenska tillverkningsindustrin påverkats av industri 4.0, och främst digitaliseringen, samt vilka effekter det har haft på industrier både i nutid men även framtiden. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kompetens inom ett ämne som är aktuellt i dagsläge inom industrier. Studien medför en ökad kännedom och bildar en förväntad bild på hur arbetslivet kan se ut efter utbildningen. Problemformulering: Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen? Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementeringen av industri 4.0 inom tillverkningsindustri? Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitaliseringen? Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, fält- och litteraturstudier. Detta för att kunna öka kompetensen inom ämnet samt för att sedan kunna jämföra, analysera och ta välgrundade slutsatser. Att använda sig av triangulering forskningsmetod bidrog till studiens validitet. Resultat: Resultatet visade att det förekommer diverse fördelar om organisationer inom tillverkningsindustrin implementerar industri 4.0, vilket även tidigare forskning visat. Dessa fördelar är högre effektivitet och produktivitet i samband med kortare ledtider, bättre informationsdelning och mer spårbarhet i produktionskedjan. Dessutom främjar industri 4.0 och digitaliseringen företagens arbete mot en hållbar utveckling, då både miljön och ekonomin gynnas. Studien kunde även konstatera att företagen med hjälp av robotar och återanvändningav material hade förbättrad resursanvändning. / Introduction The concept of industry 4.0 was introduced 2011 in Germany during the HanoverFair and can be considered as the fourth edition of the industrial revolution. It is a concept for several technologies and a number of concepts in the automation, process and IT world. Industry 4.0 touches on subject areas such as Digitization, Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data Analysis and the Internet of Things. This study has examined how the Swedish manufacturing industry has been affected by industry 4.0, mainly by digitalisation, and what effects it has had on industries both in the present but also in the future. Purpose The purpose of the study is to develop knowledge regarding a subject that is relevant in the current situation of industries. The study entails an increased awareness and forms an expected picture of what working life can look like after the education. Research questions How do Swedish manufacturing industries work with the implementation of industry 4.0 and what effects has it had on the companies? What are the success factors and obstacles in the implementation of industry 4.0 in the manufacturing industry? What is the relation between sustainable development and digitalisation? Method The study has used a qualitative research method with interviews, field- and literature studies. This helped to increase competence in the subject and to then be able to compare, analyze and make substantial conclusions. Using the triangulation research method contributed to the validity of the study. Results The results showed that there are various advantages for organizations in the manufacturing industry to implement industry 4.0, as previous research also has shown. These benefits are higher efficiency and productivity in conjunction with shorter lead times, better informationi sharing and more traceability in the production chain. In addition, Industry 4.0 and digitalisation promote companies' work towards sustainable development, as both the environment and the economy benefit from this. The study also found that companies who works with robots and reuse of materials had improved their resource use.

Denna rapport beskriver ett kandidatarbete som utfördes av åtta studenter i kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutvecklingvid Linköpings universitet våren 2021. Projektet handlade om att skapa ett system för att spåra och visualisera förekomsten av farliga ämnen som kan förekomma på olycksplatser och på så sätt underlätta räddningstjänstens arbete. Resultatet av projektet bestod av en sensorenhet som fästs på räddningspersonalens hjälm. Sensorenheten detekterar halten butan, vätgas, ammoniak, sulfider och bensen i luften och skickar dessa värden tillsammans med GPS och acceleration till en instrumentbräda. Där visas all data och kan användas avbakre led. Rapporten beskriver projektets arbete beställt av forskningsgruppen Ubiquitous Computing and Analytics Group vid Institutionen för Datavetenskap på Linköpings universitet. Teorin kring systemet lägger grunden till förståelse av rapporten, samt hur arbete kan effektiviseras med hjälp av till exempel Scrum, parprogrammering och ärendespårning (eng.issue tracking). Rapporten redovisar även projektets resultat och hur den slutgiltiga produktens hårdvara, server och användargränssnitt fungerar. Till sist presenteras gruppmedlemmarnas individuella bidrag som innehåller djupdykningar inom olika områden med koppling till projektet.

I det här arbetet tittar vi på artificiell intelligens genom sitt ursprung och hur tekniken har utvecklats över tiden. Eftersom begreppet diskuteras flitigt i dagens samhälle och av människors förståelse av det, vill vi klargöra vad människor faktiskt tror att artificiell intelligens är och jämföra det med dess faktiska definitioner. Eftersom artificiell intelligens har många definitioner är vårt syfte att redogöra för dessa definitioner utförligt och gå igenom AI:s historia och hur människor har uppfattat termen i generationer. Målet är att framföra en presentation av en jämförelse med hur människor uppfattar artificiell intelligens, vad uppfattningen grundar sig på i förhållande till AI:s faktiska definitioner, hur dess perspektiv och kunskap har förändrats i allmänhet - associerat med förändringar som händer i vårt samhälle. För att göra denna jämförelse var vi tvungna att genomföra en semistrukturerad intervju med informanter om olika demografi och åldrar för att få en nyanserad bild av ”vanliga” människors uppfattning om AI. Olika teorier som definitionerna av AI, automatisering och robotik användes också för att jämföra hur våra informanter beskrev de olika termerna.De presenterade resultaten visade att i princip alla våra informanter hade väldigt lite kunskap om AI baserat på vår insamlade data. Automatisering och robotik talades ofta om, och det verkade som om dessa termer är allt som människor associerade AI med. Likheter och skillnader i uppfattningar om AI genom tiden uppmärksammades, vilket sträcker sig till uppfattningar om etiskt resonemang, hälsovård, robotik m.m. / In this assignment, we look at artificial intelligence through its origin and how the technology has developed over time. Since the term is highly discussed in today's society and by people's understanding of it, we want to clarify what people believe artificial intelligence is and compare it to its true definitions. Since artificial intelligence has many definitions, our purpose is to account for these definitions thoroughly and go through the history of AI and how people have perceived the term through various timelines. The goal is to accredit a presentation of a comparison with how people perceive artificial intelligence, what the acknowledgement is based on in relation to how AI:s true definitions, how its perspectives and knowledge has changed in general - associated with changes happening in our society. In order to make this comparison, we had to perform a semi-structured interview with informants of various demographics and ages to get a nuanced image of “ordinary” people’s perception of AI. Different theories such as the definitions of AI, automatization and robotics were also used to compare how our informants described the different terms. The results presented showed that basically all of our informants had arguably little knowledge of AI based on our collected data. Automation and robotics were frequently spoken about, and it seemed as if these terms are all that people associated AI with. Similarities and differences in perceptions of AI through time were acknowledged, which extends to perceptions of ethical reasoning, health care, robotics etc.