Detta arbete undersöker hur man som relativt liten filmskapare kan generera intresse och tittarlust för en okänd film. Vi tar reda pÃ¥ vad som gör en filmaffisch attraktiv och ger sedan exempel pÃ¥ hur en affisch kan utformas för en fiktiv film. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The current demographic development in Sweden points to a dramatic rise in the elderly population. At the same time, the population entering working age is projected to have a much smaller increase, combined with the fact that not every individual reaching working age will be part of the actual workforce. This is particularly problematic in certain rural communities where the overall population is experiencing a steady decline along with tax revenue, while the elderly population is rising. To compensate for the shrinking workforce in elderly care, authorities have identified digitalization, automation and AI as possible solutions. This qualitative study examines the perceived and actual need for AI in a rural community in northern Sweden, the community’s capability to implement AI in elderly care, and the capabilities of current healthcare AI solutions, in order to determine whether AI is a viable option to maintain an efficient elderly care. The empirical data collected via interviews was assigned to a theoretical framework based on Rational Choice Theory, in order to clarify the individual perceptions of the work environment and suitability of implementing AI to that environment. These findings were further related and applied to theoretical data collected through a literature review of research into past and present AI use cases, and the associated benefits and drawbacks of AI in elderly and general healthcare. First and foremost, our study shows that AI offers exciting opportunities but is yet in its infancy and therefore requires much attention and trials to operate at an acceptable level, with several concerns regarding sloppy or rushed implementations. Secondly, there is an apparent need and desire to automate certain processes in order to reduce stress in the workplace and allow the personnel to dedicate their time to the people under their care. Finally, we recommend that the examined community focus their initial efforts on “low-tech” AI solutions due to the inherent complexity of the technology and the high costs that follows a sloppy or failed implementation.

This paper explores the role of artificial intelligence (AI) in the development of systems meant to provide support for people with mental health issues. Mental health issues are a global concern, and there is a significant need for effective inventions to address them. The thesis reviews current literature on mental health and AI technology, such as machine learning, mobile apps, and wearable devices, analyzing the ways in which such technology can be leveraged in the detection, prevention and treatment of mental health issues. The study focuses on interviewing experts in the field involved in projects that incorporates AI in their development of interactive digital services targeted towards mental health issues. It then highlights the ability of AI technology to support experts in the prevention of mental illness. This paper also underlines the importance of addressing challenges including ensuring user safety and maintaining the relevance of AI technologies in the face of rapidly evolving trends. The main purpose of this thesis is to create a better understanding for the challenges that developers are facing while implementing AI for this purpose, and to contribute to bridging the gap between the prospects of advanced technology and the actual implementation of such.

Artificiell Intelligens har på senare tid exploderat i både kommersiell och privat användning, vilket förändrar hur vi arbetar, studerar och får tillgång till information. Vanliga typer av AI-tjänster är chatbots och språkmodeller. ChatGPT är en språkmodell som har blivit populär sedan tjänsten lanserades i november 2022. Med hjälp av ChatGPT kan användare exempelvis generera programmeringskod, få svar på frågor, undersöka olika ämnen och översätta mellan språk. Introduktionen av ChatGPT har skapat en debatt om hur den ska användas i lärandemiljöer. Idag har vi inte tillräcklig kunskap om hur man använder AI i utbildning på ett effektivt sätt, vilket syns i tidigare studier som visar att det finns en rädsla kring AI och utbildning. Däremot finns det stor potential i att använda språkmodeller som ChatGPT i utbildning eftersom det kan fungera som en handledare för varje elev på ett sätt som en mänsklig handledare inte kan tack vare den ständiga tillgängligheten av tjänsten. Forskningsfrågan för uppsatsen är: Hur använder studenter AI-tekniken ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? En ytterligare underfråga formulerades med avsikten att utforska problematiska aspekter av att använda ChatGPT i utbildning: Vilka möjligheter och risker upplever studenter med ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? Studien genomfördes med hjälp av en kartläggningsstrategi, med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Nio intervjuer genomfördes med studenter som har använt ChatGPT flera gånger för sina studier. För att analysera intervjuerna användes en tematisk metod. Resultaten av studien visar några sätt som studenter använder ChatGPT på för självständigt lärande och inkluderar att använda språkmodellen för inspiration och idéer, be om förklaringar för att få en översikt över ett ämne, generera programmeringskod samt sammanfattning och omformulering av text. En allmän användning var att behandla ChatGPT som en digital handledare. Några av riskerna och nackdelarna med att använda ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande är felaktig information som produceras av språkmodellen, rädsla för plagiering och en oro för att bli alltför beroende av verktyget, vilket kan leda till en minskning av lärandet. Studien begränsas av det faktum att endast ett litet antal intervjuer kunde genomföras, vilket förhindrar generaliseringar från de resulterande uppgifterna. Resultatens överförbarhet kan bedömas genom att jämföra dem med framtida forskning inom området. Studien anses inte ha några negativa etiska eller samhälleliga konsekvenser, eftersom etiska aspekter har beaktats i studiens metodik. Detta uppnås genom att säkerställa fullständig anonymitet och frivilligt deltagande. Resultaten av studien kan användas för att integrera ChatGPT mer effektivt i inlärningsmiljöer, vilket gynnar både elever och lärare. / Artificial intelligence has recently exploded in both commercial and private usage which is changing the way we work, study and access information. Some common types of AI-services are chatbots and language models. ChatGPT is a language model that has become immensely popular since the service was launched in November 2022. Using ChatGPT, users can for example generate programming code, get answers to questions, research different topics and translate between languages. The introduction of ChatGPT has created a debate on how it should be used in learning environments. Today we do not have sufficient knowledge on how to use AI in education in an efficient manner, which is seen in earlier studies that show that there is a fear surrounding AI and education. On the other hand, there is great potential in using language models like ChatGPT in education since it can act like a tutor for each student in a way that a human tutor can’t thanks to the constant availability of service.The research question of the thesis is: How do students use the AI-technology ChatGPT as a tool for independent learning? An additional sub-question was formulated with the intention to explore problematic aspects of using ChatGPT in education: What potentials and risks do students experience when using ChatGPT as a tool for independent learning? The study is conducted using a survey study strategy, with qualitative semi-structured interviews as the data collection method. Nine interviews were performed, with students who have used ChatGPT several times for their studies. To analyze the interviews a thematic approach was used. The findings of the study show that some ways that students use ChatGPT for independent learning include using the language model for inspiration and ideas, asking for explanations to get an overview of a topic, generating programming code and summarization and reformulation of text. A general usage was to treat ChatGPT as a digital tutor. Some of the risks and cons with using ChatGPT as a tool for independent learning are found to be inaccurate information produced by the language model, fear of plagiarism and a worry of becoming too dependent on the tool, which can lead to a decrease in learning. The study is limited by the fact that only a small number of interviews could be conducted, which prevents drawing any generalizations from the resulting data. The transferability of the results can be assessed by comparing them with future research in the field. The study is considered to have no negative ethical or societal consequences, as ethical aspects have been taken into account in the study’s methodology. This is achieved by ensuring complete anonymity and voluntary participation. The results of the study can be utilized to incorporate ChatGPT more effectively in learning environments, benefiting both students and teachers.

Till följd av den snabbt växande AI-tekonologin syftar denna studie till att fylla det forskningsgap som finns kring hur AI används inom undervisning. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, baserad på intervjuer och kartläggning, som undersökt hur studenter använder sig av chatboten ChatGPT. ChatGPT är en AI-robot som fungerar på ett konversationsliknande sätt för att härma mänsklig interaktion. Detta möjliggör för ChatGPT att vara ett hjälpmedel och komplement för studenter och kan både skriva och bearbeta texter, svara på frågor och generera sammanfattningar. Problemet kring ChatGPT är att det är ett nytt, obeforskat fenomen som på kort tid tagit stor plats inom utbildning, det finns här ett stort forskningsgap som bör fyllas. Studien ger en bra grund för hur AI inom undervisning bör hanteras genom att svara på forskningsfrågan; Vilka är de huvudsakliga användningsområdena med ChatGPT? samt tillhörande underfrågor; Vilka värden och utmaningar som upplevs i samband med ChatGPT? Vilka AI-baserade verktyg i funktionaliteter studenter önskar ha i lärplattformar baserat på ChatGPT teknologi? Studiens resultat visar att studenter i stor utsträckning använder ChatGPT som ett hjälpmedel som skapar tidsbesparing, underlättar studierna och fungerar som en extra lärare. Studien visar också på upplevda utmaningar som den lathet som användandet leder till samt den begränsade pålitlighet som finns kring ChatGPTs svar. De främsta önskemål om funktionaliteter i lärplattformar som studien resulterat i är att de ska inkludera en sökfunktion, samt en integrerad plattform för informationsåtkomst. Hur studenter i denna studie använder sig av ChatGPT står till viss del till kontrast till vad den begränsade, befintliga forskningen inom området uppmärksammar. Således bidrar studien med en nyanserad bild av användningen av ChatGPT som kan användas som grund för vidare forskning inom området / Due to the rapidly growing AI technology, this study aims to fill the research gap in the field of AI in education. This has been done by examining how students use the chatbot ChatGPT through a qualitative study based on mapping and interviews. ChatGPT is an AI robot that mimics human interaction, enabling it to be a tool and complement for students. It can write and process texts, answer questions, and generate summaries. The problem with ChatGPT is that it is a new, unresearched phenomenon that has in a short time taken a huge part in education, this research gap needs to be filled. By illustrating how students use ChatGPT in terms of; What its main area of use is? What values and challenges are experienced? and what AI-based tools and functionalities students wish to have in learning platforms based on ChatGPT technology, the study provides a good foundation for how AI in education should be handled. The study's results show that students primarily use ChatGPT as a tool that saves time, facilitates studies, and serves as an extra teacher. The study also indicates challenges, such as the laziness that the use leads to and the limited reliability of ChatGPT's answers. The main requests for functionalities in learning platforms resulting from the study are a search function and an integrated platform for information access. How students use ChatGPT in this study stands in contrast to what the limited existing research in the field emphasizes. Thus, the study contributes to a nuanced picture of the use of ChatGPT that can be used as a basis for further research in the area.

Artificiell intelligens (AI) är ett populärt ämne i samhället och tekniken väntas växa i snabbtakt inom närmaste framtid. Med denna teknologi följer mycket potential, däribland föranvändning inom beslutsfattning för chefer i olika organisationer. Denna studie syftar till attundersöka denna potential med en kvalitativ och explorativ metod, där en teoretisk modell iförväg utformas för att sedan undersökas och analyseras med hjälp av data från intervjuermed beslutsfattare och AI-kunniga. Från analys görs intressanta insikter gällande AI när detkommer förutsättningar, beslutsfattningsutmaningar, styrkor, svagheter och faror. Chefernaoch AI-kunniga som intervjuades i studien uttryckte både positiva tankar kring AI:s potentialoch farhågor. Flera intervjupersoner beskrev att de uppfattar de flesta chefer som relativtovetandes kring hur AI fungerar och att cheferna därför har inställningen att vänta för att sehur det utvecklas med tiden. Med dessa insikter utvecklas ett teoretiskt ramverk somvisualiserar hur potentialen för tillämpning av AI som hjälpmedel vid beslutsfattning inom enorganisation kan se ut. Modellen beskriver en process med flera steg där första steget ärutbildning av chefer i organisationen gällande AI. I det andra steget undersöks AI-hjälpmedlets potential i beslutsfattande i relation till tre typer av beslutsutmaningar. Inästkommande steg undersöks hur balansen ska se ut gällande involvering av människajämfört med AI inom beslutsområdet. I sista steget tillämpas AI-systemet och gynnsamhetenundersöks, vilket kan avgöra ifall systemet eventuellt behöver omkalibreras.

Bakgrund: Sedan dess tidiga start på 60-talet växer idag Artificiell Intelligens (AI) i revolutionerande fart och används idag i områden från sjukvård, digitala klockor, domstolar, offentliga toaletter, preventivmedel eller till energisystem. Den breda implementeringen och data växer storslaget fram på marknaden. Men AI-tekniken bidrar även till att bland annat kvinnor drabbas av stereotypa könsroller som programmeras in, trots att kvinnor är de som 1) använder tekniken minst och 2) är underrepresenterade inom tech-sektorn. Ur ett etiskt perspektiv finns även andra problematiska svårigheter med AI i förhållande till dess utsläpp och påverkan på klimatet. Syfte: Syftet med arbetet är att studera vilka föreställningar om AI personer som är verksamma inom sektorn i Sverige har, med särskild hänsyn till genus och klimat. Frågeställning: Vilka föreställningar har personer verksamma inom AI-sektorn i relation till genus och klimat? Metod och teori: En kvalitativ metod har använts där halvstrukturerade intervjuer har gjorts med fyra personer. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts vid analyserandet av intervjutranskriberingarna. I Analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genusteori. Slutsats: AI diskursen med dess mestadels positiva konnotationer har ett stadigt grepp inom sektorn. Inget av de aktuella projekten som informanterna är verksamma i nu tillämpar något specifikt etiskt regelverk, bortsett från de etiska riktlinjer som varje enskild organisation som är involverad i projektet har. Det finns en viss medvetenhet om etikrelaterade problem med AI kopplat till genus och klimatförändringar, men inget större engagemang i att hantera det eller att granska egna utsläpp. Huvudfokus är hur AI kan tillämpas för att hantera olika samhällsutmaningar.

The development of artificial intelligence has increased drastically in recent years,and with this comes the emergence of facial recognition technology. A commonphenomenon in this area is mobile phones that can be unlocked using the user’s face.However, facial recognition technology has greater possibilities than just unlockingcell phones. This study aimed to better understand the personal privacy aspectswhen a workplace uses face recognition technology and how it affects employees.Using qualitative research methods, we discovered that all respondents areaccepting of a solution with AI-supported face recognition even though most valuetheir privacy highly and are critical of the technology itself. Despite acceptance,there is a fear that human interaction disappears when a company deploys such asystem into operation. Several respondents think they would rather exchange a fewwords with a human receptionist than a digital one when they arrive at the office.Furthermore, the results show that the respondents are worried about the datamanagement and how their personal data will be used in the future. This studydemonstrates that employees accept facial recognition in their workplace.However, the technology must be developed on a broader front to be used as the solesolution for a company or an organization.

Denna rapport kommer fokusera på att beskriva processen på den fortsatta utvecklingen av det grafiska användargränssnittet (GUI) för Hanabi Benchmark. Hanabi är ett kortspel som introducerats som ett nytt forskningsområde inom artificiell intelligens (AI). Målet med projektet var att implementera en mänsklig användare, som sedan skulle kunna spela med maskin lärlingsbaserade agenter med andra ord icke-mänskliga spelare genom GUI.För att uppnå målen, implementerade vi kontroller för den mänskliga användaren i GUI. Modeller av agenter integrerades in till GUI som mänskliga användaren sedan skulle spela med. Slutligen utfördes en användarstudie för att utvärdera de olika agenternas prestation. / This report will describe the further development of the Graphical User Interface (GUI) for the Hanabi Benchmark. Hanabi is a card game that has been introduced as a new frontier for artificial intelligence (AI). The goal of the project was to implement a human-user, into the GUI, and give the possibility to play against Machine Learning (ML) based agents, viz, non-human players in the GUI.To achieve these goals, we implemented human controls into the GUI to give a human user the option to play the game in the GUI. Agent models were integrated into to the GUI for the human to play with. Finally, a small study was conducted to evaluate the agent’s performances.

I den allmänna debatten framförs ofta åsikten att ljudbokens popularitet i kombination med de digitala strömningstjänsternas kommersiella genomslag leder till en förflackning av vår litteraturkonsumtion och hotar den smalare, kvalitativa, litteraturens position och existens. Deckare, feelgood och romance dominerar idag lyssningen i strömningstjänsterna, men beror skillnaden i konsumtionsmönster på ljudboken som modalt format eller finns det andra förklaringsmodeller? Är denna form av litteraturkonsumtion ett substitut för läsning av tryckta böcker, eller är den primärt inkrementell? Kan det i själva verket finnas ett positivt motnarrativ där ljudbokens materialitet öppnar upp möjligheter till nya litterära uttryck och sätt att konsumera litteratur som kan bidra till att både bredda och fördjupa det litterära fältet? I denna framställning diskuteras dessa frågar med hjälp av en tvärvetenskaplig ansats, där tidigare forskning och teoretiska perspektiv kombineras med empiriskt material: en enkätundersökning i Facebookgruppen ”Vi som älskar ljudböcker” som genomfördes i februari 2023 samt aktuella exempel från de ledande svenska strömningstjänsterna. Med utgångspunkt i enkätsvaren visas hur ljudboken i större utsträckning än idag kan fungera som en viktig pusselbit i det litterära framtidsnarrativet, både för smalare kvalitetslitteratur och olika former av populärlitteratur och hur det ekosystem som producerar och tillgängliggör ljudböcker, framför allt de digitala strömningstjänsterna, genom kreativ affärsutveckling och användning av ny teknik som artificiell intelligens, metadata och personalisering, kan bidra till denna utveckling.