I denna studie har jag undersökt min låtskaparprocess när mina känslor för låtens cover art blev utgångspunkten och det jag förhöll mig till under låtskapandet. Fyra cover arts och fyra låtar har skapats, där varje cover art var utgångspunkten för en låt. För att neutralisera utgångpunkten för låtarna utgick jag ifrån AI-genererade bilder. Mina tankar och de idéer jag redan hade för låtar påverkade då inte resultatet för mina cover arts, som jag piffade upp och gjorde en enkel semiotisk analys av. I detta arbete skriver jag bland annat om min arbetsprocess, från cover art till slutresultat av färdiga demos, för att sedan diskutera mina tankar och upptäckter. Arbetet resulterade i fyra demoproduktioner där jag tycker alla hade en tydlig koppling till respektive cover art. Jag har kommit fram till att cover arts i många fall kan vara en bra utgångspunkt för att föda inspiration och kreativitet. Jag tyckte också dessa cover arts uppvisade tydliga ramar och gav en typ av yttre lyssnares perspektiv under låtskaparprocessen. Att skapa musik utifrån cover arts är ett låtskaparverktyg som passar mig och är något jag tar med mig för att använda i framtida lägen det passar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur. / The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.

Samhället blir allt mer digitaliserat, vilket innebär att företag måste anpassa sig för att överleva på marknaden. En del av den digitala utvecklingen som skett är implementering av chattboten, som kan användas inom kundtjänst. Syftet med studien är att skapa en förståelse kring vilka behov organisationer och användare inom kundtjänst har i förhållande till chattbotar, samt hur chattbotar uppfyller dessa behov. Studien jämför sedan organisationernas och användarnas uppfattning kring deras behov. Studien är framtagen genom två kvalitativa metoder som utfördes i form av två fokusgrupper och fem semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att användarnas främsta behov var att få snabba och konkreta svar på deras frågor. Organisationernas främsta behov var att avlasta den befintliga kundtjänsten. Studien visar att det viktigaste gemensamma behovet hos organisationerna och användarna var tillgängligheten. Studiens analys visar att chattboten har för låg kompetens för att uppfylla användarnas och organisationernas behov. På grund av chattbotens låga kompetens visar studiens slutsats att en kombinerad kundtjänst, innefattande både chattbots och mänsklig support, kan vara fördelaktig både för organisationernas kundtjänster och användarna. / The society is becoming more digitalized which requires companies to adapt in order to survive on the market. A part of such digitalization is the implementation of chatbots in customer services. The purpose of this study is to understand organizations’ and users’ needs in relation to chatbots used in support services and to examine how well chatbots satisfy the needs. Organizations’ and users’ respective needs are thereafter compared. The study is based on two qualitative methods performed through two focus groups and five semi structured interviews. The collected data has been analyzed based on a thematic analyze method. The result shows that the users’ main need was to receive swift and concrete answers to their questions. The organizations’ most central need was to redirect work from their support service staff. The study shows that the most important shared need was the accessibility. The study’s analysis shows that the chatbot has too low competence level to fulfill the users’ and organizations’ needs. Due to the low competence level of the chatbots, the study concludes that a combined customer service, including both chatbots and human support, can be advantageous for both the organizations and the users.

Syftet med studien har varit att undersöka hur artificiell intelligens (AI) påverkar sjukvården. Forskning inom bildbehandling har visat på stor framgång och idag körs det en AI pilot på Danderyds Sjukhus. Studien har fokuserat på hur olika yrkesroller som forskare, sjukvårdspersonal, politiker och systemleverantörer upplever att AI kan förändra arbetssätt inom radiologi. Undersökningens datainsamling sker genom semi-strukturerade intervjuer och sekundärdata för att kunna besvara hur användningen av AI kan påverka sjukvårdens organisation.Resultatet visar på att det finns en resursbrist i sjukvården där det finns problematik med att hinna utföra samtliga arbetsuppgifter och sjukvården ser att antalet patienter kommer öka. AI visar på att ha goda möjligheter till att effektivisera arbetsflödet och möjligheten att utföra bättre diagnoser via olika verktyg. Det finns även tekniska hinder som omfattar datatillgångar, datavalidering och implementering av nya system till existerande system. Tillslut finns det även legala faktorer som skapar utmaningar.Slutsatserna från studien har beskrivit hur arbetssätt kommer att förändras och hur denna process går till samt att det har identifierats en ny roll i sjukvården. Studien har framställt att det finns ett stort gap mellan den teknologiska utvecklingen och implementation i klinisk praxis. Studien föreslår att man borde fokusera på att minska detta gap genom att bland annat sätta upp regleringar för AI. / The purpose of the study was to examine the impact of artificial intelligence (AI) on healthcare. Research in imaging has shown great success and today there is an AI pilot at Danderyds Hospital. The study has focused on different professional roles such as researchers, healthcare professionals, politicians and system vendors and their perspective on how AI will change the work methods within radiology. The survey data collection is conducted through semi-structured interviews and secondary data to answer how the use of AI will affect the healthcare organization. The result shows that there is a shortage of resources in the healthcare sector, where there are problems with performing all duties and furthermore the healthcare is seeing that the number of patients are increasing. AI shows good opportunities to streamline workflow and the ability to perform better diagnoses through different tools. There are also technical barriers that include data assets, data validation and implementing new systems to existing systems. Finally, there are legal factors that create challenges. The conclusions from the study have described how the working methods will change and how this process will work and that a new role in healthcare has been identified. The study has suggested that there is a large gap between technical development and implementation in clinical practice. The study proposes focusing on reducing this gap by setting up regulations for AI.

I denna studie undersöks individers generella attityder till vårdapplikationer som använder maskininlärning. Datainsamlingen har skett genom både kvalitativa och kvantitativa metoder som kompletterar varandra. Metoderna innefattar en enkätundersökning och två fokusgrupper baserade på scenario-based design. Teorin är baserad på forskning inom digitaliseringen av vården, bland annat maskininlärning och mHealth, som ligger till grund och stödjer undersökningen. Även teori om attityder och förtroende till digitaliseringen av vården har underbyggt undersökningen.I slutsatsen framkommer det att det finns en korrelation mellan hög medvetenhet och positiv inställning när det kommer det användandet av vårdapplikationer med maskininlärning. Den generella attityden till att få en diagnos av maskininlärning är negativ då de flesta föredrar att få en diagnos förmedlad av en läkare. Studien indikerar på att detta kan bero på att patienterna söker empati från vården, vilket artificiell intelligens saknar. Förtroendet för en vårdapplikation grundar sig främst i ryktet om den men även i vilket företag eller organisation som ligger bakom. Studien indikerar på att individer är positivt inställda till att bidra med privat hälsodata till en vårdapplikation om det leder till förebyggande av sjukdom. Studien ger även en antydan på att det finns en rädsla kring var privata hälsodata hamnar när den har lämnats ut. / This study aims to research on individuals’ general attitudes towards healthcare applications that use machine learning. The data collection has taken place through both qualitative and quantitative methods as a complement to each other. The methods include a questionnaire survey, two focus groups based on scenario-based design. The theory is based on research in the digitalisation of healthcare, including machine learning and mHealth, which is based and supports the investigation. The theory of attitudes and confidence in the digitalisation of care also forms the basis for the study.The conclusion shows that there is a correlation between high awareness and positive attitude when it comes to the use of healthcare applications with machine learning. The general attitude towards a diagnosis from machine learning is negative since most people prefer to get a diagnosis mediated by a doctor. The study indicates that this may be because the patients seek empathy from the healthcare system, which artificial intelligence lacks of. Trust towards a healthcare application is based primarily on the reputation of it, but also in which company or organization that is behind it. The respondents in the survey are positive about contributing with their personal data to a healthcare application if it leads to a prevention of a disease. The study also gives an indication that there is a fear of what happens with private health data.

Syftet med studien är att undersöka hur artificiell intelligens kan komma att påverka fastighetsvärdering och vilka för- och nackdelar det finns när man värderar kommersiella fastigheter med artificiell intelligens. Uppsatsen behandlar även hur den traditionella värderingsprocessen och värderingsprocessen med automatiserade värderingsverktyg går till. Uppsatsen visar främst på att värderingsprocessen kan effektiviseras, göras mer rationell och tillförlitlig med artificiell intelligens om det finns tillräckligt med indata och jämförelseobjekt att tillgå. För att få en djupare förståelse inom ämnet har kvalitativa intervjuer genomförts med de fyra personer som anses ha betydande och fördjupade kunskaper i ämnet. Respondenterna har valts med hänsyn till att de är de enda som anses ha den kunskap som krävs för att uttala sig inom uppsatsens ämne.Den information som framkommit från intervjuerna stödjer och kompletterar till stor del den teori som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av respondenternas kunskap om värderingsbranschen och det systemtekniska inom området har frågeställningarna studerats och utretts tillsammans med den berörda teorin. Några av de fördelar som presenteras i uppsatsen är möjligheten att beakta fler faktorer och parametrar vid värderingsprocessen samt minskade tidsfördröjningar och kortare intervall mellan värderingar, vilket leder till en ökad kontinuitet. De största riskerna som identifierats i uppsatsen är bristen på indata samt att kommersiella fastigheter är heterogena och det genomförs relativt få transaktioner årligen. Samtliga respondenter tror att fastighetsvärderingsprocessen och fastighetsvärderares yrke kommer att förändras i framtiden men när denna förändring kommer ske är fortfarande oklar och svårbedömd. / The purpose of this study is to explore how artificial intelligence can come to affect real estate evaluation and the pros and cons that exist when valuing commercial properties through artificial intelligence. The essay also examines the traditional process of valuation and how it can be more efficient, rationalized and trust worthy by using artificial intelligence as long as there is enough data and comparison objects. For a deeper understanding in the subject, qualitative interviews have been conducted with four people that are considered to have significant and a deep understanding of the subject. The respondents have been chosen with according to that they are the only ones that is considered to have the knowledge that is acquired to express themselves within the subject of the paper.The information, that has come forward from the interviews, supports and looks to build upon a large portion of the theory that is presented in this paper. With help from the respondents and the technology that exists within the area, the issues have been studied and investigated with the associated theory. A few of the benefits that are presented in this paper are the possibilities to take more factors and parameters under consideration in the evaluation process, decreased time delays and shorter intervals in between evaluations. These benefits lead to increased continuity. The biggest risks that have been identified in this paper is the lack of incoming data and that commercial real estates are heterogenic with relatively few annual transactions. The respondents have a common opinion that the profession of real estate evaluation will see a change in the future, but when the change will happen is still uncertain and difficult to predict.

Den här studien handlar om rekryterares förhållningssätt till AI-implementeringen i rekryteringsprocesser. Eftersom AI sprids alltmer på dagens arbetsmarknad tvingas organisationer och inte minst rekryterare att anpassa sig efter denna utveckling. Det  finns många möjligheter med AI men också en del risker. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan AI-utveckling och bias i en rekryteringsprocess. Frågeställningarna som låg till grund för studiens syfte var: Hur förhåller sig rekryterare till AI-utvecklingen i en rekryteringsprocess? Hur förhåller sig rekryterare till bias i en rekryteringsprocess? samt Hur upplever rekryterare att AI-utvecklingen kan påverka bias i en rekryteringsprocess? För att besvara frågeställningarna genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med rekryterare vars erfarenheter inom AI skiljde sig åt. Resultatet visade på tudelade berättelser om AI-utvecklingen och det visade sig att AI å ena sidan kan reducera bias men å andra sidan riskera att sprida det i en ännu större utsträckning än människan. Resultatet analyserades via en narrativ analys där respondenternas enskilda berättelser var i fokus. I analysen identifierades tre övergripande problem vilka innefattade algoritmisk snedvridning, oklar ansvarsfördelning samt oersättliga mänskliga förmågor. En övergripande slutsats var att AI kan fungera bra som ett hjälpverktyg i rekryteringsprocesser men förmodligen inte ersätta människan helt och hållet.

Inledning: Automatiseringen och AI:s påverkan på redovisningsbranschen blir alltstörre och tar i många fall över redovisningskonsulternas arbetsuppgifter. Den tidsom frigörs kan redovisningskonsulterna använda till rådgivning åt sina kunder.Detta ställer dock krav på nya kompetenser hos redovisningskonsulten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för redovisningskonsultensupplevelse av förändrade arbetsuppgifter, rådgivande roll och medföljandekompetenskrav, till följd av automatisering och AI. Vidare vill vi skapa en ökadförståelse för hur redovisningskonsulterna upplever sin kompetens i den rådgivanderollen och möjlighet till kompetensutveckling.Metod: För att öka förståelsen för vårt valda ämne har vi använt en abduktivforskningsansats. Vi har valt att bygga uppsatsen på en kvalitativ metod för attbesvara studiens syfte, där redovisningskonsulter från olika redovisningsbyråer harintervjuats om sina upplevelser och erfarenheter.Slutsats: Automatiseringen och AI har medfört att redovisningskonsulternasarbetsuppgifter förändrats från att sköta löpande bokföring och bokslut till en allt merrådgivande roll. Förändringen ställer nya krav på redovisningskonsulternas kunskapoch färdigheter, där de mest framträdande kompetenserna som följer med denrådgivande rollen är ökad ekonomisk sakkunskap, teknisk kunskap,kommunikationsförmåga samt social kompetens. Kompetensutvecklingen har ochsker bäst genom en kombination av praktisk erfarenhet, utbyte med kollegor ochteoretisk utbildning.Nyckelord: Redovisning, automatisering, artificiell intelligens, rådgivande roll,kompetenskrav

The aim of this study was to examine the attitudes of individuals who have undergone a recruitment process with AI elements, and to understand how these attitudes align with the organization's intentions in using AI in recruitment. The study found that the individuals who underwent recruitment with AI elements had a predominantly positive attitude towards the AI tool. They found the AI tool to be fast, accurate, and less pressurized than a traditional interview, leading to a positive candidate experience that aligns with the organization's intentions. However, the trust in the AI robot's decision- making was weak, and individuals felt that the human factor was still necessary. They did not consider AI to be a replacement for traditional recruitment, but rather a complement to it. To increase trust in the AI tool, the study suggests more transparency in the data used, the underlying algorithm models, and the classifications and predictions made by the algorithm. Greater transparency between the organization and the AI provider is also suggested to ensure fairness in the algorithm and objective recruitment. While respondents expressed satisfaction with the organization's intention of objective recruitment, they also expressed a need for human interaction during the process. This suggests a desire for objectivity in decision-making but also an expectation of human involvement. In conclusion, the study found a positive attitude towards the use of AI in recruitment, particularly in terms of efficiency and positive candidate experience. However, transparency and human interaction are necessary to ensure trust and objectivity in the recruitment process.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka effekter av ålder, kön och utbildningsnivå på rekryterares attityder till användandet av AI i rekryteringsprocess. Tidigare forskning visade en viss tveksamhet i användandet av artificiell intelligens i rekryteringsprocessen. Studien genomfördes med kvantitativ forskningsmetod i form av en enkät som tidigare utformats av Van Esch et al. (2021) i syfte att mäta attityder mot artificiell intelligens. Urvalet bestod av N=92 deltagare (n=56 kvinnor och n=35 män) som alla var verksamma vid olika rekryterings- eller bemanningsföretag i Sverige. Envägs-ANOVA och t-test med oberoende mätningar användes för att analysera insamlade data. Resultatet visade bland annat att den yngsta åldersgruppen har mest positiva attityder till användning av artificiell intelligens inom rekrytering, medan den äldre åldersgruppen har minst positiva attityder. Studiens resultat diskuterades i avsnittet diskussion.