Detta examensarbete skrevs vårterminen 2023 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har sin utgångspunkt i att utforska bildgenereringsprogrammet Midjourney för att försöka förstå hur den kan användas i potentiellt utbildningssammanhang inom bildämnena på gymnasieskolan. Den empiri som samlades in var bilder och samtal från en Bild- & formklass i Stockholm som under en workshop försöka efterlikna statyn Nike från Samothrake. Efter avslutad workshop fick informanterna diskutera i grupper om vad de tror bildgenereringsprogram kan vara användbart för. I samtalen lyftes olika idéer om hur programmet kan användas för bland annat skapandet för förlagor och komma med förslag för att hjälpa till i större bildskaparprocesser. Genom att analysera de bilder och texter som informanterna skapat kunde det ses att programmet Midjourney har vissa ramar när den genererar bilder. Många av bilderna blev inte som informanterna påstår sig ha beskrivit vilket har lett in på att programmet kan användas som ett redskap för att undervisa bland annat bildbeskrivning och fackmässigt språk inom ämnena bild. Studien resulterar på att trots att programmet kan vara förrädiskt när den genererar bilder så är den till en stor resurs inom bildundervisningen både för lärare och elever. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2023 som ett bildspel där 100 kända konstverk från konsthistorien blivit tolkade av en serie olika artificiella intelligenser. Verksbeskrivningarna var skapade av chattbotten Chat-GPT som sedan tolkats av bildgenereringsprogrammet Midjourney. Bilderna visades samtidigt som talprogrammet Speechgen läste upp beskrivningarna för åskådarna. Bilderna som visades var av olika kvalité där några var väldigt lika sina förlagor medan andra var väldigt långt ifrån vilket ibland var näst intill humoristiskt. Tanken med verkat var att förmedla hur bildgenerering text- till bild fungerar och låta åskådaren att fundera över den människliga inblandningen i bildmaterial skapat med AI samt vart utvecklingen är på väg inom bildskapandet.

Automated manufacturing environments often benefit greatly from the ability to detect patterns that deviate from expected behavior. Anomaly Detection (AD) is vital in automated manufacturing to mitigate risks such as production delays, defects, and safety hazards, ensuring smooth operations and optimal productivity. AD tasks are commonly tackled using Machine Learning (ML). However, large feature sets are computationally expensive, potentially noisy and may make it challenging to understand the important factors driving the manufacturing process. To address these problems, feature selection methods are utilized. Feature selection is a technique which becomes increasingly important as high-dimensional data becomes more prevalent. In this study, our objective is to investigate how the performance of ML models trained on the Modular Ice cream Dataset on Anomalies in Sensors dataset (MIDAS) is influenced by the application of feature selection techniques. We evaluated the feature selection methods Variance Threshold (VT), F-test, χ2-test, Mutual In-formation (MI), Genetic Algorithm (GA) and Forward Selection (FS). The results showed that MI outperforms the other methods with respect to model accuracy, feature selection time and training time in Anomaly Classification (AC), but is slightly outperformed on accuracy in AD by FS. These results provide insights about feature selection methods for AD in automated manufacturing environments.

Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har användandet av tjänsten ökat explosionsartat. Den artificiellt intelligenta chattboten har klivit in på arbetsplatser runtom i världen och sålunda börjat förändra arbetspraktiken för många yrkesgrupper. HR är en yrkesgrupp som har varit präglad av de senaste 60 årens teknologiska utveckling. Denna studie undersöker hur HR-arbetare använder ChatGPT i arbetet och hur de i relation till chattboten upplever sin professionella identitet. Genom en kvalitativ undersökning med 14 semistrukturerade intervjuer finner vi att HR-arbetare använder ChatGPT som en medarbetare i olika bemärkelser. Användandet av ChatGPT avlastar administrativ arbetsbörda och möjliggör mer interaktivt och strategiskt arbete, vilket bekräftar och förstärker den mellanmänskliga, kreativa och innovativa upplevelsen av den HR-relaterade professionella identiteten. / Since the launch of ChatGPT in November 2022, the usage of the service has skyrocketed. This artificially intelligent chatbot has made its way into workplaces around the world, thus beginning to transform the work practices of many professional groups. HR is a professional group that has been shaped by the technological advancements of the past 60 years. This study examines how HR professionals utilize ChatGPT in their work and how they perceive their professional identity in relation to the chatbot. Through a qualitative investigation involving 14 semi-structured interviews, we find that HR professionals use ChatGPT as a co-worker in various ways. The use of ChatGPT unburden administrative workload and enables more interactive and strategic work, confirming and enhancing the interpersonal, creative and innovative perception of the HR-related professional identity.

Datum:                                [2023-05-31]                      Nivå:                                  Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp                         Institution:                        Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet                    Författare:                        Bella Andersson         Wilma Jörgensen            Clara Lönn                                                (96/03/02)                  (01/01/01)                    (00/02/09)     Titel:                                  AI:s påverkan på framtida rekryteringsprocesser.  Handledare:                      Magnus Hoppe  Nyckelord:                        ’’Rekrytering’’, ’’Artificiell intelligens’’, ’’AI’’,  ’’Rekryteringsprocess ’’, ’’Beslutsfattande ’’, ’’Effektivisering’’. Forskningsfråga/or:         Hur kan AI komma att påverka rekryteringsprocessen i framtiden?                        Hur ser rekryterare på framtiden med AI i deras arbete?    Syfte:                                  Syftet med studien är att utforska om och hur Artificiell intelligens kan komma att påverka framtida rekryteringsprocesser.  Metod:                               Den valda metoden för studien är kvalitativ, med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt tio personer har intervjuats. En testdemo av AI-intervjuer har även utförts. Data har också samlats in med hjälp av ABI/Inform Global databas.  Slutsats:                                  Studien drar slutsatsen att Artificiell Intelligens kommer vara en del av framtidens rekryteringsprocesser. En avgörande faktor för detta är teknologins utveckling de kommande åren. AI kan komma att tillämpas som ett verktyg för att effektivisera processerna och ge en konkurrensfördel på marknaden för organisationer. / Date:                                  [2023-05-31] Level:                                 Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:                        School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University  Authors:                             Bella Andersson                 Wilma Jörgensen           Clara Lönn                                                (96/03/02)                            (01/01/01)                 (00/02/09)     Title:                                   AI’s impact on future recruitment processes.  Supervisor:                         Magnus Hoppe  Keywords:                         ’’Recruitment’’, ’’Artificial Intelligence’’, ’’AI’’,          ’’Effectiveness’’, ’’Recruitment Process’’, ’’Decision making’’.  Research questions           - How can AI affect the recruitment process in the future?  - How do recruiters see the future of AI in their work?  Purpose:                            The purpose of this study is to research if and how artificial intelligence can affect future recruitment processes. Method:                              The method chosen is qualitative study with semi-structured interviews. A total of 10 people has been interviewed. A test-demo of AI-interview has been conducted. Data has also been collected using the ABI/Inform Global database.  Conclusion:                        The study has concluded that artificial intelligence will be implemented in future recruitment process. However, this will depend on how the technology will develop within the coming years. AI will be applied as a tool to make the recruitment process more effective and give organisations competitive advantage.

Bakgrund Tekniken har utvecklats mycket under senaste åren, där artificiell intelligens (AI) har varit en betydelsefull komponent för att möjliggöra denna utveckling. Den artificiella intelligensen kan idag användas inom flera områden, däribland aktiemarknaden. På aktiemarknaden tas investeringsbeslut av bland annat privata investerare, gällande olika aktier och storlek på investeringar vilket påverkas av diverse beteendefaktor.  Syfte Denna studie syftar till att studera hur olika beteendefaktorer kan påverka privata investerares aktieköp och vilka samband som finns mellan privata investerare och deras förtroende för sig själv respektive för AI på aktiemarknaden. Metod Denna studie är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att samla in data har en enkätundersökning använts, vilken har besvarats av 119 respondenter. Den insamlade datan har sammanställts i SPSS och analyserats utifrån en korrelationsanalys, en bivariat regressionsanalys samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Studiens resultat pekar på att det finns olika faktorer som påverkar privata investerares aktieköp, bland annat påverkar hur insatt respondenterna är i aktiemarknaden deras agerande. Utöver det har det framkommit ett samband mellan respondenternas ålder, utbildningsnivå, inkomst och deras förtroende för artificiell intelligens på aktiemarknaden. Slutligen framkommer det att förtroendet för sig själv och förtroendet för AI har ett signifikant samband. Slutsats I studien framkommer det att olika beteendefaktorer påverkar privata investerares aktieköp, där utbildningsnivå, hur insatt man är i aktiemarknaden och förtroendet för sig själv respektive AI är viktiga faktorer. Resultatet bekräftar även tidigare forskning och teorier. Studien anses vara relevant för banker och andra finansiella företag för att ge en överblick av tekniken och vilka som är benägna att använda den. / Background In recent years, technology has made significant advancements, with artificial intelligence (AI) playing a crucial role facilitating this progress. Artificial intelligence has become a pivotal component in various domains, including the stock market. In the stock market, investment decisions are made by private investors, among others, concerning different stocks and the size of investments, which are influenced by various behavioral factors. Purpose This study aims to investigate how various behavioral factors can influence private investors stock purchases and examine the relationship between private investors and their trust in themselves and in AI on the stock market. Methodology This study is based on a quantitative method with a deductive approach. To collect data, a survey has been employed, which has been completed by 119 respondents. The collected data has been analyzed using SPSS, and based on that, a correlation analysis, bivariate regression analysis, and multivariate regression analysis have been conducted. Result The results of this study indicate that there are various factors influencing private investors’ stock purchases, including the level of knowledge respondents possess about the stock market, which affects their behavior. Furthermore, a correlation has been found between respondents’ 6age, educational level, income, and their trust in artificial intelligence in the stock market. Lastly, it is evident that there is a significant relationship between self-confidence and trust in AI. Conclusion The study reveals that various behavioral factors influence private investors’ stock purchases, with education level, market knowledge, and trust being significant factors. The findings also confirm previous research and theories. The study is considered relevant for banks and other financial institutions as it provides an overview of the technology and identifies individuals inclined to adopt it.

I detta arbete utförs en undersökning av spelet Alien: Isolation för att se hur dess artificiella intelligens används för att bidra till inlevelse i spelet och spelkänsla. Alien: Isolation valdes till denna undersökning då det är ett spel vars antagonist styrs av ett avancerat AI-system som tycks lära sig efter spelarens beteende. Spelkänsla är en term inom spelutveckling som handlar om det påverkan som spel kan ha på spelare. För att testa detta kommer tre youtubers Let’s Plays av spelet analysers. Specifika ögonblick har valts från spelet baserat på dess mekaniker och deras vikt i spelkänsla. Dessa ögonblick kommer sedan att sammanställas i en tabell där nivån av skräck de kände under spelandet kommer graderas. Dessa graderingar kommer sedan diskuteras och jämföras med insamlade källor som pratar om hur akademisk forskning och spelindustrin går till väga för att uppnå verklighetstroligt beteende i AI.

Artificiell intelligens beskrivs som nästa revolution inom digitaliseringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur den fortsatta implementeringen av AI inom ekonomisk redovisning kan komma att påverka redovisningsekonomens framtida yrkesroll. För att undersöka detta utförs en kvantitativ studie i form av enkätutskick till redovisningsekonomer och systemutvecklare. För att besvara frågeställningen kompletteras den empiriska undersökningen med litteratur och tidigare forskning som återfinns i det teoretiska ramverket. Resultaten i empirin indikerar att både redovisningsekonomer och systemutvecklare anser att redovisningsekonomens arbete kring repetitiva uppgifter som löpande redovisning med största sannolikhet kommer att ersättas av AI. Däremot råder större osäkerhet gällande mer komplexa arbetsuppgifter såsom konsulterande roll gentemot styrelse och ledning. Avslutningsvis belyses diverse begränsande faktorer som eventuellt kan försena alternativt förhindra utvecklingen av AI inom ekonomisk redovisning och därmed dess påverkan på redovisningsekonomens yrkesroll. Empirin får till stor del stöd i tidigare forskning och litteratur.

Målet med artificiell intelligens (AI) är att uppnå teknik som beter sig likt människans sätt att tänka och agera. Något som kan ses under AI:s utveckling är att fokus har skiftat i dess användning sedan dess uppkomst under 1950-talet. Syftet med denna studie är att jämföra AI:s användning inom olika branscher år 2011 och 2021 för att se om det är någon skillnad i branscher och dess fokus. Metoden som använts för att uppnå detta är en tematisk innehållsanalys. Vidare har en systematisk insamlingsmetod använts för att samla in artiklar från databasen Web of Science och en avgränsning har även gjorts i att fokusera på AI inom mjukvara. Resultatet i studien visar 15 olika identifierade branscher år 2011: olje- och gasproduktionsindustrin, teknik, design, stiftelser och föreningar, el, miljö, bilbranschen, stadsplanering, industri, kärnteknik, elektronik, affärssystem, bygg, bank och kärnkraft. År 2021 identifierades 13 olika branscher: jordbruk, livsmedelsindustrin, sjukvård, sociala tjänster, musik, energisektorn, rättsväsendet, industri, cybersäkerhet, sociala medier, e-handel, teknik och utbildning. Resultatet visar även att fokuset för hur AI användes skiljde sig åt mellan de olika åren. År 2011 framkom 13 olika teman och år 2021 framkom 12 olika teman. Sex av dessa teman var desamma under båda åren där tre av dem hade samma innebörd och tre av dem olika innebörd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur de digitala röstassistenterna Google Assistant och Apples Siri bidrar till att porträttera och förstärka könsroller år 2021, på det svenska språket. Materialet för denna studie omfattar intervjuer med dessa två röstassistenter där cirka 40 frågeställningar/påståenden ställdes till assistenterna, uppdelat på fyra intervjutillfällen. Frågeställningarna avsåg att kartlägga röstassistenternas definition av kön och identitet, respons vid sexuella trakasserier samt de egenskaper assistenterna med betraktande av ett genusperspektiv kan tillskrivas. Som teoretiskt ramverk används Judith Butlers teori om performativitet. Genom tematisk analys identifierades fem olika teman, inkluderande entiteter som på olika vis bidrar till att porträttera och förstärka könsroller; Den icke-binära assistenten, Neutralitet och motstånd, Etablering av social relation, Stereotypa könsroller samt Politisk korrekthet. Studien visar att de svensktalande röstassistenterna år 2021, trots en politisk medvetenhet i retoriken bidrar till att replikera och förstärka en diskurs vilken alltjämt befäster traditionella könsroller.

As we are living in an era of increased development of Artificial Intelligence (AI), newethical dilemmas arise. Some countries, states, technicians, developers of AI and researchersin different faculties have already observed that AI could get out of control and affectsocieties and human beings in a disastrous way. This thesis casts some light on the importanceof investigating one key concept in AI, “Autonomy”, and how different understandings of thedefinition have no effects on the ethical consequences. Immanuel Kant’s Moral Philosophyand Martha C. Nussbaums model of how to create capabilities for humans is the ethicaltheories used to evaluate different views on the concept autonomy. The first perspective onautonomy that is evaluated is Paula Boddington’s view that a definition of autonomy is notneeded but ethical codes for AI should be developed instead. The second view that isevaluated is the confusion about autonomy in machines and humans, and different ways ofunderstanding functional autonomy. This thesis argues for the importance of defining theconcept of autonomy for the benefit of mankind in working together for a benevolent AI. Aquestion that arises from what Kant calls “the Divine Spark” that all humans have and thatmake her worthy of respects; is it possible to put the “Divine Spark” into an AI?