Sammanfattning Magisteruppsats, Civilekonomprogrammet - controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT20, 4FE18E. Titel: Artificiell Intelligens – Skatteverkets och Försäkringskassans investeringsprocess Författare: Linn Duàn och Lisa StrömvallExaminator: Elin Funck Handledare: Eva Wittbom Inledning & Problematisering: Artificiell intelligens (AI) uppkom redan på 1950-talet men det har först under tidiga 2000-talet kommit att bli ett aktuellt ämne på grund av att organisationerna har mognat beträffande de organisatoriska lösningarna som medför att en teknologi som AI kan utnyttjas. Åsikterna om AI är splittrade, vissa förutspår enorma ekonomiska och sociala fördelar medan andra är rädda att tekniken kan komma att ta över och konkurrera ut människan i takt med dess utveckling till superintelligens. Regeringar världen behöver ta ansvar och hantera farhågorna som finns utan att begränsa utvecklingen. Sveriges potential att använda AI är god och en utformad nationell strategi lyder att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna med användandet av AI. Om statliga myndigheter agerar förebilder och investerar i AI kan det komma att driva vidare investeringar inom alla delar av samhället, vilket krävs för att den nationella strategin ska uppnås. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ny kunskap om myndigheters investeringsprocess för AI, vilka motiven bakom en sådan investering är samt vilka risker som identifieras. Arbetet ska bidra till forskning om AI-investeringar för att vägleda andra organisationer i deras investeringsprocesser för AI. Metod: Studien omfattar en kvalitativ flerfallsstudie med myndigheterna Skatteverket och Försäkringskassan som fallunderlag. Det teoretiska materialet är hämtat från vetenskaplig litteratur och avser teorier om AI, motiv till att investera i AI, investeringsteori och risker. Den empiriska datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer, som hållits med relevanta personer inom myndigheterna, samt av interna dokument och offentliga myndighetspublikationer. Slutsats: Studien bidrar till ny forskning om AI-investeringar där motiv, risker och investeringsprocessen för AI påvisas. Motiven inför en AI-investering är effektivitet, produktivitet, ökad tillförlitlighet, varaktighet samt skapandet av framtida organisationsspecifika underlag. Däremot måste motiven sättas i organisationers specifika kontext för att vara i linje med den övergripande strategin. De risker som bör beaktas är den monetära risken, projektrisken, funktionalitetsrisken, tillförlitligheten och vilseledande resultat, ökat hot för cyberattacker, om investeringen ger den optimala lösningen, omvärldsfaktorer, bristfällig utvecklingspotential och påverkan på samarbetspartners. En del risker går inte att förutspå, till exempel omvärldsfaktorer, vilket medför att verksamheten bör ha en säkerhet för att kunna hantera sådana risker. Riskerna bör identifieras, hanteras och ställas i relation till motiven. AI-investeringsprocessen skiljer sig organisationer emellan beroende på varifrån ett sådant initiativ uppstår samt projektets omfattning, vilket främst påverkar investeringsprocessens initieringsfas och planeringsfas. Studien visar på likheter mellan IT-investeringar och AI-investeringar vilket kan bero på att organisationer är fast i gamla IT-investeringsmönster. Resultatet kan därför användas som kompletterande forskning till den befintliga IT-forskningen för att vara mer anpassad till just AI. Nyckelord: Artificiell intelligens, AI, investeringsprocess, IT-investering, motiv, risk. / Abstract Master thesis, Program of Master of Business Administration and Economics – controller. School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö , Sweden. Spring 2020, 4FE18E. Title: Artificial Intelligence – Skatteverkets and Försäkringskassans investment process Authors: Linn Duàn och Lisa Strömvall Examiner: Elin Funck Advisor: Eva Wittbom Introduction & Problematizing: Artificial intelligence (AI) emerged as early as the 1950s, but it has become a current topic in the early 2100st century because organizations have matured in terms of the organizational solutions that allow technologies such as AI to be utilized. Opinions on AI are fragmented, some predict enormous economic and social benefits, while others fear that technology may take over and out-compete humans as it evolves into super-intelligence. Governments around the world need to take responsibility and deal with the concerns that exist without limiting the developments. Sweden's potential to use AI is good and a well-designed national strategy states that Sweden should be a leader in using AI. If authorities act as role models and invest in AI, it may drive further investments in all parts of society, which is required for the national strategy to be achieved. Purpose: The purpose of this study is to contribute with new knowledge about what an authority's investment process for AI looks like, what the motives behind such investment appear to be and what risks are identified. The work will contribute to research on AI investments to guide other organizations in their investment processes for AI. Method: The study consists of a qualitative multi-case study with the Swedish authorities Skatteverket and Försäkringskassan. The theoretical material is taken from scientific literature and relates to theories of AI, motives for investing in AI, investment theory and risks. The empirical data collection was done through semi-structured interviews, held with relevant persons within the authorities, as well as internal documents and public authority publications. Conclusion: The study contributes to new research on AI investments where motives, risks and the investment process for AI are presented. The motives for an AI investment are efficiency, productivity, increased reliability, durability and the creation of future organization-specific documentation. However, the motives must be put in the specific context of organizations in order to be in line with the strategy. The risks that should be taken into account are monetary risk, project risk, functionality risk, reliability and misleading results, increased threat of cyberattacks, if the investment provides the optimal solution, external factors, inadequate development potential and influence on partners. Some risks are not foreseeable, such as external factors, which means that the business should have a security in order to manage such risks. The risks should be identified, managed and related to the motives. The AI investment process differs between organizations depending on where such an initiative originates and the scope of the project, which mainly affects the initiation phase and planning phase of the investment process. The study presents similarities between IT investments and AI investments, which may be because organizations are stuck in old IT investment patterns. The result can therefore be used as complementary research to existing IT research to be more adapted to AI. Key words: Artificial intelligence, AI, investment process, IT investment, motive, risk.

The audit profession consists of scanning and verifying companies' financial reports, whichrequires human capital in the form of auditors. Major parts of auditing have been digitizedduring the last decade. One of the various computer systems that is affecting the audit professionis artificial intelligence, which is a computer system that imitates the human brain. Artificialintelligence (AI) can plan, structure, solve problems and draw conclusions all by itself. Thepurpose of this study was therefore to investigate and elucidate how audit firms are preparingfor the changing competence requirement due to artificial intelligence effects on the profession.The study was conducted through a qualitative method with semi-structured interviews withauthorized auditors. The study’s result shows that AI will not replace the auditing agencies’need for human capital. The profession, on the other hand, will largely consist of consulting inthe future. The study’s result also indicates that hard and soft skills will continue to be valuedby audit firms. The conclusion is that AI is a growing phenomenon in the auditing professionleading to a change of work task assignments. In the future auditors work in parallel with thetechnology safeguarding that he technology produce quality. Thus, AI will not replace theauditing agencies’ need for human capital, but AI might just shift the focus of the audit itself.

I denna uppsats utvecklades designprinciper som stödjer adaptivitet och hur det bidrar till en positiv användarupplevelse. Detta är ett område som är aktuellt eftersom adaptivitet är en alltmer konkurrerande teknik för överlevnad i en digital transformation där även användarupplevelsen blir central för värdeskapande i adaptiva tjänster. Detta med stöd i vetenskaplig litteratur om designprinciper, artificiell intelligens, adaptivitet, användarupplevelse och användargränssnitt. Vidare användes en användarcentrerad metod (Design Science Research Methodology) för framtagandet av en förbättrad artefakt av Leos Leklands webbgränssnitt med fokus på den adaptiva funktionaliteten. För detta nyttjades semistrukturerade intervjuer samt think-aloud tester med sju respondenter som utgjordes av Leos Leklands kundgrupp (föräldrar med barn mellan 1-10 år). Detta för att således fånga användarnas uppfattningar om vad som blir viktigt inom adaptivitet för en positiv användarupplevelse som slutligen, tillsammans med teori, gav grunden för utvecklandet av designprinciperna. Resultatet visade att samtliga respondenter var positiva till adaptivitet och att det därmed är något som värdesattes högt vad gäller effektiv navigering och personalisering som bidrog med känslor som nöjdhet, glädje, uppskattning och att känna sig uppmärksammad och sedd. Detta reducerade känslor som irritation och frustration, något som är vitalt för positiva användarupplevelser.   Vidare slutsatser visade att detta i huvudsak har sin grund i igenkänning av användarens geografiska placering, anpassning av navigationsstrukturen så att huvudsakliga användarmål för den unika användaren placeras högre i navigationsstrukturen och en appliceringen av en sökfunktion där adaptivitet nyttjas för enkel navigering till icke-rutinmässiga uppgifter. Att undvika för integritetskränkande personliga annonser och att graden samt värdet av adaptivitet kan styras av hur generell eller unik informationen är för användaren framkom som viktigt för goda användarupplevelser. Detta likväl som att nyttja användardata för användarspecifika prisförslag och att adaptivitet kan vara lämplig där användarkonton är möjliga. Slutligen landade studien i att det är viktigt att eftersträva en balans mellan effektivitet och integritet.

Artificial intelligence (AI) has become an increasingly used technology in today's society. In recent years, AI systems have even begun to be used to create creative works, so-called creative AI. This development gives rise to a number of different copyright challenges, especially if it is at all possible that such cultural objects can be protected by copyright. In light of the increased use of creative AI, the thesis aims to investigate the relationship between AI-generated cultural objects and copyright. To fulfill this purpose, three main questions are answered.   The first question that the thesis intends to answer is whether AI-generated works can be covered by copyright protection. The preconditions for protection are partly that the created cultural object must be covered by the concept of work, and partly must meet the requirement of originality, which is also considered to include a requirement of human creation. The inquiry takes support from EU law, among other things, which has clarified how these requirements are to be applied in a context where a technical aid is used.   The second issue of the thesis is aimed at such products that have been created by a more independent AI system and that should not be subject to copyright protection under the current system. Based on several different aspects, such as the motive and justification of copyright, it is investigated whether such cultural objects should also be covered by copyright. The thesis shows that there are things that speak both for and against an extended protection.   The design of a protection for AI-generated products is the work's third and final area of ​​investigation and is thus based on the premise that it is justified with an extended copyright protection. The study focuses on a number of different aspects that can be considered particularly relevant to discuss in the protection of AI-generated products, such as the time of protection and the subject of protection.   The thesis finds that it should be possible for AI-generated works to be covered by copyright, provided that there is room for a human being to make creative choices. Conversely, this should preclude that objects from more independent AI systems, which are becoming more common, should not be able to be protected by copyright. Such a conclusion also justifies a position regarding whether such works also should be covered by copyright. In order to promote investment, there may be reasons to extend protection, but it should be noted this can lead to human creatures becoming outcompeted. When designing the protection, this imbalance can be taken into account, for example by providing a shorter protection period. / Artificiell intelligens (AI) har börjat bli en alltmer använd teknik i dagens sam­hälle. På senare år har man till och med börjat använda AI-system för att skapa kreativa verk, så kallad kreativ AI. Denna utveckling ger upphov till en rad olika upphovsrättsliga utmaningar, särskilt om det överhuvudtaget är möjligt att sådana kulturföremål kan skyddas av upphovsrätten. Mot bakgrund av den ökade använd­ningen av kreativ AI syftar uppsatsen till att utreda förhållandet mellan AI-genererade kulturföremål och upphovsrätten. För att uppfylla detta syfte besvaras tre huvudsakliga frågeställningar. Den första frågan som undersökningen avser att besvara är huruvida AI-genererade verk kan omfattas av ett upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd är dels att det skapade kulturföremålet ska omfattas av verksbegreppet, dels att det ska uppfylla kravet på originalitet, vilket även anses innefatta ett krav på mänskligt skapande. Utredningen tar bland annat stöd i EU-rättslig praxis som har förtydligat hur dessa krav ska tillämpas i en kontext där ett tekniskt hjälpmedel används.     Undersökningens andra frågeställning tar sikte på sådana alster som skapats av mer självständiga AI-system och som inte torde kunna vara föremål för ett upphovs­rättsligt skydd enligt den nuvarande ordningen. Med avstamp i ett antal olika aspekter, såsom upphovsrättens motiv och rättfärdigande, utreds huruvida även sådana kulturföremål bör omfattas av upphovsrätten. Undersökningen visar på att det finns saker som talar såväl för som mot ett utvidgat skydd.   Utformningen av ett skydd för AI-genererade alster är arbetets tredje och sista undersökningsområde och bygger alltså på förutsättningen att det är motiverat med ett utvidgat upphovsrättsligt skydd. Undersökningen fokuserar på en rad olika aspekter som kan anses vara särskilt relevanta att diskutera vid ett skydd för AI-genererade alster, såsom skyddstiden och skyddssubjektet.   Förevarande undersökning konstaterar att det torde vara möjligt för AI-genererade verk att omfattas av upphovsrätten under förutsättningen att det finns utrymme för en människa att ta kreativa val. Motsatsvis torde detta utesluta att föremål från mer självständiga AI-system, som börjar bli allt vanligare, inte bör kunna skyddas upp­hovsrättsligt. En sådan slutsats motiverar även ett ställningstagande huruvida även sådana alster bör omfattas av upphovsrätten. För att främja investeringar kan det finnas skäl att utvidga skyddet, men hänsyn bör tas till att det kan leda till att mänskliga kreatörer kan konkurreras ut. Vid utformningen av skyddet skulle man kunna ta hänsyn till denna obalans, exempelvis genom att ge en kortare skyddstid.

Detta är en explorativ studie som undersöker användares attityder gentemot AI-drivna chatbotar. Genom metoden fokusgrupper införskaffade vi empiriskt material som vi kategoriserade och analyserade med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användares inställning till chatbotar som kommunikationsverktyg är positiv, men de hade en bestämd uppfattning om vilka typer av uppgifter som lämpar sig för en chatbot och inte.

I denna studie granskas ett utvalt antal intelligenta plug-ins, för att fastställa om de gör vad som utlovas enligt deras produktbeskrivning. Avsikten med detta arbete är att ge en bild av vad man kan förvänta sig av denna nya teknologi i avseende till funktionalitet och effektivitet. Med hjälp av olika analystekniker granskas 11 ljudspår, både separat och tillsammans, för att ge en objektiv (data) bedömning av dessa plug-ins prestanda. En subjektiv (mänsklig) bedömning, via ett lyssningstest, utförs även på en låt mixad i två versioner; en av mig samt en mixad av de utvalda intelligenta plug-insen. Analysen av detta fann att prestanda och funktionalitet motsvarades av dessa intelligenta plug-ins produktbeskrivningar utifrån vad som undersökts, samt att testpersonerna upplevde att den “intelligenta mixen” innehöll flest musikaliskt tilltalande attribut

Utvecklingen av artificiell intelligens går snabbt framåt och teknologin används numera i viss utsträckning inom de flesta områden i vårt samhälle. Även inom elitidrotten i Sverige har teknologin gjort sitt intåg, dock i relativt liten skala och främst i stora lagsporter, vilket främst beror på begränsad tillgång samt att utveckling av AI är kostsamt och resurskrävande. När dessa två världar möts kan komplexa förhållanden uppstå och i denna studie har vi undersökt AI:s inverkan på elitidrottsorganisationer och elitidrott. Sex djupintervjuer med utvecklare och användare av AI inom elitidrott har utförts och ligger till grund för resultaten. Studiens resultatvisar att vid implementering och användning av AI inom elitidrottsorganisationer och elitidrotten, sker det en ömsesidig växelverkan mellan organisationen och AI. AI genererar å ena sidan fördelar inom organisationen, såsom effektivisering, stora utvecklingsmöjligheter och stöd i beslutsfattande-processer. Å andra sidan aktualiseras kulturella aspekter, etiska hänsynstaganden och mänskliga värderingar och sådana aspekter är viktiga att beakta när denna avancerade teknologi börjar användas. För verksamheten identifieras stora fördelar och möjligheter med AI, framför allt när det gäller utveckling av idrottare och elitidrott. AI upplevs också som en nödvändighet för svensk elitidrott, för att man inte ska hamna efter i utvecklingen i relation till andra nationer och därmed gå miste om internationella medaljer i framtiden

Uppsatsen diskuterar området Artificiell intelligens(AI), fullmakt och bud för att kunna faställa om AI kan klassificeras som fullmäktig eller bud vid slutande av avtal. Avtalsslut via internet har blivit allt vanligare i vårt sammahälle, då artificiell intelligens har blivit ett allt mer använt område. Slutsatsen som uppsatsen kommer fram till är att artificiell intelligens inte kan klassificeras som fullmäktig men kan klassificeras som bud vid slutande av avtal. Inom en framtid kanske AI får en mer utvecklad funktionalitet inom avtalsprocessen och kan bedömas från andra rekvisit gällande fullmäktig.

No description available.

Den här uppsatsen är en reflektion och analys av aktörers diskussioner om hur AI som generator och verktyg påverkar samt kan komma att påverka musikindustrin. Uppsatsen utgår från två frågeställningar som syftar till att genom samspel kunna öppna för diskussion om bland annat hur musik produceras och manipuleras genom AI, samt hur AI står sig gentemot kultur, uppfattningar och etik. Dessa två frågeställningar lyder: ”Hur ser olika aktörer inom musikindustrin på hur AI påverkar samt kan komma att påverka musik-skaparprocessen, och vad upplever de att det finns för potentiella fördelar och nackdelar med att använda AI inom komposition och produktion?”, samt ” Hur kan AI-genererad musik tolkas och uppfattas av vissa människor, och hur kan dessa tolkningar och uppfattningar eventuellt komma att förändras i framtiden?”. Besvarandet av dessa frågor sker genom en huvudsaklig kvalitativ metod, med stöd av netnografi och teoretisk innehållsanalys. Anledningen till valda metoder är för att kunna göra ett djupdyk i ämnena i en tvärvetenskaplig mån, och för att kunna ge en detaljerad förståelse i ämnet genom färre men alltmer koncentrerade data. Syftet med arbetet är att öppna för diskussion kring ämnet om AI och musikindustrin samt dess påverkan, för att sedan kunna reflektera kring dess potentiella påverkan i framtiden. Studien som gjorts visar på att artificiell intelligens har påverkat musikindustrin på många vis redan idag, och att AI idag bidrar till många etiska dilemman gällande vem som faktiskt står till svars för exempelvis AI-genererad musik; detta som en produkt av hur lagar inte hunnit anpassa sig till AI:s exponentiellt växande framträdande i samhället. Studien belyser även kritiken som givits till AI för dess inkräktningar på den mänskliga kreativiteten, och dess eventuella övertagande av arbetspositioner inom konstvärldarna. Trots detta så reflekterar studien även på positiv kritik, där många inom industrin belyser möjligheterna med AI inom musikkomposition och produktion med idén om AI som möjliggörare och kollaboratör.