Artificiell intelligens (AI) är ett omtalat fenomen i media där tidigare studier främst fokuserat på teknologins möjligheter. Tidigare studier är huvudsakligen gjorda om tekniken och inte hur människor uppfattar den, trots att tidigare forskning också visar att de mänskliga perspektiven kan vara väsentliga för lyckade implementationer. Även företag inom branschen för ekonomisystem ser potentialen med tekniken men känner osäkerhet kring hur det uppfattas av de anställda. Studiens syfte är att undersöka anställdas åsikter om artificiell intelligens i ekonomisystem. Detta för att belysa vad det finns för åsikter som kan påverka framtida potentiella AI-implementationer. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor där individernas åsikter utgör grunden för studien. En enkätintervju med huvudsakligen öppna frågor används för att samla in empiriska data. Denna bygger på elva öppna och sju stängda frågor, utifrån tidigare forskning och det valda ramverket, varav elva individer inom ekonomisystems-branschen besvarade studien. Dessa individer arbetar främst i segment utifrån programmering eller produktutveckling. Det empiriska materialet analyseras och struktureras upp enligt Jacobsen och Creswell och Creswells metoder för tematisering av kvalitativa data. Likaså placeras de olika teman in i de fyra kategorierna som tagits fram från ramverket Technology readiness index, vilket möjliggör vidare analys av den studerade gruppen och deras åsikter om tekniken. När analys och resultat framställs dras paralleller och egna diskussioner fram vilka leder till studiens slutsatser. Dessa visar att AI anses ha potential, både av respondenterna och tidigare forskning. Det finns däremot vissa oroligheter gällande förtroende och transparens till tekniken, vilket ses som motståndsfaktorer enligt ramverket. Likaså anses det att ytterligare utbildning behövs för att få ut full potential av AI. Studiens resultat visar däremot ett behov av tekniken för att bibehålla konkurrenskraft. Överlag finns det positivism och drivkrafter för att implementera AI i ekonomisystem, samtidigt lyfts orosmoment och problem som gör de anställda återhållsamma till AI-implementation i sitt nuvarande skick. Dessa åsikter kan agera både stärkande och hämmande faktorer för potentiella framtida AI-implementeringar i ekonomisystem. / Artificial Intelligence (AI) is a popular phenomenon in the media, where previous studies have mainly focused on the possibilities of the technology. Previous studies have primarily been conducted on the technology itself and not how people perceive it, despite previous research indicating that human perspectives can be essential for successful implementations. Even companies in the industry of economic systems recognize the potential of the technology but express uncertainty how it is perceived by the employees. The purpose of this study is to investigate employees' opinions about artificial intelligence in economic systems. This is done to contribute with more knowledge about opinions that could affect potential future AI implementations. The purpose is addressed through two research questions, where individuals’ opinions form the foundation of the study. A survey-interview with mainly open-ended questions is used to collect empirical data. It consists of eleven open-ended and seven closed-ended questions, based on previous research and the chosen framework. Eleven individuals working in the industry of economic systems responded to the study. These individuals primarily work in areas related to programming or product development. The empirical material is analyzed and structured according to Jacobsen and Creswell and Creswell's methods for thematic analysis of qualitative data. Likewise, the different themes are categorized into the four categories developed from the Technology readiness index framework, enabling further analysis of the studied group and their opinions about the technology. When the analysis and results are presented, parallels and reflections are made, leading to the study's conclusions. These show that AI is considered to have potential, both by the respondents and previous research. However, there are some concerns with trust and transparency in the technology, which are seen as inhibiting factors according to the framework. It is also considered that further education is required to fully realize the potential of AI. However, the findings of the study recognize the need for the technology to maintain competitiveness. Overall, there is positivity and drive to implement AI in economic systems, but concerns and problems are raised, making employees hesitant towards development in its current state. These opinions can act as both driving factors and inhibiting factors against potential future implementations in economic systems.

Artificiell intelligens (AI) har blivit alltmer betydelsefull i dagens samhälle, med växande tillämpningar inom olika kreativa områden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka de potentiella fördelarna och riskerna som AI erbjuder för kreativa yrken inom media. Genom analys av åtta intervjuer studerar arbetet hur AI-verktyg, såsom ChatGPT, DALL·E och Midjourney, kan effektivisera arbetsprocesser, öka tidsåtgången för kreativt arbete och främja inspiration, samtidigt som det granskar de förknippade utmaningarna, såsom rättigheter, stereotyper, deepfake och påverkan på arbetsmöjligheter. Resultaten visar att användningen av AI medför både för- och nackdelar för kreativt arbete och antyder att denna trend kommer att fortsätta i framtiden. Även om potentialen för AI-teknik är stor, förväntas mänsklig kreativitet fortfarande att ha en avgörande roll i det kreativa arbetet. Avhandlingen avslutas med att betona samhällets och individernas ansvar att aktivt delta i utvecklingsprocessen och säkerställa att lämpliga lagar och regler finns på plats för att förhindra missbruk av olika AI-system inom den kreativa sektorn. / Artificial intelligence (AI) has become increasingly significant today with growing applications in various creative fields. This bachelor thesis aims to explore the potential benefits and risks AI offers to creative professions within media. Through the analysis of eight interviews, the study investigates how AI tools, such as ChatGPT, DALL·E, and Midjourney, can streamline work processes, enhance creative work, and foster inspiration while also examining the associated challenges, such as rights, stereotypes, deepfakes, and the impact on work opportunities. The findings demonstrate that AI usage presents both advantages and disadvantages for creative work and suggests that this trend will continue in the future. While the potential of AI technology is vast, the industry is expected to undergo significant transformations. The thesis concludes by emphasizing the responsibility of society and individuals to actively participate in the development process, ensuring that appropriate laws and regulations are in place to prevent the misuse of various AI systems in the creative sector.

Artificiell intelligens har blivit kommersialiserad och har skapat en stor efterfrågan på marknaden. Trots detta är det få som vet vad teknologin innebär och till och med forskare kämpar med att hitta en universell definition. Teknologin är komplex och mångfacetterad och delar av tekniken gör den kontroversiell. Artificiell intelligens som koncept har blivit studerat utifrån ett tekniskt perspektiv och flera publikationer har gjort ett försökt att förutspå hur teknologin kommer att påverka samhällen i framtiden. Även fast efterfrågan är stor, saknas det empiriska data för hur tekniken påverkar organisationer. Det finns därför ingen nuvarande forskning till hjälp för organisationer som måste anpassa sig till teknologin.Syftet med denna studie är att börja täcka detta forskningsgap med empiriska data för att hjälpa organisationer förstå hur de påverkas av detta paradigmskifte i teknik. Studien är utförd som en fallstudie vid en offentlig organisation med medel teknologiska kunskaper. Data har samlats in via intervjuer, observationer och granskning av styrdokument. Sjutton intervjuer hölls med medarbetare från olika delar av organisationen. Data analyserades sedan utifrån ett kombinerat ramverk inkluderande teknik, organisatorisk anpassning och social hållbarhet.Studien visade att organisationen är reaktiv i sin anpassningsprocess och saknar en förståelse för tekniken. Resultatet visar att konceptet artificiell intelligens är svårt att förstå men tillämpbara exempel underlättar processen. Ett bättre informationsflöde skulle hjälpa organisationen att bli mer proaktiv i sin anpassning och bättre kunna utnyttja sin personal. Resultaten visar också att det finns etiska aspekter kring teknologin som behöver behandlas av organisationen innan artificiell intelligens kan implementeras. Forskaren argumenterar också för vikten av att använda ett sammansatt ramverk vid analys av organisatorisk påverkan av artificiell intelligens på grund av dess komplexitet. / Artificial intelligence has become commercialized and has created a huge demand on the market. However, few people know what the technology means and even scientist struggle to find a universal definition. The technology is complex and versatile with elements making it controversial. The concept of artificial intelligence has been studied in the technical field and several publications has made efforts to predict the impact that the technology will have on our societies in the future. Even if the technology has created a great demand on the market, empirical findings of how this technology is affecting organizations is lacking. There is thus no current research to help organizations adapt to this new technology.The purpose of this study is to start cover that research gap with empirical data to help organizations understand how they are affected by this paradigm shift in technology. The study is conducted as a single case study at a public organization with middle technological skills. Data has been collected through interviews, observations and reviewing of governing documents. Seventeen interviews were held with employees with different work roles in the administration. The data was then analyzed from a combined framework including technology, organizational adaptation and social sustainability.The study found that the organization is reactive in its adaptation process and lacking an understanding of the technology. The findings show that the concept of artificial intelligence is hard to understand but applicable and tangible examples facilitates the process. A better information flow would help the investigated organization to become more proactive in its adaptation and better utilize its personnel. The findings also show that there are ethical issues about the technology that the organization needs to process before beginning an implementation. The researcher also argues the importance of a joint framework when analyzing the organizational impact of artificial intelligence due to its complexity.

No description available.

I detta arbete skriver vi om den semantiska webben och vad den har för effekt på människan. Vi börjar med att skriva vad den semantiska webben är för att sedan gå över till hur webben fram till idag påverkat människan för att kunna fastställa vad en semantisk webb kan göra föratt påverka oss. Vi skriver även om det mänskliga elementet, hur vi utvecklas tillsammansmed teknologin och hur vi har förändrats under processen. Vi skriver hur webben ändrarspråket, tänkandet och till och med hur den gör oss människor lata men även hur den hjälpeross i vår utveckling. / In this paper we write about the semantic web and what effect it has on mankind. We start off by writing what the semantic web is and what it has to offer us. We then write what thedevelopment of todays web has done to affect us to be able to secure a thought of what afuture semantic web might do to affect us. We also write about the human element togetherwith technology to see how we’ve evolved together. We write about how the web haveeffected our language, our thinking and how it’s making us lazier but also how it’s helping usin our development.

In this thesis, the design and use of ontologies as domain knowledge sources in information-providing dialogue systems are investigated. The research is divided into two parts, theoretical investigations that have resulted in a requirements specifications on the design of ontologies to be used in information-providing dialogue systems, and empirical work on the development of a framework for use of ontologies in information-providing dialogue systems. The framework includes three models: A model for ontology-based semantic analysis of questions. A model for ontology-based dialogue management, specifically focus management and clarifications. A model for ontology-based domain knowledge management, specifically transformation of user requests to system oriented concepts used for information retrieval. In this thesis, it is shown that using ontologies to represent and reason on domain knowledge in dialogue systems has several advantages. A deeper semantic analysis is possible in several modules and a more natural and efficient dialogue can be achieved. Another important aspect is that it facilitates portability; to be able to reuse adapt the dialogue system to new tasks and domains, since the domain-specific knowledge is separated form generic features in the dialogue system architecture. Other advantages are that it reduces the complexity of linguistic produced in various domains.

Eftersom det under de senaste åren skett en explosionsartad utveckling av deep learning och AI är det av intresse att utreda hur det svenska straffrättssystemet klarar av denna teknikutveckling. Frågan uppstår om vem som ska hållas straffrättsligt ansvarig när AI begår lagöverträdelser. Det finns, så vitt jag har funnit, ytterst lite skrivet om just denna problematik. Jag strävar emellertid inte efter att besvara hur problemen med AI ska lösas överlag eftersom detta skulle blir alldeles för omfattande för denna uppsats. Istället kommer frågan om vem som kan hållas straffrättsligt ansvarig när AI begår lagöverträdelser att utredas genom två fiktiva exempel om vållande till annans död. I var sitt exemplen har två självkörande fordon, ett som kräver mänsklig övervakning samt ett som saknar både ratt och pedaler, krockat med en annan trafikant.  De potentiella gärningsmännen i exemplen är det självkörande fordons AI som inte bromsar, den fysiska personen i fordonet som aktiverar autopiloten och sedan inte själv bromsar, och någon person i det företag som tillverkar eller säljer det självkörande fordonet. Varje gärningsman måste begå en egen otillåten gärning eftersom det annars skulle bli vikarierande ansvar, dvs. att någon döms för någon annans gärning. Uppsatsen behandlar bl.a. underlåtenhet och företagaransvar.

The purpose of this project is to evaluate the performance of a forecasting model based on a multivariate dataset consisting of time series of traffic characteristic performance data from a mobile network. The forecasting is made using machine learning with a deep neural network. The first part of the project involves the adaption of the model design to fit the dataset and is followed by a number of simulations where the aim is to tune the parameters of the model to give the best performance. The simulations show that with well tuned parameters, the neural network performes better than the baseline model, even when using only a univariate dataset. If a multivariate dataset is used, the neural network outperforms the baseline model even when the dataset is small.

This report is an investigation of the technological frames of Twitter users, regarding the phenomenon Artificial Intelligence. Tweets were collected as data and emotions were extracted through sentiment analysis. These emotions regarding AI were categorized using genre theory, more specifically Rob Klings (1994) genre conventions. This showed that the majority of Twitter users expressed positive feelings regarding AI, with trust, anticipation and joy as the most prominently displayed feelings. This is the leading technological frame of the users. Since our understanding of technology is created through socio-cognitive processes, this could have implications for AI. There is a risk of incongruencies between research into the phenomenon and the discussions on social media. Furthermore, light is shed on why this might be the case.

Artificiell intelligens är digitala tekniker som har utvecklats snabbt de senaste åren. Allt fler uppgifter som tidigare krävt mänsklig färdighet och intelligens kan numera utföras autonomt av artificiell intelligens. Till följd av dess förmågor att på ett effektivt sätt behandla stora mängder information, lära sig nya saker, göra förutsägelser och föreslå handlingsalternativ samt i varierande grad handla efter egna uppfattningar, kan artificiell intelligens utgöra ett viktigt stöd vid beslutsfattande. Artificiell intelligens kan i teorin till och med ersätta människor. Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar artificiell intelligens kan användas för beslutsfattande i aktiebolag och att utvärdera hur svensk aktiebolagsrätt förhåller sig till den tekniska utveckling som sker på området. Frågor som uppstår är om artificiell intelligens kan ersätta aktieägare respektive styrelsen, i vilken utsträckning styrelsen kan delegera beslutsfattande till artificiell intelligens samt i vilken utsträckning styrelsen kan ta hjälp av artificiell intelligens vid sitt beslutsfattande. Även om vissa frågor med självklarhet kan besvaras, visar studien att det någonstans på vägen kommer en punkt där det inte går att avgöra hur artificiell intelligens ska behandlas. Undersökningen visar att artificiell intelligens varken kan ersätta aktieägare eller styrelsen i ett aktiebolag. Vad gäller styrelsens möjlighet att delegera beslutsfattande till artificiell intelligens samt om styrelsen kan ta hjälp av artificiell intelligens vid beslutsfattande, uppstår frågan om det kan anses oaktsamt av en styrelseledamot att använda artificiell intelligens på nämnt sätt och i sådant fall under vilka förutsättningar. En sådan aktsamhetsbedömning kan leda till att styrelseledamöter sanktioneras genom skadestånd. Rättsläget är oklart avseende om de uppgifter som styrelsen kan delegera till fysiska personer eller organ inom bolaget med ansvarsreducerande verkan, även kan delegeras till AI. Slutligen har styrelsen ett mycket stort handlingsutrymme att fatta beslut i aktiebolaget, under förutsättning att styrelsen iakttar bolagets intresse med omsorg. Det torde vara upp till styrelsen att avgöra om ett ärende kan beredas på ett tillfredsställande sätt med hjälp av AI.