SAMMANFATTNING Titel: Utvecklingen av redovisningssystem: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsultens arbetssätt har förändrats de senaste tio åren. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emilia Thunell och Alice Vingård Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - juni Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för den tekniska utvecklingen av redovisningssystem från 2010 till nutid på mindre och medelstora redovisningsbyråer för att se hur redovisningskonsultens arbete har utvecklats. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av mestadels redovisningskonsulter men även en Product Manager. Resultat och slutsats: Utvecklingen av redovisningssystemet har bidragit till att redovisningskonsultens arbetssätt är mycket effektivare idag än vad det var för tio år sedan. Slutsatsen har dragits att det finns flera olika faktorer som har påverkat utvecklingen av redovisningssystemen och därför redovisningskonsultens arbetssätt. Dessa faktorer kan kopplas till den institutionella teorin. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka förståelsen för vilka isomorfa faktorer som påverkar redovisningsbyråers vilja att digitalisera sig. Det praktiska forskningsbidrag är att företag måste ta hänsyn till att digitaliseringen är en uppåtgående trend och se till samhällets efterfrågan när det kommer till digitalisering för att undvika att gå miste om sin legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Utföra flera studier på företag inom samma bransch, men att inkludera större byråer istället för att se om det skiljer sig från det som inte är lika stora. Även titta på fler kontextuella teorier för att undersöka om det finns andra faktorer som påverkar redovisningskonsulten arbete med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Till sist titta på andra faktorer såsom sociala och ekonomiska faktorer, då denna studie endast tittar på den tekniska utvecklingen. Nyckelord: Redovisning, Institutionella teorin, Isomorfism, Digitalisering, Automatisering, Artificiell intelligens (AI) / ABSTRACT Title: The development of accounting systems: A qualitative study of how the accounting consultant's working methods have changed in the last ten years. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emilia Thunell and Alice Vingård Supervisor: Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - June Aim: The aim of this study is to create an understanding of the technical development of accounting systems from 2010 to the present at smaller and medium-sized accounting firms to see how the accounting consult’s work has developed. Method: The study was conducted using a qualitative method. To collect the empirical material, eight semi-structured interviews were conducted where the sample consisted mostly of accounting consultants but also one Product Manager. Results and conclusions: The development of accounting systems has contributed to the accounting consultant ́s working method being much more efficient today than in comparison to ten years ago. The conclusion of the study is that it has shown several different factors that have affected the development of accounting systems and therefore the accounting consultants working method. These factors can be linked to the institutional theory. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is to increase the understanding of which isomorphic factors affect accounting firms' willingness to digitize. The practical research contribution is that companies must consider that digitalization is an upward going trend and ensure society's demand when it comes to digitalization to avoid losing their legitimacy. Suggestions for future research: Perform several studies at companies in the same industry, but to include larger firms to see if it differs from smaller firms. Also look at more contextual theories to investigate if there are other factors that affect the accounting consultant's work regarding technical developments. Finally, look at other factors such as social and economic factors, as this study only looks at technological factors. Key words: Accounting, Institutional theory, Isomorphism, Digitalization, Automation, Artificial intelligence

För nästan hundra år sedan, lades grunden för det som senare kom att benämnas som human relations. HR-perspektivet med Mayos “Hawthornsstudie” i spetsen, innebar ett skifte i hanterandet och synsättet av människor i organisationer. Taylorismens organisatoriska kontroll och effektivitet byttes ut mot människors behov och välmående. Numera är HR-diskursen mångfacetterat och dess nuvarande existens ses som relativt självklar i många sammanhang. Men i och med den nya teknologiska eran, som numera innefattar artificiella intelligenta (AI)-enheter, gör att HR-perspektivet inte bör negligera dessa nya aktanters involvering. Med hänsyn till AI-enheternas ökade inkludering i organisationers och individers vardagliga leverne, räcker det nuvarande HR-perspektivet inte till. Förbiseendet av en AI-enhets inflytande på individer och organisationer i kombination med att det nuvarande HR-perspektivet inte beaktar eller kan hantera en ny “aktör” i sammanhanget, ansåg vi vara högst problematiskt. Problematiken synliggörs inte minst i våra två exemplifierande fall Trelleborg och Kungsbacka kommun, där AI-enheter skapat oro och medfört konsekvenser för både organisationen och individen. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att bidra till en ökad förståelse för hur en AI-aktant bör inkluderas och beaktas i det nuvarande HR-perspektivet. Uppsatsens bidrag till HR-området gjordes genom att presentera ett nytt HR-AI perspektiv, som inkluderar AI-enheter på ett högst medvetet sätt. Det befintliga HR-områdets breda spektrum, gjorde att vi valde att utgå från särskilda HR-grundantaganden, som i sin tur underbyggdes av en redogörelse för HR-områdets vitala delar. Genom inkluderandet av Latours Actor Network Theory (ANT) i kombination med en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats, möjliggjordes därmed en resa in i rhizomatiska resonemang, som i slutändan ledde fram till det nya perspektivet, HR-AI.  Vårt nya HR-AI perspektiv belyser därmed AI-enheter som centrala aktanter i sammanhanget, vilket gör att det nya perspektivet betraktar och behandlar AI-enheter som komplexa samt unika aktanter med nio unika behov. AI-enheternas behov bör i sin tur matchas med organisationens och individens behov, för att därigenom uppnå en “win-win-win” situation. Exemplifierande av fallen i kombination med uppsatsens analys, visar därmed att AI:s behov bör tillgodoses och beaktas som vitala för en organisation och individ. HR-AI perspektivet innehåller även flertalet praktiska “goda idéer”, för hur aktörer kan hantera och inkludera den nya medarbetaren.

Problemformulering: På vilka sätt hanteras och påverkas en organisations intressenter av implementeringen av AI-system?  Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån en organisations intressenters uppfattning kartlägga på vilka sätt intressenterna hanteras och påverkas av implementering av AI-system. Metod: Studien har utgångspunkt i kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Den genomförda studien är en fallstudie, där Länsförsäkringar har studerats. Det empiriska materialet är insamlat genom tio semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Med vår studie kan vi se att implementeringen av Länsförsäkringars chatbot påverkar de anställda. Den potentiella utvecklingen av AI däremot tenderar att påverka flera intressentgrupper. Vidare kan vi se i studiens resultat svårigheter att identifiera organisationens intressenter samt svårigheter att prioritera och värdera intressenter, vilket överlag överensstämmer med den framtagna teorin gällande intressentmodellen. Vi kan därför dra slutsatsen att Länsförsäkringar bör identifiera intressenter och dess påverkan av utvecklingen av AI för veta hur intressenter ska hanteras. / Research question: In what ways is an organization's stakeholders handled and affected by the implementation of AI-systems? Purpose: The purpose of this study is to map, based on the perception of an organization's stakeholders, in what ways stakeholders are handled and affected by the implementation of AI-systems.  Method: The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach. The completed study is a case study, where Länsförsäkringar has been studied. The empirical material is collected through ten semi-structured interviews. Conclusion: With our study, can we see that the implementation of Länsförsäkringar's chatbot affects the employees. The potential development of AI, on the other hand, tends to affect several stakeholder groups. Furthermore, we can see in the results of the study difficulties in identifying the organization's stakeholders as well as difficulties in prioritizing and evaluating stakeholders, which is generally in line with the developed theory regarding the stakeholder model. We can therefore conclude that Länsförsäkringar should identify stakeholders and their impact on the development of AI in order to know how stakeholders should be handled.

Idag är artificiell intelligens inom sjukvården ett omtalat ämne. Tidigare litteratur visar att det finns en tydlig potential för AI inom sjukvården där det kan göra stor nytta. Syftet med denna studien har varit att belysa var den svenska sjukvården befinner sig idag och identifiera de begränsningar som finns och försvårar sjukvårdens arbete med AI. Studien har fokuserat på att tala med experter inom området för att få deras perspektiv på situationen.  Empiriska materialet tyder på att den svenska sjukvården inte är tillräckligt förberedd och digitalt mogen för någon större utbreddhet av AI idag. Det påpekas att det krävs en digital transformation där digitala rutiner och processer blir en större del av den svenska sjukvårdens vardag först. Det visar sig att regelverken kring AI och datahantering inte är kompatibla med de ambitioner som finns vad gäller AI inom sjukvården. Denna uppsats visar att det finns ett tydligt glapp mellan förväntningarna kring AI och det faktiska arbetet i sjukvården där optimismen inte är lika tydlig. Det krävs en tydligare nationell samordning, större digital kompetens och framför allt en större ödmjukhet inför att det tar tid att bli digitalt mogen för en sådan stor förändring som AI. / Today, AI in healthcare is a popular topic. Previous literature shows that there is a clear potential for AI in healthcare where it can be of great benefit. The purpose of this study has been to shed light on where Swedish healthcare is today and identify the limitations that exist and complicate healthcare's work with AI. The study has focused on talking to experts in the field to get their perspective on the situation. Empirical evidence suggests that Swedish healthcare is not sufficiently prepared and digitally mature for any greater prevalence of AI today. It is pointed out that a digital transformation is required where digital routines and processes become a larger part of Swedish healthcare's everyday life first. It turns out that the regulations regarding AI and data management are not compatible with the ambitions that exist with regard to AI in healthcare. This essay shows that there is a clear gap between the expectations around AI and the actual work in healthcare where the optimism is not as clear. Clearer national coordination, greater digital competence and, above all, greater humility are required before it takes time to become digitally mature for such a major change as AI.

In this thesis a new concept called domain knowledge management for informationproviding dialogue systems is introduced. Domain knowledge management includes issues related to representation and use of domain knowledge as well as access of background information sources, issues that previously have been incorporated in dialogue management. The work on domain knowledge management reported in this thesis can be divided in two parts. On a general theoretical level, knowledge sources and models used for dialogue management, including domain knowledge management, are studied and related to the capabilities they support. On a more practical level, domain knowledge management is examined in the contexts of a dialogue system framework and a specific instance of this framework, the ÖTRAF system. In this system domain knowledge management is implemented in a separate module, a Domain Knowledge Manager. The use of a specialised Domain Knowledge Manager has a number of advantages. The first is that dialogue management becomes more focused as it only has to consider dialogue phenomena, while domain-specific reasoning is handled by the Domain Knowledge Manager. Secondly, porting of a system to new domains is facilitated since domain-related issues are separated out in specialised domain knowledge sources. The third advantage with a separate module for domain knowledge management is that domain knowledge sources can be easily modified, exchanged, and reused. / <p>Report code: LiU-Tek-Lic-2001:27.</p>

Psykisk ohälsa har blivit alltmer vanligt förekommande och identifieras idag som ett globalt problem. Siffror för unga svenskar i åldersspannet 16-29 år som lider av psykiska problem visar oroväckande ökningar under de senaste 15 åren. Samtidigt som det sker en ökning av psykiska problem genomförs studier som belyser vikten av AI inom hälsosektorn. Dessa studier omfattar både fördelar och begränsningar, där ett återkommande tema är bristande acceptans från användarens sida. Syftet med denna studie är att undersöka acceptansen hos unga vuxna män och kvinnor i Sverige, i åldersspannet 16-29 år. Acceptansen undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning baserad på TAM (technology acceptance model). Enkätundersökningen inkluderade totalt 73 respondenter. Vi vill dock påpeka att detta antal kan begränsa validiteten och möjligheten till generalisering.  För respektive chatbotar och avatarer har fem hypoteser definierats, varav samtliga gällande chatbotar accepteras medan fyra av fem gällande avatarer. Resultaten från studiens hypoteser visar tydliga relationer, med positiva korrelationer och signifikanta värden på en-procentsnivå (p &lt; 0,01). Det framkommer klara samband mellan uppfattad användarvänlighet och uppfattad användbarhet, uppfattad användbarhet och attityd till användning, samt mellan attityd till användning och förmodad användning. Dessa resultat, baserade på insamlad data från studiens enkätundersökning, avslöjar en övergripande låg acceptans bland unga svenskar när det gäller AI-integrerad hälsorådgivning, och att det finns en viss oro och tveksamhet när det gället användningen av AI inom psykvården. / Mental health issues have become increasingly common and are now identified as a global problem. Figures for young Swedes aged 16-29 suffering from mental health problems show alarming increases over the past 15 years. Concurrently with the rise in mental health issues, studies highlighting the importance of AI in the healthcare sector are being conducted. These studies cover both advantages and limitations, with a recurring theme being a lack of acceptance from users. The purpose of this study is to examine the acceptance among young adults, both men and women, in Sweden, within the age range of 16-29 years. Acceptance is investigated through a quantitative survey based on the Technology Acceptance Model (TAM). The survey included a total of 73 respondents. However, we would like to point out that this number may limit the validity and generalizability of the findings. For both chatbots and avatars, five hypotheses have been defined, with all related to chatbots being accepted while four out of five related to avatars are accepted. The results of the study's hypotheses show clear relationships, with positive correlations and significant values at the one percent level (p &lt; 0.01). There are clear connections between perceived ease of use and perceived usefulness, perceived usefulness and attitude toward use, as well as between attitude toward use and intended use. These results, based on collected data from the survey, reveal an overall low acceptance among young Swedes regarding AI-integrated health advice and indicate a certain level of concern and hesitation regarding the use of AI in mental healthcare

This study examined how Swedish digital marketers use AI and its impact on their workflow, as well as the limitations of adopting AI for digital marketing. Semi-structured interviews were performed with Swedish digital marketing professionals, and a thematic analysis was conducted to identify themes and patterns that appeared in the data collection.  The software used by participants varied, but all seven utilized ChatGPT. Five used Google Ads and Google Analytics, three used Adobe software (including Adobe Firefly and Photoshop), and two used Midjourney. Other software was also used independently by participants. The findings indicate that AI has enhanced perceived productivity and proved valuable to marketers. Those who employed AI technology reported more effective work sessions and shorter work completion times. However, the study also identified significant limitations of AI in digital marketing. These limitations include AI's inability to match human creativity, which limits the development of creative brand storylines, campaign designs, and content production. Additionally, issues with the tone and accuracy of generative AI content highlight the need to maintain authenticity and reliability in marketing communications. Marketers expressed concerns about the accuracy and quality of AI-generated information and sought clearer guidelines and regulations regarding the use of AI tools.

Artificial intelligence (AI) has gained tremendous popularity in recent years, influencing the majority of industry sectors worldwide with its automation, generative, and analytical abilities. However, the real estate industry has been slow to adapt compared to others. This cautious approach is due to worries about costs, integrating new systems, and keeping data secure. As a result, real estate firms often take their time to adapt to these changes in a rapidly evolving market.  This study investigates the challenges and opportunities for the use of AI in Sweden’s real estate market. It is a qualitative research based on existing literature and interviews with representatives from 11 well-known Swedish companies connected to the real estate industry in different ways. The collected data provides an overview of the present level of AI application, outlining both the challenges that the industry faces and the opportunity for technological adaptation. The study dives deeper into these integration problems, highlighting important roadblocks such as cultural skepticism, reluctance to change, and worries about data protection. These issues highlight the complexity of incorporating new technologies into traditional real estate procedures, emphasizing the need for a nuanced approach to technology adoption.  Several strategic recommendations are made, including encouraging strategic collaborations, instituting strong data security measures, and undertaking ongoing training programs to improve workforce proficiency. These measures are intended to make AI integration more seamless and to fully realize its potential in the industry. Overall, the thesis argues that AI can improve the operational efficiency of Sweden’s real estate market. However, attaining its full potential necessitates overcoming the hurdles by strategic interventions and cultural changes. / Artificiell intelligens (AI) har blivit mycket populärt de senaste åren och påverkar de flesta branscher globalt med sina automatiserings-, generativa och analytiska förmågor. Fastighetsbranschen har dock varit långsam med att anpassa sig jämfört med andra. Denna försiktiga inställning beror på oro för kostnader, integrering av nya system och datasäkerhet. Som ett resultat tar fastighetsföretag ofta lång tid på sig att anpassa sig till dessa förändringar i en snabbt föränderlig marknad.  Denna studie undersöker utmaningarna och möjligheterna för användning av AI på den svenska fastighetsmarknaden. Studien är en kvalitativ forskning baserad på befintlig litteratur och intervjuer med representanter från elva välkända svenska företag kopplade till fastighetsbranschen på olika sätt. Den data som samlats in ger en översikt över den nuvarande nivån av AI-tillämpning och beskriver både de utmaningar som branschen står inför och de möjligheter som finns för teknologisk anpassning. Studien fördjupar sig i dessa integrationsproblem och lyfter fram hinder som kulturell skepsis, mot-vilja mot förändring och oro över dataskydd. Dessa hinder belyser komplexiteten i att införliva ny teknik i traditionella fastighetsprocesser, vilket betonar behovet av ett nyanserat förhållningssätt till teknikanvändning. Flera strategiska rekommendationer ges, inklusive att uppmuntra strategiska samarbeten, införa starka dataskyddsåtgärder och genomföra pågående utbildningsprogram för att förbättra arbetskraftens kompetens. Dessa åtgärder syftar till att göra AI-integration mer smidig och att fullt ut realisera dess potential i branschen. Sammanfattningsvis landar studien i att AI kan förbättra den operativa effektiviteten på Sveriges fastighetsmarknad. Att uppnå dess fulla potential kräver dock att man övervinner de nämnda hindren genom strategiska insatser och kulturella förändringar.

Företag arbetar ständigt med att förbättra olika delar av sin verksamhet på grund av den snabba digitaliseringen och införandet av framtidens teknik. En av dessa verksamheten är IT-support. Komplexiteten av implementering av nya verktyg och ny teknik i verksamheten skapar nya utmaningar för IT-support att lösa. Därav sätter det press på att IT-support effektiviserar sina processer och ser över hur AI och automatisering kan öka effektiviteten och lösningsförmågan av IT-ärenden. Det finns därför behov att hitta nya lösningar på verktyg och processer för att IT-support ska kunna behandla framtidens omfång och komplexitet på IT-ärenden. Denna studie syftar till att undersöka hur IT-support kan effektiviseras genom att se över verksamhetens processer och hur nya verktyg kan implementeras. Därav har en kvalitativ studie genomförts. Studiens syfte är att skapa förståelse för hur dagens teknik påverkar IT-support och hur IT-support kan genomföra ändringar i sitt arbete för att bemöta framtidens omfång och komplexitet på teknik. Studien baserades på sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som är användare till IT-supportsystem. Studien visar att kontinuerliga möten och ta med användares åsikter i hur processen mellan användare och IT-support ska gå till och samtidigt se över hur AI kan implementeras kan IT-support effektiviseras och ta hand om ännu fler ärenden. Detta förebygger framtida IT-problem och gör att processen mellan användare och IT-support blir tydligare. Genom att verksamhetens avdelningar samarbetar kan IT-hälsan i organisationen bli bättre och framtida IT-problem kan förebyggas.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser av den digitala teknikutvecklingen, inklusive artificiell intelligens och algoritmiska tjänster, och hur elever formerar sina tankar om vilka konsekvenser det får för samhällskunskapsundervisningen och det framtida demokratiska deltagandet. För att uppfylla syftet har semistrukturerade samtalsintervjuer använts som datainsamlingsmetod där totalt elva elever intervjuats från två olika skolor. En öppen tematisk analys applicerades på datan som resulterade i åtta olika teman. Därefter analyserades resultatet utifrån Andrew Feenbergs teoretiska referensram som består av en kritisk förståelse för hur teknologi och dess utveckling formar och påverkar samhället och hur människor interagerar med den. Eleverna kom fram till att AI kan användas för att effektivisera industrin likväl som ett verktyg i skolan för att hjälpa elever med inlärningen. Däremot har AI negativa sidor också. Rädslan att AI tar över mänskligheten växer och det skapas innehåll som är deepfake där det är svårt att avgöra vad som stämmer. Algoritmer kan också bli ett problem då det många gånger baseras på vad du tittar på och att det blir som en konfirmeringsbias. Du får bara upp ett fåtal perspektiv. Elevernamenar att människor utnyttjas av producenterna av AI och algoritmer eftersom det styr oss i en viss riktning. Eleverna kommer fram till att det måste finnas någon kontroll för att inte kränka individer och skada demokratin och ger förslag på en statlig eller överstatlig kontroll. AI har även lett till att eleverna får en försvårad skolgång med fler prov. Tilliten mellan lärare ochelever minskar. AI måste integreras mer i skolan. Därtill menar eleverna att nya kunskaper kommer bli viktiga, däribland tekniska kunskaper, källkritik, öppenhet och förmågor så som att resonera och argumentera. Eleverna har en önskan om att de ska förberedas med de nya kunskaperna för att aktivt kunna ta del av det nya samhället som komma skall. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about high school students’ experiences of the development of digital technology, including artificial intelligence and algorithms. The study aims to explain how the development of digital technologies might change the subject social studies in school and a future democratic citizenship. Semi-structuredconversational interviews have been used as a data collection method where a total of eleven students have been interviewed from two different schools. An open thematic analysis was used which resulted in eight themes. The results were analyzed based on Andrew Feenberg’s theory, which consist of a critical understanding of how technology and its development shape and influence society and how people interact with it. The students concluded that AI can be used as a tool to help students with learning. However, students felt a rising fear that AI might wipe out humanity and the fact that it can create deepfake content which makes it difficult to determine what is true. Algorithms, like your for-u-page can lead to a narrowed perspectivewhere you do not see the bigger picture. Furthermore, the students believe that humans are exploited by the producers of AI and platforms that uses algorithms since it steers us in a certain direction. The students concluded that AI needs to be controlled, for example by the state. They think that might avoid violations and a restriction of democracy. The development of AI hasled to an increase in tests for the students. The trust between teachers and students have decreased. The students wish to talk more about AI and the effects of it. They also believe that a new set of competences will become more important, for example technical knowledge, how to deal with a big amount of information as well as abilities such as reasoning and arguing, to be able to actively take part in the new society that is yet to come.