Bakgrund: Det är viktigt att specialistsjuksköterskor kan hjälpa patienter att värdera sin smärta postoperativt. Detta för att patientens ska kunna ges en adekvat smärtlindring och undvika att smärtan bidrar till postoperativa komplikationer. Ett vanligt smärtskattningsinstrument är numerisk smärtskattningsskala (NRS) där patienten får värdera sin upplevda smärta mellan 0–10 där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om det finns skillnader mellan patienter som skattar postoperativ smärta NRS ≥ 4 och de som skattar postoperativ smärta NRS ≤ 3 efter att ha genomgått en höftledsplastikoperation. Metod: Denna studie har en kvantitativ design. Deltagare är patienter som mellan åren 2019–2021 har genomgått en höftledsplastikoperation. Data som analyserats är hämtad från Provisio, ett kvalitetsregister där data från patientens pre-, peri- och postoperativa vård registreras. Totalt ingick 2136 patienter i studien. Resultat: Resultatet visar att vissa signifikanta skillnader kunde ses bland grupperna. Kvinnor har mer ont än män, yngre skattar sin smärta högre än de som är äldre. De som har en lägre ASA-klass skattar sin smärta högre än de som har ASA-klass ≥ 3. De patienter som genomgått en revisionsplastikoperation av höftleden har mer ont än de som genomgått primär höftledsplastikoperation. De som blöder mer under operationen, har mer ont än de som blöder lite. En längre operationstid visar på att smärtan är högre postoperativt. Anestesiform påverkade inte den postoperativa smärtan i denna studie. Konklusion: Den skattade postoperativa smärtan skiljde sig åt mellan flera av grupperna. Detta visar vikten av att vara medveten om vad som kan öka risken för högre smärta postoperativt och att samtidigt alltid arbeta personcentrerat från den enskilde patientens behov och resurser i samband med höftledsplastikoperationer.

Bakgrund Artros, som är en degenerativ ledsjukdom, är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Sjukdomen är vanligare hos äldre än hos yngre och det är fler kvinnor än män som utvecklar artros. Normalt sker en nybildning av brosk kontinuerligt i alla kroppens leder, men vid artros bryts brosket ner utan att någon nybildning sker. Artros kan förekomma i alla kroppens leder, men det är framför allt knä, höft och fingerleder som drabbas. Smärta är oftast det första symtomet på sjukdomen. Smärtan behandlas i första hand med paracetamol eller non steroid inflammatory drugs (NSAID). En annan typ av behandling som personer med artros använder sig av är Komplementär och Alternativ Medicin (KAM). KAM är per definition av National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) en grupp av produkter, metoder och inrättningar som utövar dessa metoder som normalt inte inräknas i den traditionella vården. Dessa metoder och produkter indelas av NCCAM i större grupper. De fyra huvudgrupperna är naturliga produkter, mind-body, manipulation av vävnader och övriga KAM. Det har visats att personer med artros väljer att använda sig av KAM för att lindra sin smärta då de inte fått tillräcklig smärtlindring genom den traditionella vården. Vid artros är de vanligaste använda KAM metoderna kiropraktik, naturliga produkter (kosttillskott), massage och magnetterapi. Syfte Var att beskriva KAM metoder som används vid artros och i vilken utsträckning de ger smärtlindrande effekt. Metod Denna litteraturstudie syftade till att beskriva den forskning som gjorts på om olika KAM metoder hade smärtlindrande effekt vid artros. Sökord som användes vid databassökningen var osteoarthritis, pain, complementary therapies och alternative therapy. Förutom dessa användes mer specifika sökord för de olika KAM metoder som personer med artros använder sig av, till exempel massage. I studien har 17 artiklar inkluderats. Resultat I gruppen naturliga produkter var det Phytalgic®, purple passionfruit-peel, gurkmeja och ingefära som uppvisade smärtlindring. Mind-body metoder som studerades var tai chi och akupunktur. Smärtreducering erhölls av tai chi och effekten kvarstod i minst12 veckor. Två av tre akupunkturstudier visade att smärtlindring erhölls, men effekten kvarstod olika länge. Massage och kiropraktik studerades i gruppen manipulation av vävnader och även dessa metoder gav smärtlindring under varierande tid. Övriga KAM som studerades var magnetarmband, olika former av elektrisk stimulation och balneoterapi. Alla metoderna visade någon form av smärtreduktion, men magnetarmband visade enbart reduktion på sensorisk smärta. Slutsats Alla undersökta KAM metoder i samband med artros visade smärtreducering i varierande grad och effekten kvarstod under olika lång tid. Föreliggande studies resultat kan inte direkt användas för att rekommendera olika KAM-behandlingar för personer med artros. Mer forskning kring metoderna behövs för att utifrån vetenskap och beprövad grund få tillräckligt evidens för att integrera KAM med den traditionella vården. Då skulle personer med artros kunna ges ytterligare möjligheter till smärtkontroll. Nyckelord: Artros, smärta, komplementär och alternativ medicin och KAM

Humans use their hands on a daily basis, and they are a fundamental part of our lives both in terms of our work and our everyday activities. One of the key things that our hands allow us to do is grab onto objects. Unfortunately however, sometimes this ability to grab onto things becomes weakened, for example due to old age or diseases such as arthritis. This project was aimed to see if mechatronic engineering could be implemented to remedy this problem, while maintaining good accessibility and design. The resulting solution was a glove with pressure sensors and an integrated pulley system, which would provide a pulling force on the fingers and allow the user to get a reinforced grip on objects. A key factor in this design was to provide adequate function, without compromising form, i.e making the glove easy to wear and not clunky. The resulting glove provided substantial support to the test subjects grip strength, and presented a valid way to counteract their weekend state. However, the form was still considered too clunky and not efficient enough to warrant daily use. For future work, alternative pulley systems might be a valid option to slim down the glove and make it more accessible. Collaborating with people from the mechatronics industry, specifically those geared towards human augmentation, may also be beneficial to those with lacking experience or connections in the subject area. Conducting research specifically about what is considered “easy to use” may also be necessary to further solidify any changes in design. / Människor använder sina händer vardagligen, och de är en fundamental del av våra liv vad gäller både vardagssysslor och arbete. En av de viktigaste funktionerna våra händer utgör är att de tillåter oss att greppa tag i saker. Tyvärr händer det dock att denna förmåga försvagas exempelvis på grund av ålder eller sjukdomar såsom artros. Detta projekt var ämnat att se om en mekatronisk lösning kunde användas för att åtgärda detta problem, utan att göra uppoffringar vad gäller enkel design och tydlig form. Resultatet var en handske med trycksensorer och en integrerad motor som erbjöd en dragande kraft i fingrarna och ett förstärkt grepp. Den resulterande handsken erbjöd tillfredsställande support till testpersonerna greppstyrka och visade sig vara en rimlig lösning på de problem som individens artros ställt till med. Dessvärre ansågs formen fortfarande lite för otymplig och svårhanterad för att tillfredsställa önskemålen i den aspekten. För fortsatt arbete kan en annorlunda integration av motorn vara ett rimligt alternativ för att slimma ner handsken. Samarbete med företag inom robotik och mänskliga proteser kan också vara gynnsamt, speciellt för de med liten erfarenhet eller med fåtal kontakter inom testområdet. Tydligare efterforskning på vad som är “enkelt att använda” kan också leda designen i en bättre riktning.

Artros är en vanlig folksjukdom där 3-5 procent av Sveriges befolkning är drabbad. Oftast drabbas höft- och knälederna vilka är de viktbärande lederna men även andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien är baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar där Goodmans sju steg används som metod. Resultatet presenteras under temat smärta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar. Smärta är ett vanligt förekommande problem för patienter med artros och många upplever smärta dagligen. Vardagliga aktiviteter såsom hushållsarbete, promenader och begränsningar i utövandet av fritidsaktiviteter skapar problem i dessa patienters liv. Smärta och fysiska begränsningar är även bundet till sjukdomens svårighetsgrad. Socialt stöd är viktigt för artrospatienter och kan minska känslan av depression och isolering. Artrossjukdomen drabbar således patienterna både fysiskt, psykiskt och socialt och ger begränsningar i det vardagliga livet. / Osteoarthritis is a common disease which affects 3-5 percent of the Swedish population. Most often the hip and knee joints are affected which are the weight-bearing joints, but other joints can also be affected. The aim of this systematic literature review is to illuminate adult patient’s experiences of osteoarthritis in daily life. The study is based on 11 qualitative and quantitative articles guided by Goodman's seven-step model as a method. The results are presentered by the theme pain and the three categories: physical disability, psychological impact and social restrictions. Pain is a common problem for patients with osteoarthritis and many patients feel pain daily. Activities of daily living such as housework, walking and limitations in leisure activities create problems in these patient’s lives. Pain and physical limitations are associated with severity of the disease. Social support is important for patient's with osteoarthritis and can reduce feelings of depression and isolation. Thus, osteoarthritis affects patients physically, mentally, socially and creates limitations in activities of daily living.

Abstract  Background One of the earliest signs of knee osteoarthritis (OA) is knee pain which correlates with inflammation and disease severity. Knee OA affects 260 million worldwide, and is in similarity with obesity, characterized by ongoing low-grade inflammation. The low grade-inflammation affects the knee-joint area and associations to cartilage degradation and bone remodelling have been shown. Most individuals, however, seek medical care for the first time when they experience knee pain. At this stage, the destruction of the knee is often irreversible. The inflammatory marker C-reactive can be found in both individuals who are obese and individuals with knee OA. It would be beneficial for the many individuals with knee pain at risk of developing knee OA, to be identified at an earlier stage and start treatment and hence slow down the progression of the disease.  Purpose  The purpose was to study associations between obesity, low-grade inflammation, self-reported knee symptoms and the outcome of radiographic knee OA in Swedish individuals with knee pain. Three research questions were formulated. Methods The design of this two-year longitudinal cohort study included Swedish individuals with present knee pain. Data was used to assess obesity and analyse inflammation to determine presence and/or severity of radiographic knee osteoarthritis and evaluate long- and short-term and symptoms and function of the knee. Original data were retrieved from the Cohort profile: the Halland osteoarthritis (HALLOA) cohort–from knee pain to osteoarthritis: a longitudinal observational study in Sweden. Individuals were recruited from healthcare clinics and newspaper advertisement. Age ranged from 32–63 and included data from 60 individuals after two years. Obesity was assessed where body composition was analysed with a bioelectrical impedance analysis. Level of C-reactive protein (CRP) was analysed with ELISA method. The outcome of radiographic knee OA was graded with Ahlbäck classification system in combination with physical examinations of the knees. Self-reported knee symptoms and function were measured with the questionnaire knee injury and osteoarthritis outcome score (KOOS). The data were analysed with the statistical computer software IBM SPSS Statistics.  Results No significant associations were found between the obesity, low-grade inflammation and the outcome of radiographic knee OA in Swedish individuals with knee pain. However, significant associations were found between the odds of developing radiographic knee OA assessed with KOOS for the subgroups pain (p = 0.032), symptom (p = 0.016), Sport/Rec (p = 0.02) and QOL (p = 0.038).  Conclusion KOOS questionnaire should be used for individuals with knee pain to identify individuals at risk of developing knee OA and ensue the disease progression, along with exercise and weight reduction if needed. CRP is not a good marker to measure inflammation in knee OA or use as a predictor tool.

Background: Today osteoarthritis is considered a public disease, meanwhile good health literacy is directly connected to high quality of life. This study examines how this can be worded in posts online and in texts from two different health care institutions websites. Purpose: To differentiate between how complaints of osteoarthritis is worded by health care institutions, in this case 1177.se and Kry.se, versus posts online made by private persons. Method: SFG together with a transitivity analysis, where extra focus was on processes, participants, and circumstances. Results: The complaints are more commonly worded as materiel processer and with more explicit participants in the texts collected from the health care institutions and in the online posts there were more of both materiel and relational processes and the participants can sometimes be implicit.

<p>En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering.</p><p>Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling.</p><p>Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer.</p><p>Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna.</p><p>Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras.</p> / <p>Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors.</p><p>The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment.</p><p>The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis.</p><p>The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study.</p><p>Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes.</p><p>Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates.</p><p>For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR.</p><p>There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.</p>

This project started with the assumption that some people do not continue to perform their exercises independently after they have visited the physiotherapist. Through the application of different service design methods, the underlying problem was explored and new service solutions were developed and presented with a prototype and scenario. The project was limited to the user group of patients with osteoarthritis who are being treated through physical activity. Osteoarthritis is a very common joint disease in Sweden which affects the cartilage and causing pain. Observations and interviews were directly conducted at the physiotherapists to gain insights on what supports, encourages and prevents the patient to perform their exercise independently. Research was done on the entire journey of the patient, starting when they seek help and ending when they are to manage the treatment on their own. All the steps were presented in a Customer Journey. The insights from the research were presented with key insight, two personas called Gunilla and Bosse representing different types of patients and an Emotional Journey showing their experience of their journey. The ultimate problem definition was done collaboratively with physiotherapists and patients by discussing their unique experiences and frustrations. A key pattern among the problems was information exchange so the ultimate problem was defined: “When, where and how should the information exchange take form so that the patients understand the support, the importance of exercise and are presented with individual adjusted exercises?” It was answered by patients using an Information Journey and giving data to the final solution. The new service solution aims at improving the information exchange between the physiotherapist and the patient, as a step to encourage the patient to perform their exercises. The project also presents a better understanding for the patients experience when meeting with the healthcare. The project was done in cooperation with Experio Lab in Karlstad, with Olga Sabirova Höjerström as supervisor. Experio Lab is a section of County Council of Värmland and works with service design within the healthcare. This project is the degree project of the Bachelor of Science in Innovation and Design engineering at Karlstad University. The project covers 22,5 ECTS credits and extends from January to June in 2018. The supervising teacher is Postdoctoral Researcher Jakob Trischler and examiner of the course is Professor Leo de Vin. / Projektet startade i problematiken kring att patienter inte utför sina ordinerade övningar efter besök hos fysioterapeut. Genom tillämpningen av olika tjänstedesign metoder undersöktes orsakerna och en lösning utvecklades som presenterades med en prototyp samt ett scenario. Projektet begränsades till målgruppen patienter med artros som behandlas genom fysisk aktivitet. Artros är en väldigt vanlig ledsjukdom som påverkar brosket i knät och ger upphov till smärtor i leden. Genom observation och intervju på Fysioterapimottagningen i Kristinehamn samlades data in kring vad som ger stöd och uppmuntrar eller förhindrar patienten att göra sina övningar. Hela patientens resa undersöktes, från att de söker hjälp till att de fortsätter sin behandling på egen hand. Alla steg i resan redovisades i en Costumer Journey. Insikterna från undersökningen presenterades genom viktiga insikter. Två persona, namngivna Gunilla och Bosse, som representerade två olika patienttyper och en Emotional Journey som visade deras upplevelse av sina respektive resor. Den slutgiltiga problemdefinitionen fastslogs tillsammans med fysioterapeuter genom diskussion av deras erfarenhet kring erfarna problem och patienternas upplevelser. Ett genomgående mönster bland problemen var informationsutbyte så den slutgiltiga problemdefinitionen löd: ”När, var och hur ska informationsutbytet vara så att patienten förstår stödet, vikten av träning och är erbjudna en individuell anpassad träning?” Den var besvarad av patienter genom en Information Journey vilket gav data till den slutgiltiga lösningen. Den nya tjänsten är skapad för att förbättra informationsutbytet mellan fysioterapeut och patient, som ett steg i att uppmuntra patienten att utföra sin träning. Projektet presenterar även en större förståelse för patientens upplevelse i deras möte med sjukvården. Projektet utfördes tillsammans med Experio Lab med Olga Sabirova Höjerström som handledare. Experio Lab är en del av utvecklingsenheten på Landstinget i Värmland och tillämpar tjänstedesign inom vården. Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design (MSGC12) på Karlstads universitet. Projektet innefattade 22,5 hp och varade från januari till juni, 2018. Projektet har handletts av Jakob Trischler och professor Leo de Vin har varit examinator.

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering. Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling. Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer. Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna. Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras. / Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors. The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment. The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis. The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study. Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes. Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates. For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR. There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.

Bakgrund: Artros är en av de 10 mest vanliga sjukdomarna i världen och 25% av alla med artrosrelaterad rörelseinskränkning kan inte utföra dagliga aktiviteter i sitt liv. Sjukdomen leder till långvarig smärta och rörelseinskränkning som kan resultera i sjukskrivning och sjukpensionering.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med artros upplever att långvarig smärta påverkar livskvaliteten. Metod: En allmän litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar samt en multimetodsstudie med separat kvalitativt resultat inkluderats, analyserats och sammanställts. Artiklarna togs fram från sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Under innehållsanalysen utformades två kategorier med vardera två underkategorier. Fysisk hälsa; symtomlindring och aktiviteter i det dagliga livet samt psykisk hälsa; välmående och sociala aspekter. Slutsats: Fysiska och psykiska aspekter ingår i definitionen av livskvalitet, således upplever personer med artrosrelaterad långvarig smärta att begränsningar i det dagliga livet, den sociala samvaron samt försämrat generellt välmående ger en försämrad livskvalitet. / Background: Osteoarthritis is one of the ten most common diseases in the world and 25% of people with osteoarthritis-related disability can not perform activities in daily life. The disease leads to long-term pain and disability which can result in medical leave or retirement related to disability. Aim: The aim of the study was to explore how persons with osteoarthritis-related long-term pain perceive their quality of life.  Method: A general literature review where 9 qualitative articles and one multimethodstudy that presented the qualitative result separately were included, analyzed and compiled. Results: During the content analysis two categories with two subcategories each emerged. Physical health; sympthomatic relief and activities in daily life and also psycological health; general wellbeing and social aspects.  Conclusion: Physical and psychological aspects are included in the definition of quality of life, therefore persons with osteoarthritis-related long-term pain experience that limitations of activities in daily life, social life and also impaired general wellbeing decreases quality of life.