The purpose of this Master’s thesis is to examine how The Trilogy of Pippi Longstocking, written by the author Astrid Lindgren, has been received by the critics in the Swedish daily press. A second aim is to examine how the critics could be of importance for the consecration of Pippi as a literary character. The study is mainly based on reviews from the daily press with nationwide coverage. The theoretical framework consists of the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of the literary field, and the method of the reviews is a qualitative text analysis. The literary character, Pippi Longstocking, and the new current in children’s literature are explained through the Russian literary scholar Michael Bachtin’s carnival theory. Based on the study our conclusions are that a female network was very important for the consecration of Pippi, as well as for the good criticism. The author, Astrid Lindgren, was herself essential for the consecration in her role as children’s books publishing editor at Rabén & Sjögren, where her own books were published. Bonnier’s rejection of the first manuscript of Pippi Longstocking played a major role for the consecration. As a consequence of the rejection Astrid Lindgren decided to change her character to a better behaved girl than the original. It is our conclusion that this change of character was of great importance for the consecration since that was the foundation for Pippi’s establishment as a classic literary figure. The study also shows that beside the female network there where a few men who became significant for the consecration. Their contribution consisted of bringing other perspectives and views to the literary character which gave rise to a big national and general debate on children, children’s upbringing, education and ethics. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this essay is to analyze Astrid Lindgren's work Madicken (1960) from a gender perspective. The analysis is based on analyzing how the characters are presented and what role the characters' relationship plays. The presentation is based on the characters' appearance, personality and in relation to each other. At the end of the essay, it is also discussed how the book can be used in Swedish teaching to highlight gender. The end result of analysis and discussion shows, in particular, how the main character Madicken deviates from the girl ideal and how the side characters both follow and do not follow the stereotypical norms for how girls and boys should look and behave. The characters possess both female and male characteristics, which contributes to certain characters deviating from the norm. In the analysis it appears that the book can be used in Swedish teaching to highlight gender.

Min uppgift och syfte med denna uppsats har varit att undersöka om Zwi RJ Werblowskys teori om messianism kan appliceras på texten Mio, min Mio. Den andra uppgiften har varit att pröva om hypotesen att texten Mio, min Mio av författarinnan Astrid Lindgren innehåller messianska föreställningar stämmer. Till min hjälp tog jag religionshistorikern Zwi RJ Werblowskys artikel: "Messiah and Messianic movement". Utifrån hans text kunde åtta typologiseringar utkristalliseras. Dessa var; tiden, messiasfiguren, ledaren, mytologiseringen och de dualistiska delarna visionärt-rationellt, aktiv-passiv, konservativa regler-revolutionära regler och inklusive-exklusive. Jag använde mig av närläsning som metod. I arbetet presenteras både slutsatser och en diskussion utifrån tidigare forskning kring dessa. Det har varit intressant att blanda olika discipliner i denna uppsats. Jag har använt mig av en religionshistorisk modell på en skönlitterär text, vilket kan ses som fruktbart och utvecklande för framtida forskning.

<p>När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende. Detta är ett mycket intressant problem och jag valde därför att skriva om kulturarvet som en turistisk resurs med Astrid Lindgrens värld i fokus. Under arbetets gång började jag fundera på om det fanns liknande scenarion och kom då att tänka på Stieg Larsson och hans serie om Millennium. Böckerna har blivit omåttligt populära och ska nu bli film och det ordnas Milleniumvandringar i Stockholm. Både Stieg Larsson och Astrid Lindgren är en del av vårt litterära kulturarv, det som gör oss svenskar till dem vi är. Och i dagens samhälle upptäcker allt fler att kulturarvet är en tillgång i många olika sammanhang, alltifrån rekreation, forskning och turism, till företagande och regional utveckling.1 Kulturarven får även allt större plats inom turistindustrin, det har blivit modernt att besöka historiska sevärdheter. Filmer och tv-serier skildrar vår historia vilket gör att människor vill besöka de kända platserna och kulturarven. Människor upptäcker att de kan tjäna pengar på att använda sig av kulturarven, vilket blir en ledande faktor för att bevara dem. Viktigt här är att inte enbart se till den kommersiella sidan av kulturarven, det man kan tjäna pengar på, utan även att se till bevarandet, dvs. att kulturarven får vara kvar. De motsättningar som uppkommer mellan att bevara ett kulturarv men samtidigt använda det för kommersiellt bruk är en svår balansgång och något som debatteras allt mer i tidningar och på museer. Det är alltså tal om hur kulturarven ska förvaltas och bevaras för framtiden vilket även är en fråga för Astrid Lindgrens värld som är ett företag som bygger på Astrid Lindgrens litterära verk tillika ett av Sveriges största kulturarv. Huruvida parken är en kulturarvsförvaltare eller ett kommersiellt företag ämnar jag diskutera i slutdiskussionen.</p>

När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende. Detta är ett mycket intressant problem och jag valde därför att skriva om kulturarvet som en turistisk resurs med Astrid Lindgrens värld i fokus. Under arbetets gång började jag fundera på om det fanns liknande scenarion och kom då att tänka på Stieg Larsson och hans serie om Millennium. Böckerna har blivit omåttligt populära och ska nu bli film och det ordnas Milleniumvandringar i Stockholm. Både Stieg Larsson och Astrid Lindgren är en del av vårt litterära kulturarv, det som gör oss svenskar till dem vi är. Och i dagens samhälle upptäcker allt fler att kulturarvet är en tillgång i många olika sammanhang, alltifrån rekreation, forskning och turism, till företagande och regional utveckling.1 Kulturarven får även allt större plats inom turistindustrin, det har blivit modernt att besöka historiska sevärdheter. Filmer och tv-serier skildrar vår historia vilket gör att människor vill besöka de kända platserna och kulturarven. Människor upptäcker att de kan tjäna pengar på att använda sig av kulturarven, vilket blir en ledande faktor för att bevara dem. Viktigt här är att inte enbart se till den kommersiella sidan av kulturarven, det man kan tjäna pengar på, utan även att se till bevarandet, dvs. att kulturarven får vara kvar. De motsättningar som uppkommer mellan att bevara ett kulturarv men samtidigt använda det för kommersiellt bruk är en svår balansgång och något som debatteras allt mer i tidningar och på museer. Det är alltså tal om hur kulturarven ska förvaltas och bevaras för framtiden vilket även är en fråga för Astrid Lindgrens värld som är ett företag som bygger på Astrid Lindgrens litterära verk tillika ett av Sveriges största kulturarv. Huruvida parken är en kulturarvsförvaltare eller ett kommersiellt företag ämnar jag diskutera i slutdiskussionen.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen. Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter. Vi har studerat Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB för att komma fram till hur dessa samverkar runt sin egen verksamhet samt vad syftet med deras samverkan är. Vi har valt att göra tre fallstudier på Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB. Vi har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. För att tolka det insamlade materialet har vi använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn. De data vi samlat in har gjorts genom intervjuer, litteratur, hemsidor och vetenskapliga artiklar. Samverkan inom turismbranschen är en nödvändighet enligt många av våra informanter. Det kan beskrivas som att aktörer samarbetar kring ett gemensamt mål och drar nytta av varandra. Samverkan kan ske genom olika former såsom partnerskap, nätverk och projekt. Samverkan handlar till stor del om tillit och mänskliga relationer, något som gör att det kan vara svårt att samverka. En anledning till samverkan kan vara att utveckla verksamheten, bli mer konkurrenskraftiga samt gemensam marknadsföring. Huvudsyftet med samverkan är att tillsammans locka fler turister till en region.

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis. To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it. After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga’s and Pippi’s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika. Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect. Even though the norms are revealed as arbitrary through Saga’s and Pippi’s behavior, the books about Pippi as well as Tusen gånger starkare send out a clear message about what the expectations of normative behavior look like.

Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk. En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten. Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor. Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren.

<p>Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.</p><p>Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter. Vi har studerat Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB för att komma fram till hur dessa samverkar runt sin egen verksamhet samt vad syftet med deras samverkan är.</p><p>Vi har valt att göra tre fallstudier på Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB. Vi har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. För att tolka det insamlade materialet har vi använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn. De data vi samlat in har gjorts genom intervjuer, litteratur, hemsidor och vetenskapliga artiklar.</p><p>Samverkan inom turismbranschen är en nödvändighet enligt många av våra informanter. Det kan beskrivas som att aktörer samarbetar kring ett gemensamt mål och drar nytta av varandra. Samverkan kan ske genom olika former såsom partnerskap, nätverk och projekt. Samverkan handlar till stor del om tillit och mänskliga relationer, något som gör att det kan vara svårt att samverka. En anledning till samverkan kan vara att utveckla verksamheten, bli mer konkurrenskraftiga samt gemensam marknadsföring. Huvudsyftet med samverkan är att tillsammans locka fler turister till en region.</p>

Folksagan har påverkat barnböcker ganska tydligt genom åren, mest innehållsmässigt. Men det jag undersöker i min uppsats är själva sagoberättandet som grepp och hur dess närvaro i böcker som framställer svåra ämnen kan påverka barnets hantering av sorg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur teman som sorg, sjukdom och död skildras i barnlitteraturen, och om sätten att skildra har förändrats med tiden. Vidare är syftet att fokusera på ett särskilt sätt att framställa sorg i litteraturen, nämligen genom sagoelement i barnböcker. Jag tror att just detta sätt är ganska populärt och effektivt för att gestalta svåra teman för barn, och jag vill granska och jämföra särskilda element i två böcker Bröderna Lejonhjärta (1973) av Astrid Lindgren och Min mormor hälsar och säger förlåt (2013) av Fredrik Backman. Ingen av dessa böcker är en typisk saga, men med hjälp av teoretiska utgångspunkter vill jag visa att de innehåller vissa sagoelement och därefter redogöra för hur de utnyttjar sagoprinciper och sagoelement i sin framställning av det svåra. Efter en utförlig granskning av romanerna samt en jämförande analys kan konstateras att böckerna förvisso har många skillnader, men det finns också grundläggande budskap som är gemensamma. Böckerna skrevs i olika tider, av olika författare, den ena handlar om pojkar, den andra om en flicka, i den ena blir sagovärlden ”den nya verkligheten”, medan i den andra är sagovärlden något som förenas med verkligheten och existerar samtidigt. Men båda böckerna använder sagomotiv för att framställa och behandla död och sorg för barn, vilket pekar på att sagoberättande och sagoelement är något universiellt som kan utnyttjas av alla författare i alla tider.