I uppsatsen undersöks Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (1947) med en lättläst version med samma titel som är utgiven 2011. Syftet med analysen är att jämföra originalversionen av Mästerdetektiven Blomkvist med en lättläst version med samma titel för att få syn på skillnader gällande karaktärs- och miljöbeskrivningar. I min analys utgår jag från det Maria Nikolajeva (2017) skriver om karaktärsbeskrivningar samt Vivi Edströms (1982) tankar kring vikten av miljöbeskrivningar i barnlitteratur. Analysen visar att i den lättlästa versionen är mycket av både karaktärs- och miljöbeskrivningarna förkortade och i vissa fall även borttagna helt. Trots detta är många av bokens händelser och stora delar av händelseförloppet är densamma.

Denna uppsats analyserar bilderboken ur ett genusperspektiv. De bilderböcker som vi undersöker är: När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949) skrivna av Astrid Lindgren. Syftet med analysen är att undersöka hur genus framställs i bilderböcker samt hur detta kan påverka elevernas identiteter. För oss som lärare är det viktigt att ha en medvetenhet kring hur genus framställs inom bilderböcker för att kunna arbeta kring det. Problemet ligger inte enbart i framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den. Uppsatsen är en kvalitativ analys, mer specifikt en bilderboksanalys. Teorin som tillämpas är en genusteori. Analysen visar på att det finns stereotypa genusframställningar inom bilderböckerna men resultatet visar dock även att det finns stereotyper som bryts av både maskulina och feminina karaktärer. Vi kom även fram till att detta kan påverka elevernas identiteter på ett negativt sätt då de kan bli begränsade av vissa framställningar. För att motverka detta ska vi som lärare arbeta genusmedvetet i undervisningen genom exempelvis genuspedagogik och kompensatorisk pedagogik.

Bakgrund: Mio, min Mio är en bok skriven av Astrid Lindgren. Protagonisten Mio har sitt öde att följa när han från Landet i Fjärran ska resa till Landet Utanför för att besegra antagonisten riddar Kato. För att föra berättelsen framåt har naturen en central roll i kampen mellan gott och ont. Syfte: Uppsatsens syfte är att med hjälp av det ekokritiska perspektivet ta reda på huruvida man kan se naturen och människan leva i symbios med varandra i Astrid Lindgrens verk Mio, min Mio. Teori: Den ekokritiska litteraturteorin är ett ungt forskningsfält och befinner sig under ständig utveckling och expanderar i hög takt. Själva grundidén är att teorin ska utveckla människors relation och inställning till naturen. Inom det antropocentriska synsättet ses människan som mer värdefull än naturen och därmed på en högre hierarkisk nivå. Inom det ekocentriska synsättet ses människan och naturen som jämlikar. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod genom uppmärksam läsning av verket Mio, min Mio. Resultat: Människan lever till viss del i symbios med naturen i romanen. Å ena sidan har vi protagonisten Mio och de godas sida, som i god anda behandlar naturen som något likvärdigt, å andra sidan har vi antagonisten Kato och de ondas sida, som i ond anda behandlar naturen som något av mindre värde. Genom att boken använder naturen som en central punkt när antingen det goda eller onda illustreras blir det självklart att det är just naturen som står i centrum genom berättelsens gång. Skillnaden mellan det ekocentriska perspektivet och det antropocentriska perspektivet är vad som skildras, och hur det skildras, när de båda perspektiven blir synliga.

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.

If we look at the world around us with a critical glance from a gender perspective we often notice that there are expectations of children because of norms, not least for the girls. This is widely used also in fiction and this shaped my wish that with this study examining girls in fictional roles. The author Astrid Lindgren has in her literature often one or more girls in prominent roles why my choice fell on to take a closer look at and analyze a few of these. The aim with this study has been to analyze selected girls' characters and stories by Astrid Lindgren. As a method for my study I have used a broad qualitative analysis from a gender perspective which created the conditions needed to provide answers to the work's questions about the characters and its similarities-and differences. What I found was that, even though they were written on different occasions over a forty-year-long period, the characters had a lot in common. Some of the common qualities between the characters were strength, skills and a willingness to do good. Which can therefore be assumed to have been important qualities to Astrid Lindgren. / Om vi ser på vår omvärld med en kritisk blick utifrån ett genusperspektiv märker vi att det inte är ovanligt med begränsningar för- och förväntningar på barn utifrån normer, inte minst för flickor. Det här är vanligt förekommande även i den fiktiva världen och detta formade min önskan om att med den här studien undersöka just flickor i fiktiva roller. Författaren Astrid Lindgren har i sin litteratur ofta en eller flera flickor i framträdande roller varför mitt val föll på att titta närmare på och analysera just några av dessa. Syftet med studien har varit att analysera utvalda flickkaraktärer och berättelser av Astrid Lindgren. Som metod för min studie har jag använt mig av en bred kvalitativ analys utifrån ett genusperspektiv vilket skapade de förutsättningar som behövdes för att ge svar på arbetets frågeställningar om karaktärerna och dess likheter- samt olikheter. Det jag fann var att karaktärerna trots att de var skrivna vid olika tillfällen under en närmare fyrtio år lång tidsperiod hade mycket gemensamt. Några av de gemensamma kvaliteterna karaktärerna emellan var styrka, kompetens och en vilja att göra gott. Kvaliteter som därför kan antas ha varit viktiga för Astrid Lindgren.

No description available.

Detta arbete syftar till att undersöka, analysera och jämföra hur döden skildras i två skönlitterära barnböcker. Litteraturanalysen och tidigare forskning ska tydliggöra vilken vetenskaplig forskning som finns om hur barn förstår och bearbetar döden i olika åldrar och vilka konsekvenser, ansvarsområden och pedagogiska verktyg detta ålägger vårdnadshavare och skolan. Den ena boken som kommer att undersökas är Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren som publicerades 1973, den andra heter Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson och publicerades 2013. Fokus kommer att ligga på hur författaren skildrar döden i böckerna och även hur protagonisterna uttrycker, hanterar och bearbetar sin sorg över förluster och mötet med döden. Vidare ska skillnader i de två böckerna analyseras, samt hur och i vilken utsträckning man kan använda sig av böckerna i arbetet med barn som sörjer efter en förlust. Studien kommer att fokusera på språkstil, ordval, bilder och symbolspråk samt genre. Det kommer slutligen redovisas en sammanfattning om hur böckerna kan användas i undervisningssammanhang. / The purpose of this qualitative litterary study is to analyse death as a motif in two children’s books. Scientistic researches aim to show how children handle and understand death in different ages and which consequences this imposes for the adults around the children. Furthermore, the study will show how fictional children’s books can become a tool for guardians and the school who meet children in grief. The books that will be analysed are Astrid Lindgren’s The Brothers Lionheart, which was published in 1973 and Cecilia Davidsson’s Lill-Pär och jag, which was published in 2013. The main focus lies on how the main characters in the books handle their grief and how the authors describe death as a motif. To analyse that motif, the study will focus on language style, choice of words and symbols in the text. Whether the books are useful for communication between teachers and children who grief is analysed in this study.

Denna studie ämnar undersöka rollspråket, det vill säga sättet fiktiva karaktärer talar på, i den japanska översättningen av Pippi Långstrump och jämföra det med den svenska källtexten. Syftet med studien är att ta reda på om rollspråk förekommer, vilken kategori det tillhör samt hur rollspråket förändrar läsarens uppfattning av karaktärerna. Studien bygger på en analys som följer Satoshi Kinsuis teorier om rollspråk. Analysen visar att det finns nyansskillnader i karaktärernas språk men huruvida de ska räknas som rollspråk eller inte är en öppen fråga. / This study intends to investigate the role language, which is the way fictional characters speak, in the Japanese translation of Pippi Longstocking and compare it to the Swedish source text. The purpose of this study is to find out if role language occurs, what category it belongs to and how the readers perception of the characters change due to the use of role language. The study is based on an analysis that follows Satoshi Kinsui's theories regarding role language. The analysis shows that there are nuances in the characters way of speaking but whether it could be valid as role language or not is an open question.

This thesis focuses on Astrid Lindgren and film tourism in the Vimmerby region in Sweden. Lindgren introduced her imagined worlds in her books and films, which was inspired by her personal experience of growing up in Vimmerby. Film location sites and other film tourism places around Vimmerby indicate the relationship between the imagination of the author and the local region. This thesis draws on the concept of imagination and Stijn Reijnders research about Places of the Imagination, as well as Abby Waysdorf and Reijnders research on film tourism as an imaginative experience. By focusing on these sites and the advertisement, the main research question is what experience these sites offer for the film tourist and how they present the local identity and imagined world by Lindgren. This thesis introduces a new approach called imaginative archaeology. It describes film tourism as an archaeological reconstruction of imagination and the imagined world, that is presented on screen. As a result, the film tourism sites offer an archaeological reconstruction. The film sites can be seen as archaeological sites, the tourism sites in Vimmerby provide traces of Lindgren’s imagination, the theme park can be seen as an open-air museum and the film museum offers a museum experience for the film tourist.

<p>The purpose of this project is to survey the presence of folk expressions, i.e. proverbs, proverbial expressions, wellerisms and familiar expressions, in some of the realistic children’s books by Astrid Lindgren. The purpose also includes the study of the contextual and pragmatic functions of the expressions as well as how the expressions are integrated into the text by the change of the formulaic standard structure. The contextual and pragmatic function concern when, how and why the expressions are used and who the users of the expressions are. The questions at issue are:</p><p>What kind of folk expressions occur in the children’s books by Astrid Lindgren?</p><p>What contextual and pragmatic functions do the expressions have?</p><p>How are the expressions integrated into the text?</p><p>To be able to answer the questions, folk expressions were excerpted from the books with the help of close reading. The contextual and pragmatic functions of the expressions were determined by analysing the communicative context, the senders and the receivers of the expressions, the senders’ purpose in using the expressions. Furthermore, the changes in the structure of the expressions were analysed in order to determine how the expressions were integrated into the text. The result shows that the 52 folk expressions found in general are used in dialogues between adults as senders and children as receivers. The senders use the expressions mainly to comment on anything or anyone with the purpose to explain, i.e. a didactic purpose. The majority of the expressions have not changed their formulaic standard structure, and the expressions that have changed are used as allusions, paraphrases or ellipses of folk expressions.</p>