Syftet med studien är att analysera hur svarta barn gestaltas i barnlitteraturen. Böcker som kommer att analyseras är följande: Pippi i Söderhavet och Superhjälteprinsessan. Vidare kommer det att undersökas om hur gestaltningen skiljer sig åt tidsepokerna 1948–2022. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys. Studien grundar sig på ett postkolonialt perspektiv. Resultatet och slutsatsen visar på skillnader i synen på representationen av svarta barn beroende på tidsskillnaderna.

Denna uppsats analyserar Astrid Lindgrens roman Vi på Saltkråkan (1964), det enda av Lindgrens alla verk som till en början skrevs som manus till TV-serien innan den publicerades som bok. Syftet med denna uppsats är att analysera Lindgrens verk utifrån ett genusperspektiv. Boken kommer att granskas utifrån hur flickor och pojkar framställs samt ifall dessa framställs i motsatsförhållande till varandra. I slutet av uppsatsen diskuteras även hur lärare på mellanstadiet kan använda sig av Vi på Saltkråkan i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas metodansatsen kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. En karaktärsanalys av de fem huvudkaraktärerna: Malin, Pelle, Tjorven, Melker och Stina, genomförs utifrån hur de framställs genom handlingar och hur de är beskrivna. För att genomföra analysen av karaktärerna används två analysverktyg: Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema för manliga och kvinnliga egenskaper samt Maria Österlunds (2005) indelning av det stereotypa manliga och kvinnliga. Resultatet visar att Lindgren tillskriver alla fem karaktärer såväl normbrytande som stereotypa, utifrån dess egenskaper. Varje huvudkaraktär framställs med både manliga och kvinnliga egenskaper, oavsett det biologiska könet.

Uppsatsen jämför tre klassiska verk av Astrid Lindgren. Emil i Lönneberga (1963) handlar om en busig liten pojke, som bor på en bondgård, och hans till antalet många hyss. Madicken (1960) handlar om en flicka, boendes i ett överklasshem med tjänstefolk, som också är flitig på att hitta på olika hyss. Ronja rövardotter (1981) handlar om en rövarflickas äventyr i skogen. Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ analys av de tre mammorna Alma, Kajsa och Lovis, och det genomförs genom att söka efter likheter och skillnader mellan de tre mammorna. Metoden som används är komparativ, vilket betyder att analysen är jämförande. Det som jämförs är mammornas egenskaper, handlingar och hur de beskrivs i berättelserna. Analysen kommer fram till att det finns klara likheter mellan mammorna i böckerna, men också att det finns skillnader i hur de porträtteras i de tre olika verken.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens bok Boken om Pippi Långstrump (2015), en bok som innehåller Lindgrens tre första böcker om Pippi Långstrump: Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Verket jämförs med tre böcker ur bokserien om LasseMajas Detektivbyrå av Martin Widmark: LasseMajas Detektivbyrå - Diamantmysteriet (2002), LasseMajas Detektivbyrå - Födelsedagsmysteriet (2012) och LasseMajas Detektivbyrå - Musikmysteriet (2021). Analysen syftar till att synliggöra vilka budskap som förmedlas i de valda verken via ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen utgår från ett intersektionellt perspektiv och verken jämförs med en komparativ analysmetod. Analysen visar att intersektionaliteten som framskrivs både har utvecklats i takt med samhällsutvecklingen, men samtidigt är det inte så stor skillnad som en hade förväntat sig efter nästan 60 år. Detta visas genom hur karaktärer beskrivs av författaren och hur karaktärerna talar om varandra i texten.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur syskonrelationer framställs i två av Astrid Lindgrens böcker. Än lever Emil i Lönneberga (1967) och Madicken (1967). Vidare är syftet att undersöka hur pojkar respektive flickor skildras i dessa böcker. Med hjälp av en kvalitativ textanalys och en närläsning av böckerna har dessa analyserats utifrån Maria Nikolajevas (1998) redskap för en boks karaktärer. Nikolajevas abstrakta schema för vilka egenskaper som anses vara normativa för flickor respektive pojkar kommer även det att ligga till grund för analysen. Resultatet visar att de analyserade karaktärerna visade upp egenskaper som både är typiskt manliga/pojkiga respektive kvinnliga/flickiga.

Syftet med studien är att undersöka om Ronja Rövardotter har didaktisk potential genom en ekokritisk analys utifrån hållbar utveckling. Metoden för studien är närläsning och ekokritisk analys. Resultatet visar på flera troper som ingår i ekokritiken och går att finna i vår studie, dessa troper är animals och wilderness. Vi kan se att fler troper ryms i boken Ronja Rövardotter, som avgränsning har ovannämnda valts. Studien undersöker även olika natursyner och synen på djur i Ronja Rövardotter. Natursyner som används i analysen är ekocentrism, biocentrism och antropocentrism. Begrepp som använts i studien utifrån synen på djuren är antropomorfisering och zoomorfisering. Resultat visar att boken har didaktisk potential för att arbeta med ämnesövergripande undervisning för hållbar utveckling.

Syftet med denna studie är att analysera hur döden skildras i 2018 års illustrerade nyutgåva av Bröderna Lejonhjärta. Boken, skriven av Astrid Lindgren, utgavs först 1973, och är i denna nyutgåva illustrerad av Jesper Waldersten. Genom upprepad läsning och tematisk analys har tre områden valts ut för en mer ingående analys – närmare bestämt berättarteknik, bildspråk samt ett antal illustrationer. Illustrationerna har sedan analyserats med ikonografisk analys följt av en övergripande intermedial analys av text och bild för att utröna huruvida de samspelar med varandra. Gemensamt för alla tre analysområden är att de visar på en ständig framåtrörelse som bidrar till att döden skrivs fram allt tydligare ju längre in i berättelsen man kommer. Berättar-jaget går från att vara rädd för döden till att i princip omfamna den och bildspråket går från implicita, religiösa anspelningar om paradiset till explicita, upprepade dödsskildringar. Samtidigt rör sig illustrationerna från ljus och hopp till ett kargt, suggestivt mörker. Resultatet blir att döden skrivs fram med symboler, religiösa konnotationer, liknelser och metaforer som i sin tur förstärks ytterligare genom illustrationerna. Studien avslutas med en didaktisk reflektion som belyser de olika tolkningarna som kan göras av Bröderna Lejonhjärta. Här diskuteras även vikten av att arbeta med boken i undervisningen som ett sätt att möjliggöra för diskussioner av stora frågor om livet och döden – något som även återspeglas i Lgr22.

Ce mémoire est une étude traductologique du suédois au français, concernant les mots inventés par Astrid Lindgren dans Ronya fille de brigand et spécifiquement les invectives, les jurons et les êtres (personnages inventés). Nous avons étudié les stratégies utilisées par la traductrice (selon Vinay et Darbelnet), la proximité avec la langue source ou la langue cible et le problème spécifique de traduire un livre pour la jeunesse du suédois au français. Notre conclusion est que les stratégies sont parfois difficiles à cerner mais que ce sont surtout des stratégies indirectes, que le texte est proche de la langue cible et qu’il y a un remplacement des mots inventés par des mots courants de la langue cible. Notre conclusion est que s’il n’existe pas une express ion identique dans la langue cible, il est probable que le traducteur remplace l’expression en question par une expression courante. / This essay is a translation study from Swedish to French concerning the invented words by Astrid Lindgren in Ronia, the Robber’s Daughter, in particular the swear words, invectives and spirits (invented figures). Our study examines the strategies used by the translator according to Vinay and Darbelnet, the closeness to the source language or the target language and the specific problems when translating a book for children from Swedish to French. Our conclusion is that the strategies sometimes are difficult to encircle and that the indirect strategies are more frequent. We noticed also that the text, concerning these words, is closer to the target language and that there is a replacement of the invented words of more standard words in the target language. Our conclusion is that if it does not exist an identical expression in the target language, it is likely that the translator replaces this expression with a more common one.

La thèse est inscrite au sein du projet ASTRID, qui est un démonstrateur technologique pour les réacteurs de quatrième génération (Gen-IV). Le premier matériau choisi pour constituer les gaines de cœur est un acier inoxydable austénitique stabilisé au titane (type 15Cr-15Ni Ti). L’écrouissage à froid des gaines permet la précipitation de nano-carbures de titane en service sur les dislocations, retardant ainsi les phénomènes de restauration par effet d’épinglage. En conditions accidentelles (T > 650°C), et plus particulièrement dans le cas d’une perte de réfrigérant primaire, le comportement en fluage de ces gaines est très mal connu. L’objectif des travaux de thèse est donc de déterminer les mécanismes de déformation et de rupture en fluage, entre 650°C et 950°C, de cet acier à l’état non irradié.Dans un premier temps, les microstructures d’échantillons après différents recuits ont été comparées afin d’étudier l’influence de la température sur les évolutions métallurgiques. L’étude de la précipitation et des cinétiques de restauration et de recristallisation, ont permis de dresser les évolutions microstructurales sans charge appliquée.En plus d’étudier le comportement en fluage uniaxial de l’acier à haute température, les caractérisations des éprouvettes après essais ont permis de déterminer les évolutions microstructurales au cours et après essais de fluage (contributions simultanées de la température et de la contrainte). La comparaison avec les microstructures obtenues après recuits a mis en évidence une accélération de la cinétique de recristallisation sous charge, rendant l’effet de la contrainte sur ces évolutions non négligeable.Après fluage sous air aux plus basses températures (650°C et 750°C), les fractographies présentent une rupture globalement transgranulaire avec certaines zones intergranulaires. Après fluage sous vide secondaire à plus hautes températures (850°C et 950°C), un fort amincissement des éprouvettes et une striction quasiment complète dans l’épaisseur ont été observés. Ce fort amincissement se traduit par un alignement de cupules, caractéristique de ruptures 100% ductiles à très haute température. / The ASTRID project aims at designing a fast-reactor prototype for the 4th generation of nuclear power plants. The material to be used for fuel cladding is a cold-worked austenitic stainless steel stabilized with titanium (15Cr-15Ni Ti type) and optimized in minor elements. This material was developed to limit recovery and irradiation-induced swelling and to improve microstructural stability and mechanical properties in normal operating conditions. In case of incidental situations (irradiation temperature > 650°C), the cladding might rapidly reach higher temperatures up to 950°C where its stability could be affected. The present work aims at improving knowledge and understanding of the microstructural evolution and creep behaviour of this steel at these temperatures (650°C-950°C).Microstructural characterizations of thermally-aged samples have been performed in order to study the effect of temperature on metallurgical evolutions (precipitation, recovery and recrystallization). A phenomenological model including recovery and recrystallization processes was set up to reproduce hardness measurements versus ageing time and temperatures.Isothermal creep tests up to 950°C under a wide range of stress levels allowed investigation of viscoplastic flow, microstructural evolution under stress and damage/failure processes. In order to evaluate the effect of high-temperature loading, microstructural characteristics of stress-free thermally-aged samples were compared with post-mortem examinations of creep specimens.At 650°C and 750°C the value of stress exponent is higher than 7. The main deformation mechanism during creep test is power-low creep, which is consistent with the results found in the literature.Beyond 850°C, the increase in dislocation mobility promotes recovery and recrystallization processes. As a consequence, a competition between work hardening due to viscoplastic deformation and softening due to dynamic recovery takes place. At 950°C, viscoplastic flow is strongly affected by recrystallization during creep test, especially in the tertiary stage. The comparison between microstructures of crept specimens and stress-free, thermally-aged samples leads to the conclusion that the recrystallization kinetics is accelerated by application of a mechanical loading.As for the fracture behaviour, creep tests under air environment at lower temperatures (650°C-750°C), led to predominating ductile fracture but some intergranular zones were observed on fracture surfaces. Creep tests under high vacuum at higher temperatures (850°C-950°C) lead to a high fracture elongation with a reduction of area up to 100%.

Depuis la fermeture de Phénix en 2010 le CEA ne possède plus de réacteur au sodium. Vus les enjeux énergétiques et le potentiel de la filière, le CEA a lancé un programme de démonstrateur industriel appelé ASTRID (Advanced Sodium Technological Reactor for Industrial Demonstration), réacteur d’une puissance de 600MW électriques (1500 MW thermiques). L’objectif du prototype est double, être une réponse aux contraintes environnementales et démontrer la viabilité industrielle :• De la filière RNR-Na, avec un niveau de sureté au moins équivalent aux réacteurs de 3ème génération, du type de l’EPR. ASTRID intégrera dès la conception le retour d’expérience de Fukushima ;• Du retraitement des déchets (transmutation d’actinide mineur) et de la filière qui lui serait liée.La sûreté de l’installation est prioritaire, aucun radioélément ne doit être rejeté dans l’environnement, et ce dans toutes les situations. Pour atteindre cet objectif, il est impératif d’anticiper l’impact des nombreuses sources d’incertitudes sur le comportement du réacteur et ce dès la phase de conception. C’est dans ce contexte que s’inscrit cette thèse dont l’ambition est le développement de nouvelles méthodes d’optimisation des cœurs des RNR-Na. L’objectif est d’améliorer la robustesse et la fiabilité des réacteurs en réponse à des incertitudes existantes. Une illustration sera proposée à partir des incertitudes associées à certains régimes transitoires dimensionnant. Nous utiliserons le modèle ASTRID comme référence pour évaluer l’intérêt des nouvelles méthodes et outils développés.L’impact des incertitudes multi-Physiques sur le calcul des performances d’un cœur de RNR-Na et l’utilisation de méthodes d’optimisation introduisent de nouvelles problématiques :• Comment optimiser des cœurs « complexes » (i.e associés à des espaces de conception de dimensions élevée avec plus de 20 paramètres variables) en prenant en compte les incertitudes ?• Comment se comportent les incertitudes sur les cœurs optimisés par rapport au cœur de référence ?• En prenant en compte les incertitudes, les réacteurs sont-Ils toujours considérés comme performants ?• Les gains des optimisations obtenus à l’issue d’optimisations complexes sont-Ils supérieurs aux marges d’incertitudes (qui elles-Mêmes dépendent de l’espace paramétrique) ?La thèse contribue au développement et à la mise en place des méthodes nécessaires à la prise en compte des incertitudes dans les outils de simulation de nouvelle génération. Des méthodes statistiques pour garantir la cohérence des schémas de calculs multi-Physiques complexes sont également détaillées.En proposant de premières images de cœur de RNR-Na innovants, cette thèse présente des méthodes et des outils permettant de réduire les incertitudes sur certaines performances des réacteurs tout en les optimisant. Ces gains sont obtenus grâce à l’utilisation d’algorithmes d’optimisation multi-Objectifs. Ces méthodes permettent d’obtenir tous les compromis possibles entre les différents critères d’optimisations comme, par exemple, les compromis entre performance économique et sûreté. / Since Phenix shutting down in 2010, CEA does not have Sodium Fast Reactor (SFR) in operating condition. According to global energetic challenge and fast reactor abilities, CEA launched a program of industrial demonstrator called ASTRID (Advanced Sodium Technological Reactor for Industrial Demonstration), a reactor with electric power capacity equal to 600MW. Objective of the prototype is, in first to be a response to environmental constraints, in second demonstrates the industrial viability of:• SFR reactor. The goal is to have a safety level at least equal to 3rd generation reactors. ASTRID design integrates Fukushima feedback;• Waste reprocessing (with minor actinide transmutation) and it linked industry.Installation safety is the priority. In all cases, no radionuclide should be released into environment. To achieve this objective, it is imperative to predict the impact of uncertainty sources on reactor behaviour. In this context, this thesis aims to develop new optimization methods for SFR cores. The goal is to improve the robustness and reliability of reactors in response to existing uncertainties. We will use ASTRID core as reference to estimate interest of new methods and tools developed.The impact of multi-Physics uncertainties in the calculation of the core performance and the use of optimization methods introduce new problems:• How to optimize “complex” cores (i.e. associated with design spaces of high dimensions with more than 20 variable parameters), taking into account the uncertainties?• What is uncertainties behaviour for optimization core compare to reference core?• Taking into account uncertainties, optimization core are they still competitive? Optimizations improvements are higher than uncertainty margins?The thesis helps to develop and implement methods necessary to take into account uncertainties in the new generation of simulation tools. Statistical methods to ensure consistency of complex multi-Physics simulation results are also detailed.By providing first images of innovative SFR core, this thesis presents methods and tools to reduce the uncertainties on some performance while optimizing them. These gains are achieved through the use of multi-Objective optimization algorithms. These methods provide all possible compromise between the different optimization criteria, such as the balance between economic performance and safety.