Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva. / Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.

In 1973 the famous Swedish children’s author Astrid Lindgren wrote the story about the brothers Lionheart. A story about the love between two brothers, bravery and death. Ever since, there have been a widely discussion whether the story is suitable for the young readers. Although the voices heard in the discussion mostly comes from grown-ups, but what does the children actually think? The aim of this study was to display the children’s interpretations in terms of the metaphors, the semiotics and the sequence of events the film Brothers Lionheart which was screened in the first time 1977. To answer the issues we watched the movie and implemented semi-structured interviews with seven 10-11 year old children. The children in this study gave us both different and interesting interpretations in terms of the metaphors and semiotics which could depend on different experiences in life and backgrounds. This study also shows that the children’s perception of the narrative structure in the movie varies which could mean that their story scheme sometimes is more or less developed in this age.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande:</p><ul><li>Biblisk symbolism förekom</li><li>Skrivramarna var tydliga</li><li>Berättelsens struktur vilar på en trygg grund</li></ul><p>I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande: Biblisk symbolism förekom Skrivramarna var tydliga Berättelsens struktur vilar på en trygg grund I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

Inmiddels is Pippi een internationaal onderzoeksobject geworden. De Duitse literatuuronderzoekster Astrid Surmatz heeft een grote bijdrage geleverd met haar proefschrift Pippi Långstrump als Paradigma (2005b). Wat volgens mij nog ontbrak is een grondige analyse van de Nederlandse vertaling, en wat er met de boeken gebeurd is na hun oorspronkelijke vertaling. Het respect voor kinderboeken in vertaling laat nog al eens te wensen over en uitgeverijen nemen soms grote vrijheden. Geldt dat ook voor de Nederlandse uitgaven van Pippi Langkous?Deze scriptie geeft een aanzet tot het antwoord met behulp van een analyse van de vertaalnormen uit de Descriptive Translation Studies van Toury, aangevuld met de vertaalmethoden van Newmark. De conclusie is dat de eerste Nederlandse druk een adequate (Toury) of getrouwe (Newmark) vertaling is, en dat de wijzigingen in de volgende drukken er toe geleid hebben dat de tekst en de illustraties steeds meer zijn gaan afwijken van het Zweedse origineel, en dat er nu van een aanvaardbare (Toury), of idiomatische of zelfs vrije vertaling (Newmark) gesproken moet worden. Dat Nederlanders toch weten hoe Pippi door Astrid Lindgren is neergezet, is onder andere te danken aan de tv-serie, de films en de merchandise met de tekeningen van illustratrice Ingrid Vang Nyman.

Síntesis: El presente estudio trata de un análisis contrastivo de las traducciones al español de los libros Madicken publicada en 1960 y Bröderna Lejonhjärta publicada en 1973 de Astrid Lindgren. El análisis está basado en siete fenómenos lingüísticos que son: adaptación, adición, equivalencia de uso, errores lexicales, expresiones idiomáticas, omisiones y registro. Este análisis muestra que la hipótesis se cumple con respecto al libro Bröderna Lejonhjärta, pero no así con el libro Madicken. Es decir, que a pesar de existir diferencias semánticas y pragmáticas representadas por los siete fenómenos lingüísticos estudiados, la traducción del libro Bröderna Lejonhjärta transmite bien el sentido cultural e histórico de la obra; sin embargo, en la traducción al español del libro Madicken existen diferencias semánticas y pragmáticas, pero la traducción de este no logra transmitir el sentido histórico y cultural de la obra. La conclusión es que estos cambios han hecho que la traducción de Madicken no represente realmente la cultura y trasfondo histórico contenidos en la obra. Hipótesis: Existen diferencias idiomáticas tanto semánticas como pragmáticas (la semántica es 'el estudio del significado de los signos lingüísticos y de sus combinaciones' y la pragmática es 'la disciplina que estudia el lenguaje en relación con los usuarios y las circunstancias de comunicación') entre los libros Madicken y Bröderna Lejonhjärta, de la autora sueca Astrid Lindgren, y sus respectivas traducciones al español: Madita, traducida por Herminia Dauer en 1983, y Los hermanos Corazón de León, traducida por Lucio Salas en 1986, ambas traducciones publicadas en España. A pesar de ello, los traductores logran su objetivo de transmitir al lector, principalmente a los niños, el ambiente cultural e histórico suecos de las novelas originales.

This study focuses on comparing two different versions of Pippi Longstocking translated into English on a structural level. With the help of the research of the known linguistics John Catford and Paul Vinay &amp; Jean-Louis Darbelnet, we compare how the two different translators, Tiina Nunnally (2007) and Florence Lamborn (1950) have translated the same book. This study compares these two translations for grammatical features and word choices on a structural level, for example use of verb tense and differences in Vinay &amp; Darbelnet’s modulation. It also studies how the translators have done differently regarding Catford’s structural shifts. The essay also briefly looks at the cultural differences between the countries and how they have been translated. The aim of this project is not to determine which translation is better, but to compare and describe any differences and similarities found. It will look at how the two translators have handled the same problems differently (or similarly). The translations by Florence Lamborn and Tiina Nunnally have much in common, but in our result and analysis we present the differences.

The dissertation examines how the Swedish cultural code, contained in books by Astrid Lindgren, was transferred into the Polish linguistic and cultural domain. The research reveals how the Polish cultural filter affected the image of Swedish reality in the translations. The analysis took into account the transfer of both verbal and visual aspects of the cultural elements. A smooth transfer was achieved in the following sphere: changes in the linguistic code between interlocutors from different social strata; the way in which people from the privileged classes were addressed; the transfer of the verbal folklore of children. The folklore of Swedish and Polish children was shown to be more or less congruent, which may indicate the existence of a universal, transnational children’s code. The reconstruction of intertextual references was achieved in relation to the Bible. References to world literature succeeded in crossing the cultural border only partially. The complexity of the cultural code of the original led to an exoticization of the translated text. The colloquial language and dialect of the original, reflecting the structure of Swedish society failed to find its way into the translations. Emotionality in the form of expression, typical of Polish culture, caused the translations to be characterized by the use of diminutives. The emphasis on the emotional element is also visible in the enormous diversification of the verba dicendi in the translations, which also makes the text more expressive. The linguistic and stylistic conventions of the target language (i.e. Polish) caused the translations to depart from Lindgren’s simple and repetitive style. The addition of footnotes in the translations demonstrates the strong didactic tendencies in literature for children in Polish culture. They did not enrich the text of the translation, however, with any new information. The transfer of the visual element in the first translations was characterized by polonization and folkoricization. Scenes that show children at work and portray village life were subjected to a form of purification, so that the small-town milieu—in contrast to the village—was shown to advantage through its visualization. The typical rural buildings and the costumes of their inmates were transmitted via a strategy of folkloricization: by drawing on the relatively well-regarded peasant culture of the Podhale region of Poland.

Syftet med den här studien är att utföra en text- och bildanalys av Astrid Lindgrens böckerLotta på Bråkmakargatan (1961) och Alla vi barn i Bullerbyn (1947). I studien undersökshuvudkaraktärerna med inriktning på Lotta och Lisa ur ett genusperspektiv och jämför derasgenuskonstruktion, och hur de framställs i anknytning till de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur. I studien undersöks även illustrationerna av karaktärerna ur ett genusperspektivoch avslutningsvis tillämpas begreppet critical literacy och läroplanens värdegrundsuppdrag ianknytning till undervisningen med syftet att uppmärksamma genus i barnlitteraturen.I studien tillämpas en kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys, samt en komparativmetod då jag jämför huvudkaraktärerna. För att kunna undersöka huvudkaraktärerna Lottaoch Lisa ur ett genusperspektiv och jämföra deras genuskonstruktion, och hur de framställs isamband med de normer som förekommer i barnlitteratur uppmärksammas, bland annat,litteraturvetaren Maria Nikolajevas sammanställning av de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur.Slutsatsen av studien är att Lotta framställs som både normbärande och normbrytande utifrånsin könstillhörighet, och Lisa framställs som normbärande och förmedlar ett traditionelltkönsmönster i anknytning till Nikolajevas sammanställning av genusnormer. Slutsatsen är attAstrid Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus dåböckerna framhåller olika sidor av genuskonstruktioner och detta anser jag är bra för barn attmöta.