Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie. Intervjuer genomförs sedan för att utreda tänkbara förklaringar till gapet och vi finner att den mest frekvent förekommande orsaken till gapet är att konsumenten väljer bekvämlighet framför etik och låter därigenom priset och smaken avgöra valet av kaffe vid köptillfället. Brist på information framkommer som en ytterligare orsak till attityd-beteende-gapet samt att konsumentens ofta väljer kaffe rutin- eller vanemässigt.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld där människor reser mer än någonsin. Svenska flygresenärer släpper ut fem gånger mer koldioxid jämfört med andra världsmedborgare. Trots en bra kännedom om miljöproblem bland individer och ett ökat intresse för grönare produkter reflekteras det inte från konsumenternas livsstil. Syftet med denna undersökning är att ta reda på orsakerna till gapet mellan människors attityder och beteenden. För att undersöka ämnet genomfördes sex stycken små fokusgruppsintervjuer för att samla information om orsakerna till gapet på ett djupgående sätt. Studien påvisade att individer väljer att bortse från ett miljövänligt beteende på grund olika faktorer som bland annat pris, tid, lathet, brist på personligt ansvarstagande och rättfärdigande av resor. Tiden var en avgörande faktor för de flesta deltagarna som meddelade att de ville snabbt komma fram till sina destinationer. De rättfärdigade sina flygresor genom att de förövrigt i deras vardag tycke att de beter sig på ett miljövänligt sätt eller att Sverige som land redan gör mycket för miljön och att de på så sätt kan rättfärdiga sitt flygande. Det framgick även av fokusgrupperna att trots deltagarnas miljötänkt var det inget som prioriterades i vardagen. För att människor ska engagera sig i miljöfrämjande åtgärder är det viktigt att gröna produkter uppfyller samma egenskaper som vanliga produkter i form av exempelvis pris och kvalitet. Detta eftersom människor inte är villiga att ändra sin livsstil på grund av bekvämlighet och eftersom beteenden är svåra att forma om det inte finns rätt förutsättningar för det.

Vid inhandling av livsmedel är det lätt att frångå vetskapen om hur en produkt gått från jord till butikshylla. Genom att undersöka geografiska hållbarhetsfaktorer av ett antal livsmedelsprodukter och därefter genomföra ett butiksexperiment har denna studie undersökt i vilken grad ytterligare information angående hållbarhetsfaktorer kan få konsumenter att handla mer hållbart. Kvantitativ experimentdata stöds av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter för att besvara studiens frågeställningar. Butiksexperimentet kunde inte påvisa signifikant skillnad i konsumenters inköpsbeteende då konsumenter hade tillgång till utökad information angående produkters hållbarhetsfaktorer. I kombination med intervjuerna visade resultaten på ett attityd-beteende-gap bland konsumenter då samtliga respondenter sade att de skulle bli påverkade i fall de hade mer information om en produkts hållbarhetsfaktorer. För att besvara frågor som den här studien lämnar öppna föreslås vidare liknande studier som pågår under längre tid och där informationen angående produktionsförhållanden presenteras på ett sätt som tydligare framställer ett fördelaktigt alternativ.

Redovisning av koldioxidekvivalenter på produktförpackningar har blivit vanligare i takt med att hållbarhetsfrågor blivit mer aktuella. I uppsatsen undersöktes CO2-ekvivalentredovisningens påverkan på konsumenters attityd mot varumärken utifrån de fem parametrarna: koppling tillCSR, transparens, identifiering, etisk och politisk konsumtion samt igenkännbarhet. Studien delades upp i två delar, genom den ena undersöktes respondenternas attityd tillCO2-ekvivalentmärkningen och dess påverkan på varumärkessynen. I den andra delen undersöktes respondenternas faktiska köpbeteende. I studien intervjuades sammanlagt 17 respondenter på pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Studiens resultat pekade på bristande kännedom om CO2-ekvivalentmärkningens existens och siffrornas betydelse. Det framgick även att få individer jämför utsläppssiffror mellan olika produkter. De vanligast förekommande av de fem parametrarna som undersöktes var transparens, identifiering samt etisk och politisk konsumtion. En positiv attityd mot CO2-ekvivalentmärkningen hängde enligtundersökningen ihop med köpbeteendet, vilket pekade på att ett attityd-beteende-gap inte var rådande.

Klimatkatastrofer, kriget i Israel-Gaza, upphävandet av aborträtt i USA och Rysslands invasionskrig i Ukraina är alla aktuella händelser som påverkar de mänskliga rättigheterna. Dessa händelser leder till samhällsfrågor som engagerar speciellt de yngre generationerna. Händelserna påverkar också varumärken och kan leda till etiska dilemman för konsumenter kring hur varumärken väljer att agera eller inte agera. Konsumenter förväntar sig att varumärken tar etiskt ansvar i samhälleliga och miljömässiga frågor. Genom att diskutera Brand Activism som en metod för att differentiera varumärken och locka kunder, samt analysera varumärkeslojalitetens roll i konsumentbeteendet, avslöjar studien komplexiteten i attityd-beteendegapet. Genom att identifiera forskningsgapet kring hur varumärkeslojalitet påverkar konsumentbeteende i etiska dilemman, syftar studien med en kvalitativ ansats till att fördjupa förståelsen fördetta samband. Detta leder till följande problemformulering: Hur påverkar stark varumärkeslojalitet gapet mellan attityd och beteende vid etiskadilemman? Studien fokuserar främst på varumärket Marabou och koncernen Mondelez som fortsattesin produktion i Ryssland under invasionskriget i Ukraina. Detta fick stor spridning isociala medier och skapade debatt kring varumärket gällande om det var rätt att fortsätta konsumera Marabous varor eller ej. För att besvara frågeställningen har data samlats in via intervjuer. Respondenterna till intervjuerna har valts ut via en urvalsenkät. Urvalsenkäten säkerställde att respondenterna tillhör Generation Z vilket är generationen som studien valt att undersöka. Både lojala och icke lojala konsumenter valdes ut för att möjliggöra att analysera skillnader och likheter i konsumentbeteende. Studiens resultat visar på att Generation Z tenderar att utveckla starka attityder kringetiska dilemman men att det inte tar lång tid för dessa attityder att minska om det fannsen etablerad varumärkeslojalitet sedan innan. Produktens attribut, framförallt pris ochkvalitet, betyder mer än attityden mot varumärket för generationen. Studien visar på attGeneration Z har ett stort utbud av information men att de inte tenderar att aktivt sökaefter information. Generationen värderar varumärkeslojalitet högt och kan fåkonsumenter att bortse från upplevelsen av etiska dilemman.

At today's construction sites, most of the work is carried out using hand-held and or hand-operated machines that create vibrations. Work with hand-held vibrating machines can result in damage to vessels, nerves and muscles, sometimes even on the skeleton, during continuous work. The effects of vibration damage can be powerful and in order to prevent these, work with vibrations needs to be considered and checked. The purpose of this thesis is to identify which factors contribute to the fact that vibration-induced injuries are so common at the construction sites today, despite the knowledge about the serious symptoms of the injury. By studying working methods, attitudes and behaviors and how the injury is prevented today, it is examined whether it is possible to reduce the occur-rence of vibration-induced injuries. The research begins with a literature study to obtain knowledge about vibration diseases and associated symptoms, as well as about the facilities and working methods that exist today to reduce vibrations at the construction sites. Further-more, a survey is conducted on how Skanska AB works with vibrations and interviews at some of Skanska Sverige AB's projects to clarify how the work against vibration injuries looks like in practice. The result of the thesis shows that work with reducing vibration is given some priority, but that it can be further improved. The employees have knowledge of the injury, but not enough to make demands on how developments can be made in the working environment. The working methods used are not optimal and there is resistance to the methods developed to reduce work with vibrations. During the interviews it emerges that many methods are mentioned in theory but that they are rarely used in practice. There are also deficiencies in the communica-tion between the different occupational groups regarding who is responsible for reducing the work with vibrating tools. The construction industry is developing in the work with reducing vibration, but there are also many parts of the industry that make the prevention work more difficult. The result shows signs of this and lack of time proves to be a great reason why the work with reducing vibrations is not prioritized. At the end of the report there are some recommendations given for further stud-ies to improve the preventive work. For instance, continued studies are recommended on how the difficulty with lack of time can be reduced and on how methods for reducing vibration can be more adaptable in practice. / På dagens byggarbetsplatser utförs flertalet arbetsmoment med hjälp av handhållna och eller handdrivna maskiner som skapar vibrationer. Då arbete med handhållna vibrerande maskiner utförs kontinuerligt under längre tid kan det ge upphov till skador på kärl, nerver och muskler, ibland till och med på skelettet. Effekterna av vibrationsskador kan vara kraftiga och för att förhindra dessa behöver arbete med vibrationer tas hänsyn till och kontrolleras. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka faktorer som bidrar till att vibrationsskador är så pass vanligt förekommande på byggarbetsplatser idag, trots kunskap om skadans allvarliga symtom. Genom att studera arbetssätt, attityder och beteenden samt hur man förebygger inför skadan idag undersöks huruvida det är möjligt att minska uppkomsten av vibrationsskador. Arbetet inleds med en litteraturstudie för att hämta kunskap om vibrationsskador och tillhörande symptom, samt om de hjälpmedel och arbetssätt som finns idag för att reducera vibrationer på byggarbetsplatser. Vidare genomförs en undersökning av hur Skanska AB arbetar med vibrationer samt intervjuer på några av Skanska Sverige AB:s projekt för att klarlägga hur arbetet med vibrationsskador ser ut i praktiken. Resultatet av examensarbetet visar att arbete med att reducera vibrationer prioriteras till viss del, men att det kan förbättras ytterligare. De anställda har kunskap om skadan, men inte tillräcklig för att ställa krav på arbetsmiljöarbetet med vibrationer. De arbetssätt som används är inte optimala och det finns ett motstånd mot de metoder som tagits fram för att reducera arbete med vibrerande verktyg. Under intervjuerna framkommer att många metoder nämns i teorin men att de sällan används i praktiken. Det upptäcks även brister i kommunikationen mellan de olika yrkesgrupperna gällande vem som bär ansvar för att reducera arbetet med vibrerande verktyg. Byggbranschen utvecklas i arbetet med att reducera vibrationer men det finns även många delar av branschen som försvårar det förebyggande arbetet. Resultatet visar tecken på detta och tidsbrist visar sig vara en stor anledning till att arbetet med att reducera vibrationer bortprioriteras. Rapporten avslutas därför med rekommendationer av fortsatta studier för att förbättra det förebyggande arbetet. Bland annat rekommenderas fortsatta studier i hur svårigheten med avsaknad av tid kan reduceras samt studier i hur metoder för att reducera vibrationer kan anpassas bättre till praktiken.

: Modeindustrins negativa påverkan på en hållbar utveckling har ökat aktualiteten för hållbarhetsfrågor inom branschen. Flera fast fashion-företag har därför börjat införa hållbara åtgärder efter starkare tryck från intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hållbara problem påvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hållbar klädkonsumtion. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap som ökar förståelsen för hållbart konsumentbeteende inom fast fashion på den svenska marknaden. Studien utgår från att undersöka vilka de bakomliggande motiven är till att attityd och beteende skiljer sig åt, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap. Fokusgrupper upprättades i Borås och Göteborg med ett urval bestående av kvinnliga konsumenter tillhörande generation Y. Studiens resultat stärker teorin inom hållbar klädkonsumtion, men bidrar även med ett nytt begrepp, det abstrakta motivet. I anslutning har en attityd-beteende-gap modell (figur 5.1) utvecklats. Modellen (figur 5.1) består av bakomliggande motiv till varför konsumenter frångår hållbara värderingar vid köp av mode. En ny hållbar konsument har även identifierats, den eftertänksamma konsumenten. Studiens resultat kan hjälpa fast fashion-företag i deras strategiska utveckling av hållbara åtgärder. Studien belyser en komplexitet bestående av många faktorer som påverkar att attityd och beteende avviker. / Program: Textilekonomutbildningen

Klädindustrins negativa påverkan på hållbar utveckling har på senare tid blivit allt mer uppmärksammad av konsumenter, media och aktörer i modebranschen. Även om medvetenheten har ökat så har inte konsumtionen av hållbara klädalternativ gjort det till önskad grad. Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan konsumenters attityd och beteende kring hållbart mode, konsumenten säger sig vilja köpa grönt mode men gör det inte. Den här studien går ut på att undersöka vilka orsaker som finns till gapet med följande problemformulering: vilka är de bakomliggande orsakerna till gapet mellan unga svenska kvinnliga konsumenters attityder och handlingar gällande hållbart mode? Syftet med studien är att med hjälp av funna orsaker kunna bidra till befintlig forskning inom området. Studiens resultat kan hjälpa aktörer inom modebranschen att förbättra sina strategier och sin marknadsföring av hållbart mode. För att svara på problemformuleringen och uppfylla syftet har två undersökningar utförts, en kvalitativ fokusgrupp och en kvantitativ webbenkät. Urvalet bestod av svenska kvinnliga studenter vid Högskolan i Borås. Slutsatserna av studien är att bristen på snygg design, utbud, kvalitet och lättillgänglig information är orsaker till gapet mellan attityd och handling. Även det hållbara modets höga priser, dagens höga konsumtionstakt, misstro gentemot klädkedjor och frågan kring vem som bör ansvara för hållbar utveckling är viktiga bakomliggande faktorer till gapet. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Hållbarhet är i dagens samhälle ett alltmer viktigt ämne och berör mer än bara miljö. Medanledning av detta har konsumenter börjat ställa högre krav på företag gällande hållbarhet och ämnet kan användas fördelaktigt som en konkurrensstrategi. Däremot finns det forskning som tyder på att konsumenter inte agerar hållbart i praktiken vid resande och att det därav finns ett attityd-beteende gap kopplat till hållbarhet. Detta uppmärksammades och gav upphov till denna studie. Studien har sin utgångspunkt från ett konsumentperspektiv. Syftet var att få förståelse över konsumenters medvetenhet och attityd till hotellens hållbarhetsarbeten, samt hur medvetenhet och attityd i sin tur påverkar konsumentersbeteende vid val av hotell. Studien sökte inte efter att generalisera resultatet utan efter förståelse. Studien har använt teorierna planerat beteende, kognitiv dissonans och hedonism för att få en förståelse kring konsumentens beteende och intention. Metoden som tillämpades var kvalitativ, med hjälp av relativt ostrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper för insamling av data. Grupperna var sex till antal med fyra deltagare i respektive grupp. Studiens resultat har visat att fastän konsumenter har en positiv attityd till hållbara åtgärder på hotell, skiftas attityden när det gäller deras egna handlingar. Konsumenter är medvetna om hållbarhet främst kopplat till miljö och visar en svag medvetenhet kring hållbara åtgärder på hotell. Vid val av hotell tar konsumenter inte hänsyn till hållbarhet utan värderar i stället pris, avstånd och kvalité. Likt andra studier som har uppmärksammat att det finns ettattityd-beteende gap kopplat till hållbarhet vid resande, indikeras det även ett gap mellan attityd och beteende vid val av hotell. Deltagarna önskar ett tydligt och konkret mått förhållbarhet på hotell, som konsumenter kan vara medvetna om och söka efter vid val av hotell. Det skulle vara intressant vid vidare forskning att undersöka ifall ett mått för hållbarhet skulle göra en skillnad, då priset är det konsumenter verkar värdera högst. Liknande, vad som skulle krävas för att göra konsumenter mer villiga att välja ett mer hållbart hotell.

This thesis investigates through focus groups the effect of greenwashing from theenvironmentally conscious consumer perspective. The study deepens the understanding of attitudes and purchase intentions before and after the revealing that the marketing campaignwere criticized as greenwashing. The respondents' thoughts, perceived credibility andpurchase intention contributed to the fact that patterns regarding attitude and purchase intention could be distinguished. Through Rausch and Kopplin's green extension of Ajzen's Theory of Reasoned Action and the theory of The Green Gap, the respondents' attitudes and purchase intentions could be interpreted. Before revealing the information of greenwashing, the respondents were already critical of the messages in all shown cases. Despite an interpreted negative attitude, the respondents pointed out that they could consider buying the products. After the revealing of greenwashing, a sense of affirmation was perceived in the focus groups. The credibility of the marketing is thus considered to have been negatively damaged, but the respondents justify future purchases based on other positive sustainable attributes that the products or companies have. A revealing of greenwashing in a generally environmentally conscious consumer segment is thusinterpreted to be of less importance, where other factors justify that the purchase intention remains.