Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie. Intervjuer genomförs sedan för att utreda tänkbara förklaringar till gapet och vi finner att den mest frekvent förekommande orsaken till gapet är att konsumenten väljer bekvämlighet framför etik och låter därigenom priset och smaken avgöra valet av kaffe vid köptillfället. Brist på information framkommer som en ytterligare orsak till attityd-beteende-gapet samt att konsumentens ofta väljer kaffe rutin- eller vanemässigt.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld där människor reser mer än någonsin. Svenska flygresenärer släpper ut fem gånger mer koldioxid jämfört med andra världsmedborgare. Trots en bra kännedom om miljöproblem bland individer och ett ökat intresse för grönare produkter reflekteras det inte från konsumenternas livsstil. Syftet med denna undersökning är att ta reda på orsakerna till gapet mellan människors attityder och beteenden. För att undersöka ämnet genomfördes sex stycken små fokusgruppsintervjuer för att samla information om orsakerna till gapet på ett djupgående sätt. Studien påvisade att individer väljer att bortse från ett miljövänligt beteende på grund olika faktorer som bland annat pris, tid, lathet, brist på personligt ansvarstagande och rättfärdigande av resor. Tiden var en avgörande faktor för de flesta deltagarna som meddelade att de ville snabbt komma fram till sina destinationer. De rättfärdigade sina flygresor genom att de förövrigt i deras vardag tycke att de beter sig på ett miljövänligt sätt eller att Sverige som land redan gör mycket för miljön och att de på så sätt kan rättfärdiga sitt flygande. Det framgick även av fokusgrupperna att trots deltagarnas miljötänkt var det inget som prioriterades i vardagen. För att människor ska engagera sig i miljöfrämjande åtgärder är det viktigt att gröna produkter uppfyller samma egenskaper som vanliga produkter i form av exempelvis pris och kvalitet. Detta eftersom människor inte är villiga att ändra sin livsstil på grund av bekvämlighet och eftersom beteenden är svåra att forma om det inte finns rätt förutsättningar för det.

Vid inhandling av livsmedel är det lätt att frångå vetskapen om hur en produkt gått från jord till butikshylla. Genom att undersöka geografiska hållbarhetsfaktorer av ett antal livsmedelsprodukter och därefter genomföra ett butiksexperiment har denna studie undersökt i vilken grad ytterligare information angående hållbarhetsfaktorer kan få konsumenter att handla mer hållbart. Kvantitativ experimentdata stöds av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter för att besvara studiens frågeställningar. Butiksexperimentet kunde inte påvisa signifikant skillnad i konsumenters inköpsbeteende då konsumenter hade tillgång till utökad information angående produkters hållbarhetsfaktorer. I kombination med intervjuerna visade resultaten på ett attityd-beteende-gap bland konsumenter då samtliga respondenter sade att de skulle bli påverkade i fall de hade mer information om en produkts hållbarhetsfaktorer. För att besvara frågor som den här studien lämnar öppna föreslås vidare liknande studier som pågår under längre tid och där informationen angående produktionsförhållanden presenteras på ett sätt som tydligare framställer ett fördelaktigt alternativ.

Redovisning av koldioxidekvivalenter på produktförpackningar har blivit vanligare i takt med att hållbarhetsfrågor blivit mer aktuella. I uppsatsen undersöktes CO2-ekvivalentredovisningens påverkan på konsumenters attityd mot varumärken utifrån de fem parametrarna: koppling tillCSR, transparens, identifiering, etisk och politisk konsumtion samt igenkännbarhet. Studien delades upp i två delar, genom den ena undersöktes respondenternas attityd tillCO2-ekvivalentmärkningen och dess påverkan på varumärkessynen. I den andra delen undersöktes respondenternas faktiska köpbeteende. I studien intervjuades sammanlagt 17 respondenter på pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Studiens resultat pekade på bristande kännedom om CO2-ekvivalentmärkningens existens och siffrornas betydelse. Det framgick även att få individer jämför utsläppssiffror mellan olika produkter. De vanligast förekommande av de fem parametrarna som undersöktes var transparens, identifiering samt etisk och politisk konsumtion. En positiv attityd mot CO2-ekvivalentmärkningen hängde enligtundersökningen ihop med köpbeteendet, vilket pekade på att ett attityd-beteende-gap inte var rådande.

Klimatkatastrofer, kriget i Israel-Gaza, upphävandet av aborträtt i USA och Rysslands invasionskrig i Ukraina är alla aktuella händelser som påverkar de mänskliga rättigheterna. Dessa händelser leder till samhällsfrågor som engagerar speciellt de yngre generationerna. Händelserna påverkar också varumärken och kan leda till etiska dilemman för konsumenter kring hur varumärken väljer att agera eller inte agera. Konsumenter förväntar sig att varumärken tar etiskt ansvar i samhälleliga och miljömässiga frågor. Genom att diskutera Brand Activism som en metod för att differentiera varumärken och locka kunder, samt analysera varumärkeslojalitetens roll i konsumentbeteendet, avslöjar studien komplexiteten i attityd-beteendegapet. Genom att identifiera forskningsgapet kring hur varumärkeslojalitet påverkar konsumentbeteende i etiska dilemman, syftar studien med en kvalitativ ansats till att fördjupa förståelsen fördetta samband. Detta leder till följande problemformulering: Hur påverkar stark varumärkeslojalitet gapet mellan attityd och beteende vid etiskadilemman? Studien fokuserar främst på varumärket Marabou och koncernen Mondelez som fortsattesin produktion i Ryssland under invasionskriget i Ukraina. Detta fick stor spridning isociala medier och skapade debatt kring varumärket gällande om det var rätt att fortsätta konsumera Marabous varor eller ej. För att besvara frågeställningen har data samlats in via intervjuer. Respondenterna till intervjuerna har valts ut via en urvalsenkät. Urvalsenkäten säkerställde att respondenterna tillhör Generation Z vilket är generationen som studien valt att undersöka. Både lojala och icke lojala konsumenter valdes ut för att möjliggöra att analysera skillnader och likheter i konsumentbeteende. Studiens resultat visar på att Generation Z tenderar att utveckla starka attityder kringetiska dilemman men att det inte tar lång tid för dessa attityder att minska om det fannsen etablerad varumärkeslojalitet sedan innan. Produktens attribut, framförallt pris ochkvalitet, betyder mer än attityden mot varumärket för generationen. Studien visar på attGeneration Z har ett stort utbud av information men att de inte tenderar att aktivt sökaefter information. Generationen värderar varumärkeslojalitet högt och kan fåkonsumenter att bortse från upplevelsen av etiska dilemman.

: Modeindustrins negativa påverkan på en hållbar utveckling har ökat aktualiteten för hållbarhetsfrågor inom branschen. Flera fast fashion-företag har därför börjat införa hållbara åtgärder efter starkare tryck från intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hållbara problem påvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hållbar klädkonsumtion. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap som ökar förståelsen för hållbart konsumentbeteende inom fast fashion på den svenska marknaden. Studien utgår från att undersöka vilka de bakomliggande motiven är till att attityd och beteende skiljer sig åt, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap. Fokusgrupper upprättades i Borås och Göteborg med ett urval bestående av kvinnliga konsumenter tillhörande generation Y. Studiens resultat stärker teorin inom hållbar klädkonsumtion, men bidrar även med ett nytt begrepp, det abstrakta motivet. I anslutning har en attityd-beteende-gap modell (figur 5.1) utvecklats. Modellen (figur 5.1) består av bakomliggande motiv till varför konsumenter frångår hållbara värderingar vid köp av mode. En ny hållbar konsument har även identifierats, den eftertänksamma konsumenten. Studiens resultat kan hjälpa fast fashion-företag i deras strategiska utveckling av hållbara åtgärder. Studien belyser en komplexitet bestående av många faktorer som påverkar att attityd och beteende avviker. / Program: Textilekonomutbildningen

Klädindustrins negativa påverkan på hållbar utveckling har på senare tid blivit allt mer uppmärksammad av konsumenter, media och aktörer i modebranschen. Även om medvetenheten har ökat så har inte konsumtionen av hållbara klädalternativ gjort det till önskad grad. Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan konsumenters attityd och beteende kring hållbart mode, konsumenten säger sig vilja köpa grönt mode men gör det inte. Den här studien går ut på att undersöka vilka orsaker som finns till gapet med följande problemformulering: vilka är de bakomliggande orsakerna till gapet mellan unga svenska kvinnliga konsumenters attityder och handlingar gällande hållbart mode? Syftet med studien är att med hjälp av funna orsaker kunna bidra till befintlig forskning inom området. Studiens resultat kan hjälpa aktörer inom modebranschen att förbättra sina strategier och sin marknadsföring av hållbart mode. För att svara på problemformuleringen och uppfylla syftet har två undersökningar utförts, en kvalitativ fokusgrupp och en kvantitativ webbenkät. Urvalet bestod av svenska kvinnliga studenter vid Högskolan i Borås. Slutsatserna av studien är att bristen på snygg design, utbud, kvalitet och lättillgänglig information är orsaker till gapet mellan attityd och handling. Även det hållbara modets höga priser, dagens höga konsumtionstakt, misstro gentemot klädkedjor och frågan kring vem som bör ansvara för hållbar utveckling är viktiga bakomliggande faktorer till gapet. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Hållbarhet är i dagens samhälle ett alltmer viktigt ämne och berör mer än bara miljö. Medanledning av detta har konsumenter börjat ställa högre krav på företag gällande hållbarhet och ämnet kan användas fördelaktigt som en konkurrensstrategi. Däremot finns det forskning som tyder på att konsumenter inte agerar hållbart i praktiken vid resande och att det därav finns ett attityd-beteende gap kopplat till hållbarhet. Detta uppmärksammades och gav upphov till denna studie. Studien har sin utgångspunkt från ett konsumentperspektiv. Syftet var att få förståelse över konsumenters medvetenhet och attityd till hotellens hållbarhetsarbeten, samt hur medvetenhet och attityd i sin tur påverkar konsumentersbeteende vid val av hotell. Studien sökte inte efter att generalisera resultatet utan efter förståelse. Studien har använt teorierna planerat beteende, kognitiv dissonans och hedonism för att få en förståelse kring konsumentens beteende och intention. Metoden som tillämpades var kvalitativ, med hjälp av relativt ostrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper för insamling av data. Grupperna var sex till antal med fyra deltagare i respektive grupp. Studiens resultat har visat att fastän konsumenter har en positiv attityd till hållbara åtgärder på hotell, skiftas attityden när det gäller deras egna handlingar. Konsumenter är medvetna om hållbarhet främst kopplat till miljö och visar en svag medvetenhet kring hållbara åtgärder på hotell. Vid val av hotell tar konsumenter inte hänsyn till hållbarhet utan värderar i stället pris, avstånd och kvalité. Likt andra studier som har uppmärksammat att det finns ettattityd-beteende gap kopplat till hållbarhet vid resande, indikeras det även ett gap mellan attityd och beteende vid val av hotell. Deltagarna önskar ett tydligt och konkret mått förhållbarhet på hotell, som konsumenter kan vara medvetna om och söka efter vid val av hotell. Det skulle vara intressant vid vidare forskning att undersöka ifall ett mått för hållbarhet skulle göra en skillnad, då priset är det konsumenter verkar värdera högst. Liknande, vad som skulle krävas för att göra konsumenter mer villiga att välja ett mer hållbart hotell.

Textilindustrin har en omfattande negativ påverkan på miljön och konsumenters köpbeteende är en del av detta problem. Konsumenter påverkar mer än vad de är medvetna om genom vad de väljer att konsumera och hur mycket de inhandlar. Då kunden spelar en sådan stor roll i den faktiska miljöpåverkan väljer denna rapport att fokusera på kundbeteendet ur ett hållbarhetsperspektiv. Det finns ett tydligt gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att konsumera kläder hållbart. Rapportens utgångspunkt är därför en studie av Hiller Connell (2010) gällande attityd-beteendegapet hos konsumenter när det kommer till just hållbar klädkonsumtion. Hiller Connell påvisar sex barriärer som hindrar konsument från att handla hållbara klädesplagg. Dessa hinder är konsuments kunskap och attityd gällande hållbarhet samt tillgänglighet av föredragna produkter, ekonomiska resurser, detaljhandelsmiljö samt rådande samhällsnormer. För att kunna undersöka detta gap och dess bakomliggande orsaker har data samlats in i genom garderobsanalys, som främst påvisar konsuments faktiska beteende. I kombination med en semistrukturerad intervju, som främst indikerar konsuments attityd till hållbar klädkonsumtion. Denna studie har genomförts på tio kvinnor i åldern 25 till 35. Analys av resultatet visar att barriärerna (Hiller Connell, 2010) även är påtagliga för denna studies respondenter. Det kan även konstateras att alla hinder är olika påtagliga för olika deltagare samt att typ av plagg påverkar detta. Denna studie finner att dessa hinder kan påverkas olika beroende på om plagg är miljömärkt, begagnat eller av bättre kvalité. Studien finner även ytterligare ett påtagligt hinder hos respondenter, nämligen deras eget engagemang till att konsumera kläder mer hållbart. / The textile industry has a negative impact on the environment and consumer behaviour when shopping for clothes is a part of this problem. Consumers affect more than they are aware of when choosing what and how much to consume when it comes to clothes. Therefore the way customers consume is a huge part of the impact the textile industry has on the environment. Because of this, the paper focuses on consumer behaviour from a sustainability perspective. It has been found that there is a gap between attitude towards consuming clothes that are sustainable and the actual behaviour. This paper draws on findings from a study by Hiller Conner (2010) that has studied the attitude-behaviour gap and have identified barriers that can affect it. These barriers include customer knowledge and attitude towards sustainability, availability of preferable products, customers economic resources, retail environment and social norms. In order to examine this gap and the reasons behind, data were collected through observations of consumers wardrobe to explore the actual behaviour when it comes to buying clothes. Furthermore, interviews and talking about the attitude towards their consumption of clothes were made. This study was made with the help of ten women between the age of 25 to 35. The findings shows that the barriers are in fact relevant. It is also found that they are not equally significant for all of the participants. Furthermore this study shows that the barriers are affected depending on what type of sustainable garment is consumed. As it is found a difference when buying garments that have eco-labels, secondhand or of better quality. This study also found an additional significant barrier among the respondents, their own engagement to consuming more sustainable clothes.

I media framställs Generation Z som en miljömedveten generation som kan tänkas ha Greta Thunberg som förebild eftersom hon blivit en symbol för miljönrörelsen. Trots att undersökningar visar att Generation Z intresserar sig mer för miljöfrågor och etiska frågor entydigare generationer så finns det forskning som hävdar att generationen är oengagerade, egoistiska och konsumistiska. Uppsatsens syfte är att studera individer i Generation Z:sattityder till hållbart mode och huruvida dessa attityder speglar deras intentioner till hållbarkonsumtion. Avsikten med studien är att få en ökad förståelse till hur ett eventuellt gap mellanattityd och agerande kan förklaras. För att få en djupare förståelse för hur individernas attityder formas samt hur den speglar deras agerande används Trekomponentsmodellen som teoretiskt perspektiv i studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativmetod i form av tre fokusgrupper där svenska individer i Generation Z deltog. De teman som uppkom under kodningen har kopplats ihop med Trekomponentsmodellen som består av komponenterna uppfattning, känsla och beteende. Resultatet i vår studie tyder på att den viktigaste komponenten till den tvetydigheten som finns hos individerna i Generation Z verkar vara sociala medier. Empirin tyder på en kunskapsbrist, egoism, lathet och bristande engagemang är orsakerna till hur respondenternas agerar. Intervjupersonerna anser att det inte är dem som bär ansvaret för miljön och de hävdaratt miljökrisen ännu inte drabbat dem. Analysen visar även att när de väl konsumerar hållbart är intentionen aldrig att handla hållbart och att mycket av deras attityder till hållbart modeformas utifrån sociala medier. Slutsatsen kan därför dras att sociala medier är den största orsaken till deras attityder och beteende eftersom det visar sig att sociala medier även påverkar det som ligger till grund för deras attityder. Attityderna till respondenterna i denna studie skiljer sig från det Greta står för vilket kan tänkas bero på att hennes attityder speglar hennes agerande. Hennes hållbara attityder och agerande påverkas inte på samma sätt utifrån vad som sägs på sociala medier utan hon använder sociala medier för att nå ut med sinaåsikter. Då denna studie endast är gjord på individer i Generation Z kan resultatet inte generaliseras för en hel generation precis som Greta inte kan tala för en hel generation. Eftersom denna studie endast riktat in sig på tjejer i Generation Z skulle ett förslag till vidareforskning skulle vara att utföra samma studie fast på killar för att undersöka om resultaten skiljer sig. / In media, Generation Z is portrayed as environmentally conscious and that it could conceivably have Greta Thunberg as its role model since she has become a symbol for the environment. Although studies show that Generation Z has more interest in environmental and ethical issues than previous generations, there is also research that claims that the generation is unengaged, egoistic and consumeristic. The thesis purpose is therefore to study individuals in Generation Z’s attitudes towards sustainable fashion and whether these attitudes reflect their intentions towards sustainable consumption. The purpose of the study is to gain a greater understanding of how a possible gap between attitude and behavior can be explained. In order to gain a deeper understanding of how individuals' attitudes are shaped and how they reflect their actions, the three-component model is used as a theoretical perspective in this study. In this study, a qualitative method have been used where the empirical data was collected through three focus groups where swedish indiviuals in Generation Z participated. The themes that occurs during coding are then linked to the three-component model, which consists of perception, feelings and behaviour. The result of our study indicates that the most important component to this ambiguousness that exists among the individuals in Generation Z appears to be social media. The empirical data indicates that knowledge-deficiency, selfishness, indolence and lack of commitment are the reasons for the respondent’s actions. The respondents believe that it is not those who are responsible for the environment and they claim that the environmental crisis has not yet affected them. The result also shows that once they consume sustainably, the intention is never to act sustainably and that much of their attitudes towards sustainable fashion are shaped from social media. It can therefore be concluded that social media is the main cause of their attitudes and behaviour, as it turns out that social media also affects what underlies their attitudes. Unlike the respondents in this study, Greta Thunberg's attitudes and actions differ from those of the respondents since her attitudes reflect her actions. Her sustainable attitudes and actions cannot be changed based on what is being said on social media, instead she uses social media to reach out and get her voice heard. Since this study only focus on individuals in Generation Z, the result cannot be generalized for an entire generation just as Greta cannot speak for her entire generation. Since this study only focused on girls in Generation Z, one suggestion for further research could be to perform the same study on boys to see if the results differ.