Personalomsättningen i revisionsbranschen är ett aktuellt ämne och ses som ett problem i branschen. Revisionsbranschen utvecklas och går från att vara en klassisk profession till att bli mer affärsinriktad och lönsamhet blir allt viktigare. Tidigare forskning kom fram till att uppfattningar påverkar valet att lämna branschen. Syftet med studien är därmed att utforska om revisorsassistentens benägenhet att lämna branschen påverkas av uppfattningar om den professionella verksamheten och uppfattningar om affärsverksamheten. Studien har en kvantitativ ansats och en webbaserad enkät med olika påståenden om revisorsassistentens uppfattningar har använts. Enkäten är baserad på professionsteori och tidigare forskning om business och karriärbyten och den skickades till revisorsassistenter på svenska revisionsbyråer. Variabler som studerats är uppfattningar, upplevelser, förväntningar, kön, ålder, erfarenhet i branschen, byråtillhörighet, storleken på det kontor revisorsassistenten arbetar på och om du arbetar eller har arbetat i branschen. Studien kom fram till att det finns ett positivt signifikant samband mellan uppfattningar om affärsverksamheten och karriärbyten. Vidare fann studien en indikation på ett negativt samband mellan uppfattningar om den professionella verksamheten och karriärbyten. Studien fann även en indikation på ett positivt samband mellan kontorsstorlek och karriärbyte. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan erfarenhet och karriärbyte samt mellan ålder och karriärbyte. Uppfattningar har visat sig påverka även i andra studier men uppfattningar om affärsverksamheten är ett relativt outforskat ämne och vidare studier behövs

Background/problematization: The audit industry has historically been characterized by male dominance, and it has long been a problem to succeed in retaining women throughout the work life. Female senior managers are influenced by triggering factors that cause them to consider their continuation in the audit profession. A high number of women opt out audit firms especially at the senior managerial level and choose to restart elsewhere.   Purpose: The purpose of this thesis is to understand the decision-making process of leaving the audit industry of midcareer female auditors. By studying the phenomenon from a life world perspective, it will be described as it is perceived by the women.    Methodology: The study is based on a narrative interview method with an abductive approach where the interviews were conducted with six former female senior managers from the audit industry who left less than 10 years ago. A thematic analysis was conducted in order to analyze the collected data.   Findings: The findings indicate that family, discrimination, heavy workload, job offer and renumeration are influencing factors during female senior managers’ decision-making process. Further, the findings show that the factors influence their decision to varying degrees in different stages of the process.

Purpose: The purpose of this thesis is to explain how individual and strategic firm-level factors, through well-being as a mediating factor, make audit employees more prone to stay within the profession as well as to provide a more holistic picture of why they stay.   Methodology: The study is built upon a positivistic standpoint with a deductive approach using a quantitative method where a survey was sent out to Swedish audit employees with at least three years of experience within the profession. The data collected were analyzed by a Harman single factor test, Spearman correlation matrix, and multiple regression analysis.   Findings: The findings show that stress resilience, mentorship quality, career opportunities, and commercialization are positively related to the employee’s willingness to stay and are fully mediated through their subjective well-being. Further, the findings show that the individual expectation gap affects the willingness to stay directly and is only partly mediated through the individuals’ subjective well-being.  Theoretical perspectives: The profession theory, person-organization fit theory, and motivational theory were applied to explain the variables and the willingness to stay.

Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

The goal of the submitted thesis "Evolution of the audit profession" is to introduce the audit profession focused on the current situation of the audit market. The European Commission published a Green Paper "Audit Policy: Lessons from the Crisis" on the 13th of October 2010 seeking views on a range of issues related to the statutary audit. (the consultation closed on the 8th of December). The part of this work is the comparison of views of the group of respondents and the summary of all responses. It also mentions the current situation of this theme.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året. / The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation.  Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

Revisorer i Sverige har i tidigare studier funnits restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar till konkursbolag. Det saknas studier om huruvida konkursprediktionsmodeller gör bättre förutsägelser  än revisorer i Sverige med hänsyn till kostnader för missklassificeringar (EMC). Syftet med studien är att jämföra precisionen i revisorers fortlevnadsbedömningar med precisionen i konkursprediktionsmodeller baserade på finansiella nyckeltal, samt att undersöka relationen mellan fortlevnadsvarningar, finansiella nyckeltal och konkurser. Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med en komparativ forskningsdesign. Sekundärdata från svenska onoterade aktiebolags  årsredovisningar har använts.  Resultaten visar att revisorer i Sverige alltjämt är restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar, men att deras bedömningar i huvudsak har högre precision än konkursprediktionsmodeller för K2-redovisande bolag. När redovisningen blir mer sofistikerad (K3), kan dock konkursprediktionsmodeller ge en högre precision. Studien belyser fortlevnadsbedömningar och konkursprediktionsmodellers utfall utifrån ett kostnadsperspektiv, samt bidrar med kunskap kring fördelar och begränsningar med konkursprediktionsmodeller inom revision. / Auditors in Sweden has been found restrictive with issuing going concern opinions to subsequent bankrupt companies. There is a lack of studies examining if bankruptcy prediction models make better predictions than auditors in Sweden when estimated misclassification costs (EMC) are considered. The purpose with this study is to compare the precision in going concern opinions with the precision from accounting-based bankruptcy prediction models, and to examine the relation between going concern opinions, accounting measures and bankruptcies. The study is quantitative with a deductive approach and comparative design. Secondary data from Swedish private limited companies’ annual reports has been used.  Our results show that auditors in Sweden are still restrictive with issuing going concern opinions, but that their evaluations to a large degree are more precise than the bankruptcy prediction models when used on companies that are reporting by the K2 framework. However, when the accounting numbers are more sophisticated by using the K3 framework, bankruptcy prediction models may be more precise. The study highlights going concern opinions and the outcome from bankruptcy prediction models through a perspective of estimated misclassification costs (EMC). It also contributes with knowledge regarding advantages and disadvantages with using bankruptcy prediction models in auditing.

Titel Personalomsättning som affärsmodell - En kvalitativ studie med fokus på före detta revisorsassistenter  Författare Lina Larsson och Matilda Lind   Handledare Pernilla Broberg  Bakgrund Många nyexaminerade ekonomer lockas av revisorsprofessionen men cirka 50% väljer att sluta sin anställning inom tre år. Forskare menar att en anledning till den höga personalomsättningen inom revisionsbranschen kan vara att revisorsassistenter väljer att lämna yrket. Även faktorer som hög arbetsbelastning, missvisande förväntningar och uppfattningen av revisorsprofessionen används för att förklara personalomsättningen. Däremot finns det få studier som fokuserar på revisorsassistenten samt skillnader mellan små och stora revisionsbyråer.  Syfte Det huvudsakliga syftet med denna studie är att förstå före detta revisorsassistenters förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt deras motiv till att lämna yrket som revisorsassistent. Studien syftar även till att förstå vilka eventuella skillnader som finns i uppfattningarna hos före detta revisorsassistenter från små respektive stora revisionsbyråer.  Metod Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med huvudsaklig deduktiv process och induktiva inslag. För datainsamling har totalt 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med före detta revisorsassistenter på små respektive stora revisionsbyråer.  Slutsats Denna studie indikerar att revisorsassistenter förväntar sig hög arbetsbelastning, omfattande lärdomar och goda karriärmöjligheter när de tar anställning inom revisorsprofessionen. Uppfattningar som hög arbetsbelastning och låg lön visar sig inverka på revisorsassistentens arbetstillfredsställelse samt utgör motiv att lämna yrket. Studien indikerar även att det råder skillnader mellan små och stora revisionsbyråer, bland annat sett till arbetsuppgifter.  Kunskapsbidrag Denna studie bidrar bland annat till att skapa förståelse för fenomenet personalomsättning ur revisorsassistentens perspektiv samt utökar kunskapen om faktisk personalomsättning inom revisorsprofessionen. / Title Employee turnover as a business model - A qualitative study focusing on former auditing assistants  Authors Lina Larsson and Matilda Lind  Supervisor Pernilla Broberg  Introduction Many newly graduated economists are attracted by the audit profession, but about 50% choose to terminate their employment within three years. Researchers believe that one reason for the high employee turnover in the auditing industry may be that audit associates choose to leave the profession. Factors such as high workload, misleading expectations and the perception of the audit profession are also used to explain employee turnover. However, few studies focus on the audit associate as well as differences between small and large audit firms.  Purpose The main purpose of this study is to understand former audit associates’ expectations and perceptions of the audit profession as well as their motives for leaving the occupation as an audit associate. The study also aims to understand the possible differences in the perceptions of former audit associates from small and large audit firms.  Method This study applies a qualitative research strategy with a primarily deductive process with inductive elements. For data collection, a total of 15 semi-structured interviews were conducted with former audit associates at small and large audit firms.  Conclusion This study indicates that audit associates expect a high workload, extensive learning experiences and useful career opportunities when they enter the audit profession. Perceptions such as high workload and low salary prove to affect the audit associates' job satisfaction and constitute motives for leaving the profession. In addition, this study indicates differences between small and large audit firms, for instance in terms of work assignments.  Contribution This study contributes to create an understanding of the phenomenon of employee turnover from the perspective of the audit associate and to expand the knowledge of actual employee turnover within the audit profession.

Revisorer har i uppdrag att granska huruvida företagsledningens antagande om fortsatt drift stämmer eller inte. Bedömningen leder till en anmärkning i revisionsberättelsen vid tvivel om fortsatt drift, alternativt en utebliven anmärkning om tvivel inte uppstår vid granskningen. Svenska revisorer har dock problem att upptäcka de risker som indikerar konkurs. Träffsäkerheten vid anmärkningar och uteblivna anmärkningar är generellt sett låg vilket lämnar ett stort utrymme för förekomsten av s.k. typ I- och typ II-fel. Felbedömningarna och den låga träffsäkerheten medför problem för intressenter, såsom investerare och kreditgivare. Intressenterna varnas då inte om företagets fortlevnadsproblem och får därmed ingen möjlighet att vidta åtgärder för att undkomma negativa ekonomiska konsekvenser. Tidigare empiriska studier visar att revisorers bedömningar influeras av känslor såsom komfort och diskomfort. Studier visar även att erfarenhet och kompetens, struktur och bedömning samt granskningstid inverkar på fortsatt driftbedömningar samt i vilken grad revisorer upplever komfort och diskomfort i bedömningen. Revisorer uppvisar ibland en oproportionerlig tillit till företagsledningarna vilket åskådliggör en partiskhet och oberoendeproblematik i fortsatt driftbedömningarna. Tidigare studier har dock mestadels tillämpat generaliserbara tillvägagångssätt. Hur revisorer själva beskriver fortsatt driftbedömningarna och dess problematik är, så vitt vi vet, oklart. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de tillvägagångssätt och de förklaringar som några svenska auktoriserade revisorer anger ligger till grund för svårigheter i fortsatt driftbedömningar. Studien genomfördes hösten 2020 med en abduktiv forskningsansats och sex semistrukturerade digitala videointervjuer. Vidare användes en tematisk analysmetod för att sammanställa de transkriberade intervjuerna. Trots att de till synes är erfarna och kompetenta anger de tillfrågade revisorerna att fortsatt driftbedömningarna är svåra och medför diskomfort. Revisorerna beskriver att deras syn på och användning av standarden ISA 570 varierar med anledning av bland annat tolkningssvårigheter. De önskar ändå inte mer riktlinjer i standarden med anledning av att utrymmet för den professionella bedömningen då minskar. Revisorerna beskriver att de upplever tidsbrist i granskningen och de anger dokumentationskrav som en tidstjuv. Fortsatt driftbedömningarna influeras även av individuella känslor enligt revisorerna och en upplevd diskomfort måste reduceras genom dialog med kollegor, företagsledningen och interna experter för att övergå i komfort. Revisorerna anser inte att typ I- och typ II-fel är felaktiga bedömningar såsom teorin beskriver och vi kan därmed konstatera att skillnader mellan teori och praktik föreligger. Revisorerna beskriver att typ II-fel beror på plötsliga händelser som i princip är omöjliga att förutspå eftersom bedömningen innefattar framtiden. Argumentet om att framtiden är inte går att förutspå håller däremot inte då investerare ofta åskådliggör att detta faktiskt är möjligt. Revisorernas beskrivningar av fortsatt driftbedömningen genomsyras genomgående av ett företagsfokus framför ett intressentfokus vilket indikerar en oberoendeproblematik. / Auditors are tasked with examining whether the management´s assumption of going concern is correct or not. The assessment leads to a remark in the auditor´s report in case of doubt about going concern, or alternatively a lack of remark if doubt does not arise during the audit. However, Swedish auditors have problems discovering the risk that indicate bankruptcy. The accuracy of remarks in the field of going concern is generally low, which leaves a lot of room for the occurrence of so-called type I and type II errors. The misjudgements and the low accuracy cause problems for stakeholders, such as investors and lenders. Stakeholders are then not warned about the company´s survival problems and thus were not given the opportunity to take measures to escape negative financial consequences. Previous empirical studies show that auditors´ assessments are influenced by emotions such as comfort and discomfort. Studies show that experience and competence, structure and judgement such as audit time influence going concern assessments and the extent to which auditors experience comfort and discomfort in the assessment. Auditors sometimes show a disproportionate trust in the management skills of companies, which illustrates a bias and an independence problem in going concern assessments. Previous studies, however, mostly apply generalizable approaches. How the auditors themselves describe the going concern assessments is, as far as we know, unclear. The purpose of this study is to describe and analyse the approaches and explanations given by some Swedish certified public auditors as a basis for difficulties in going concern assessments. The study was conducted in the autumn of 2020 with an abductive research approach and six semi-structured digital video interviews. Furthermore, a thematic analysis method was used to compile the transcribed interviews. Despite the fact that they seem to be experienced and competent, the auditors consulted state that going concern assessments are difficult and lead to discomfort. The auditors describe that their views on and use of the standard ISA 570 vary due to, among other things, difficulties of interpretation. However, they do not want more guidelines in the standard due to the fact that the scope for the professional judgement then decreases. The auditors describe that they experience a lack of time in the audit and they state documentation requirements as a time thief. Going concern assessments are also influenced by individual feelings according to the auditors and a perceived discomfort must be reduced through dialogue with colleagues, company management and internal experts in order to achieve comfort. The auditors do not consider that type I and type II errors are incorrect assessments as the theory describes and we can thus state that there are differences between theory and practice. The auditors describe that type II errors are due to sudden events that are impossible to predict because the assessment includes the future. The argument that the future is unpredictable can be questioned because investors often illustrate that this actually is possible. The auditors´ descriptions of the going concern assessment are permeated throughout by a company focus rather than a stakeholder focus, which indicates bias and independence issues.

In a world that moves more towards the digital every day, we will in this study investigate how the auditing process is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role can be affected if the auditing tasks get automated. The area of application is primarily on the whole auditing process and the auditing tasks and not on the specific tasks the auditor has, even though many of the tasks are mentioned as examples. Also, if artificial intelligence eventually will replace the auditor in the future. Two interviews were held in order to see how program developers believe the future for the auditor will look like from a technical perspective and what is technically possible to develop. Also, three interviews were held in order to see the authorized auditors’ point of view and if they already have started to notice change and how much change they can expect in the near future. The purpose of this study is to investigate how automation is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role is affected if the auditing tasks get automated. To achieve our purpose, we investigated the parts that the auditor and the program developer think or know can be automated and the consequences that affect the auditor. The conclusion of the study differs from other studies that only have interviewed auditors, in which they have reached the conclusion that the profession will not change much in the next few years. Our conclusion is that the auditor profession will reshape as the years go by if the laws are adjusted, which can be a slow process but is likely to happen. We also think we will see an increased demand for IT-auditors as the programs get more complicated and that technological knowledge is required to understand how these programs and systems work. / I en värld som rör sig alltmer mot det digitala undersöks, i denna studie, hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. Tillämpningsområdet är framförallt på revisionsprocessen och revisionsuppgifter i helhet och inte på revisorns specifika arbetsuppgifter även om flertalet arbetsuppgifter nämns som exempel. Samt om den artificiella intelligensen eventuellt kan ta över revisorns roll i framtiden. I denna studie har två intervjuer genomförts i syfte att se hur programutvecklarna ser revisorns framtid ur ett mer tekniskt perspektiv och vad som är tekniskt möjligt att utveckla. Tre intervjuer hölls också med syftet att fånga de auktoriserade revisorernas perspektiv för att se om de redan börjat märka av förändring och hur stor förändring de kan förvänta sig inom den närmsta tiden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. För att uppnå vårt syfte undersökte vi vilka delar av revisorns yrke som revisorer och programutvecklare tror eller vet kan automatiseras samt vilka konsekvenser som påverkar revisorn. Slutsatsen i vår studie skiljer sig aningens mot tidigare studier där de främst intervjuat revisorer, samt att de flesta kommer fram till att revisorns roll i det stora hela förblir relativt oförändrad. Vi kom fram till att revisorns yrkesroll kan komma att omformas med åren allt eftersom lagar och regler justeras, vilket kan vara en trögrörlig process men att det med sannolikhet kommer att ske. Vi ser även att IT-revisorer kommer bli mer efterfrågade allt eftersom programmen blir mer komplicerade samt att mer teknologisk kunskap krävs för att förstå hur dessa program och system fungerar