As recentes discussões a respeito da relevância das informações apresentadas no relatório do auditor independente e do valor e credibilidade da profissão de auditoria culminaram em propostas de alteração no relatório do auditor, em uma das mais relevantes mudanças recentes para o ramo, passando de um formato padronizado para uma tentativa de individualização, caracterizada pela obrigatoriedade de comunicação dos Principais Assuntos de Auditoria (PAAs). As Normas Brasileiras de Contabilidade que regem o tema foram implementadas para períodos findos em ou após 31 de dezembro de 2016. Com o objetivo de analisar o processo de implementação dessas novas regras e verificar o nível de qualidade observado nos novos relatórios, foi desenvolvido um indicador (o Índice de Qualidade do Novo Relatório do Auditor Independente - IQNRA), considerando requisitos normativos e expectativas dos usuários das informações financeiras. Essa métrica foi aplicada para uma amostra de 189 empresas de capital aberto, em seus dois primeiros relatórios anuais emitidos. Os resultados observados demonstram um bom nível médio de qualidade e, em um processo de adaptação e aprendizado, melhorias do primeiro para o segundo ano de publicação do relatório em seu novo formato. Destaca-se, em linhas gerais, que ainda há melhorias a serem feitas, tanto em itens normativos (forma e conteúdo de apresentação), como em tópicos de divulgação voluntária, requeridos e apontados pelos participantes de mercado como desejáveis (informações sobre materialidade e escopo de auditoria, possíveis valores e impactos financeiros para cada tema relevante reportado, e comparativo das alterações nos principais assuntos relevantes para a auditoria a cada ano). Nota-se, ainda, que as maiores empresas de auditoria tendem a apresentar maior nível de qualidade nos reportes; enquanto o setor econômico a que pertencem as companhias auditadas parece não influenciar o nível de qualidade ou quantidade de assuntos reportados como relevantes (PAAs). Como primeiro trabalho de análise qualitativa do Novo Relatório do Auditor Independente no Brasil, este estudo pode trazer foco ao tema, iniciar discussões e motivar estudos adicionais, mostrando novas direções a seguir na contabilidade e auditoria; além de trazer evidências empíricas sobre a experiência até então observada aos diferentes participantes do mercado, contribuindo e dando insumos quanto aos pontos positivos e possíveis caminhos para a melhoria e evolução. Os resultados foram encorajadores em seu início, porém, talvez ainda seja cedo para se falar em consequências e implicações na literatura e mercado, dada a incipiência do tema. Entende-se que ainda é necessário mais tempo e experiência para uma maior absorção e consequente impacto sobre o comportamento dos produtores e usuários das informações financeiras, bem como desenvolvimento de novas pesquisas, oferecendo mais informações e conclusões sobre os efeitos e consequências da implantação do novo reporte e atendimento aos objetivos traçados pelos órgãos reguladores, de oferecimento de informações mais relevantes aos usuários e reforço do valor e importância da auditoria. / The recent discussions on the relevance of the information presented in the independent auditor\'s report and on the value and credibility of the audit profession have culminated in proposed changes in the auditor\'s report, in one of the most relevant recent changes to the industry, from a standardized format for an attempt of individualization, characterized by the obligation of communication of the Key Audit Matters (KAMs). The Brazilian Accounting Standards governing the theme were implemented for periods ending on or after December 31, 2016. In order to analyze the process of implementing these new rules and verify the level of quality observed in the new reports, an indicator was developed (the New Independent Auditor\'s Report Quality Index - IQNRA), considering the regulatory requirements and expectations of users of financial information. This metric was applied to a sample of 189 publicly held companies in their first two annual reports. The observed results demonstrate a good average level of quality and, in a process of adaptation and learning, improvements from the first to the second year of publication of the report in its new format. It should be noted, in general terms, that there are still improvements to be made, in normative items (form and content of presentation) and in topics of voluntary disclosure, required and pointed out by market participants as desirable (information on materiality and audit scope, possible values and financial impacts for each relevant subject reported, and comparative changes in the main issues relevant to the audit each year). It is also noted that the largest auditing companies tend to present a higher level of quality in the reports; while the economic sector to which the audited companies belong does not appear to influence the level of quality or quantity of subjects reported as relevant (PAAs). As the first qualitative analysis of the New Independent Auditor\'s Report in Brazil, this study can bring focus to the topic, start discussions and motivate additional studies, showing new directions to follow in accounting and auditing; in addition to providing empirical evidence on the experience previously observed to the different market participants, contributing and giving input on the positive points and possible ways for improvement and evolution. The results were encouraging at the outset, but perhaps it is too early to talk about consequences and implications in the literature and market, given the incipience of the subject. More time and experience are needed for a greater absorption and consequent impact on the behavior of producers and users of financial information, as well as the development of new research, offering more information and conclusions on the effects and consequences of the implantation of the new reporting and meeting the objectives set by regulatory bodies, offering more relevant information to users and reinforcing the value and importance of the audit.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovisningslagen baseras på den kvantitativakvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efteratt revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visaratt revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité iårsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvudargumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument förlagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska varareviderade. Det beror på att årsredovisningarna får högre kvalité och större trovärdighet om enrevisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inomämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem förbedömning av kvalité i spanska årsredovisningar. Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, somhade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningaroch förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju medtvå revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare.Resultatet visade att reviderade årsredovisningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander(2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister.Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Further more, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitative characteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International AccountingStandards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have asignificant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for abookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports gethigher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee andYohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for this study. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annualreports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, whichhad opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year whenthey had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between thequality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we appliedour developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from GrantThornton in Sundsvall. There after the model developed further. The results showed that theaudited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unaudited financial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The short coming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- andformal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén i mikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för att bedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömas som kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativa egenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningen enligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovis-ningslagen baseras på den kvantitativa kvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visar att revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité i årsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvud-argumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument för lagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska vara reviderade. Det beror på att årsredovis-ningarna får högre kvalité och större trovärdighet om en revisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inom ämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem för bedömning av kvalité i spanska årsredovisningar.Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, som hade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningar och förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju med två revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare. Resultatet visade att reviderade årsredo-visningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander (2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister. Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Furthermore, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitativecharacteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International Accounting Standards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have a significant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for a bookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung & Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports get higher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee and Yohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for thisstudy. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annual reports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, which had opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year when they had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between the quality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we applied our developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from Grant Thornton in Sundsvall. Thereafter the model developed further. The results showed that the audited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unauditedfinancial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The shortcoming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- and formal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Economic crime is always actual theme, even more when economy finds itself in crisis. It is a well-known fact, that in such times fraud risk increases even inside organizations. This thesis is dealing with economic crime from the perspective of auditor and fraud examiner and likewise in the terms of Czech criminal law. Fraud, as both professions call economic criminality, implies higher costs for organizations, that's why both private and government sector organizations strives to fight it. Statutory audit is being perceived as one of the means to detect fraud. But statutory audit often fails to satisfy these expectations, for it's objective is only in auditor's opinion to express, that financial statement doesn't contain material misstatement. Detecting fraud is a responsibility of the entity. As a result of discrepancies in concept of this responsibility between public and auditors arises expectation gap, which is one of the problems distinctly revealed in the beginning of the financial crisis, when big companies, whose financial statements were verified by auditor's unqualified opinion, found themselves in trouble. In this context the thesis specifies auditor's responsibility in the wording of International Standards on Auditing and Czech law. As more efficient anti-fraud means the forensic audit is being used, the thesis compares it with statutory audit especially in terms of detecting fraud.

Bakgrund: Tidigare forskning förevisar att det finns både för- och nackdelar med rotationsreglerna för revisionsbranschen. Det finns forskare som antyder att revisorns oberoende försämras genom rotationsreglerna och andra forskare påvisar att oberoendet stärks då revisorn inte får en närstående relation med sin klient. De tidigare studierna visar att det finns en tydlig problematik kring kostnader som uppstår av rotationsreglerna och detta gör att nyttan ifrågasätts.  Problemformulering: Vad vet vi om kostnaden och nyttan som skapats av rotationsreglerna? Vad består de ökade kostnaderna av och hur stora är de? Överstiger dessa kostnader nyttan av regleringen? Behövs verkligen dessa rotationsregler? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad rotationsreglernas kostnader och nytta består av.   Metod: Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer. Urvalet gjordes med hjälp av ett strategiskt urval. Slutsats: Slutsatsen av vår studie är att rotationsreglerna har både positiva och negativa effekter där byrårotationen tycks vara en övermäktig regel som skapar stora kostnader och svårigheter inom branschen. Slutsatsen som kan dras är att kostnaderna inte är jämförbara i relation till nyttan, därmed bör denna byrårotationsreglering genomarbetas för att effektiviseras. Resultatet av studien tyder även på att revisorsrotationen fungerar bra och har en positiv effekt. / Background: Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to the rules of rotation for the auditor’s industry. There are researchers who suggest that the auditor's independence is impaired by the rules of rotation and other researchers show that the independence is strengthened when the auditor does not have a close relationship with his client. The previous studies show that there is a clear problem of costs arising from the rotation rules and this raises the question of the benefits. Questions: What do we know about the cost and benefit created by the rotation rules? What does the increased cost consist of and how large are they? Do these costs outweigh the benefits of regulation? Are these rotation rules really needed? Purpose: The purpose of this study is to investigate what the costs and benefits of the rotation rules consist of.  Method: The study was conducted by means of semi-structured interviews with six different authorized auditors from different audit firms. The selection was made using a strategic selection. Conclusion: The conclusion of our study is that the rotation rules have both positive and negative effects where the agency rotation seems to be an overwhelming rule that creates major costs and difficulties in the industry. The conclusion that can be drawn is that the costs are not comparable in relation to the benefits, so this agency rotation regulation should be worked out to be more efficient. The results of the study also indicate that the auditor's rotation works well and has a positive effect.

Bakgrund: Inom räkenskapsrevisionen är förtroendevalda revisorer ansvariga för granskningen och biträds i sin tur av sakkunniga revisorer. Kombinationen av revisorerna ska säkerställa en revision som är både demokratiskt förankrad och professionellt utförd. De förtroendevalda revisorernas oberoende har dock ifrågasatts och kritiserats, det anses att de har egna politiska intressen att skydda och kan påverka räkenskaperna för att på så sätt kunna förmedla en viss bild av resultat och ekonomisk ställning. Det kan därför anses vara väsentligt att den kritik som sakkunniga revisorer riktar i revisionsrapporterna också beaktas i revisionsberättelsen. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka externa faktorer som påverkar huruvida förtroendevalda revisorer beaktar sakkunniga revisorers kritik i revisionsberättelsen. Metod: Studien utgår från ett deduktivt tillvägagångssätt där hypoteser testas för att kunna förklara faktorer som påverkar de förtroendevalda revisorernas beaktande av de sakkunniga revisorernas kritik i revisionsberättelsen. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på revisionsrapporter samt revisionsberättelser från svenska kommuner avseende 2019. Slutsats: Studien indikerar att förtroendevalda revisorers beaktande av sakkunniga revisorers kritik i revisionsberättelsen påverkas av vald revisionsbyrå. Vidare indikerar studien på att sakkunniga revisorers formella kompetens inte påverkar beaktande av kritik. Slutligen visar studiens empiriska resultat att kommunens finansiella styrka påverkar negativt huruvida förtroendevalda revisorer beaktar sakkunniga revisorers kritik i revisionsberättelsen. / Background: In the financial audit, politically appointed auditors are responsible for the audit. Politically appointed auditors are assisted by expert auditors, the combination of the auditors shall ensure an audit that is both democratically based and professionally performed. However, the independence of the politically appointed auditors has been questioned and criticized. It is considered that the politically appointed auditors have their own political interests to protect and can influence the accounts to be able to convey a certain picture of the results and financial position. It can therefore be considered essential that the criticisms given by the expert auditors in the audit memorandum are also considered in the audit report. Purpose: The aim of this study is to explain the external factors that affect whether politically appointed auditors consider expert auditors' criticism in the audit report. Method: The study is based on a deductive approach where hypotheses are tested to be able to explain factors that affect the politically appointed auditors' consideration of the expert auditors' criticism in the audit report. The study is a quantitative cross-sectional study based on audit memorandum and audit reports from Swedish municipalities regarding 2019. Conclusion: The study indicates that the elected auditors' consideration of expert auditors' criticisms in the auditor's report is affected by the chosen audit firm, while the consideration is not affected by the expert competence of the expert auditors. Furthermore, the elected auditors' consideration of the expert auditors' criticism in the audit report is negatively affected by the municipality's financial strength.

Bakgrund: Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554) är de två primära lagarna som finns inom området redovisning och revision. Dessa lagar är vad som kallas för ramlagar varför det förekommer hänvisningar i lagen till god redovisningssed. År 1976 myntades begreppet god redovisningssed (prop. 1975:104) sedan dess har god redovisningssed utvecklats med anledning av ett flertal myndigheter och organisationer. Uppsatsen fokuserar på tillgångsvärdering i relation till god redovisningssed. Vad som är intressant för uppsatsen är i de fall förenligheten med god redovisningssed blivit ifrågasatt av Skatteverket samt de fall det konstaterats att god redovisningssed inte förelegat och på vilket sett det påverkar revisorns ansvar. Syfte: Syftet är att belysa spänningen som uppstår mellan parterna i rättsprocesser vid skilda meningar om årsredovisningens förenlighet med god redovisningssed avseende tillgångsvärdering samt att belysa det ansvar revisorn bär när det görs gällande att god redovisningssed inte förelegat. Vidare syftar uppsatsen till att bidra med att klargöra vad som ansetts utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärderingen och vilka ståndpunkter som varit mest centrala i perspektivet av prejudikatinstanser. Metod: Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ metod. Vad som varit relevant är den text som återfinns i de rättsfall som utgör empirin däri det går att utläsa parternas tolkning, domstolens resonemang och avgörande varför dokument utgjort datakällan. Då rättsfall varit aktuella har även den traditionella rättskälleläran beaktats i syfte att kunna förstå de tolkningar som skett av domstolarna. Slutsats: Slutsatserna som presenteras i uppsatsen baseras på vad som framkommit av den använda analysmodellen i förhållande till respektive rättsfall. På så vis ges en skriftlig förklaring på vad som anses utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärdering under vissa förutsättningar och omständigheter. Därtill beskrivs också vilket ansvar en revisor bär i fråga om felaktigheter vid utförandet av en revision. Bland samhälleliga och etiska aspekter lyfts ett resonemang kring redovisnings- och revisionsbranschen kopplat till förtroende. / Background:The Accounting Act (1999:1078) and the Annual Accounts Act (1995:1554) are the two primary laws that exist in accounting and auditing. These laws are what are called framework laws, which is why there are references in the law to generally accepted accounting principles (GAAP). In 1976, the concept GAAP was coined (prop. 1975: 104) since then, GAAP has been developed due to several authorities and organizations. The thesis focuses on asset valuation in relation to GAAP. What is interesting for the thesis is in cases where the compatibility with GAAP has been questioned by the Swedish Tax Agency and in cases where it has been established that GAAP did not exist and in what way it affects the auditor's responsibility. Purpose: The purpose is to shed light on the tension that arises between the parties in legal proceedings in different opinions about the annual report's compatibility with good accounting practice regarding asset valuation and to highlight the auditor's responsibility when it is claimed that GAAP did not exist. Furthermore, the thesis aims to help clarify what is considered as GAAP in asset valuation and which positions have been most central in the perspective of the judicial body. Method: The thesis has been carried out with a qualitative method. What has been relevant is the text that is found in the legal cases that constitute the empirical data in which it is possible to read the parties' interpretation, the court's reasoning and deciding therefore documents have been the data source. As lawsuits have been relevant, the traditional doctrine of legal sources has also been relevant to understand the interpretations made by the courts. Conclusion: The conclusions presented in the essay are based on what has emerged from the analysis model used in relation to the respective legal case. In this way, a written explanation is given of what is considered as GAAP in asset valuation under certain conditions and circumstances. In addition, it also describes the responsibility an auditor bears in relation to errors in performing an audit. Among societal and ethical aspects, a reasoning about the accounting and auditing industry linked to trust is highlighted.

Inledning Vi lever i en digitaliserad värld, en värld som fortsätter digitaliseras. Det finns de som hävdar att världen just nu befinner sig i en fjärde industriell revolution. Digitaliseringen påverkar många delar av samhället såväl inom näringslivet som inom det civila. Det kan idag vara viktigt för företag att ligga i framkant inom arbetet med ny teknik både som en konkurrensfördel men också för legitimitetsskäl.  Syfte Syftet med studien har varit att utreda hur digitaliseringen och effekterna av den har påverkatdet arbete som utförs av revisorer och revisorns roll vilket mynnat ut i frågeställningen ”hur har digitaliseringen påverkat revisorns roll och arbete?”. Metod I studien har en deduktiv ansats använts. Vidare har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom revisorsyrket.  Slutsats Studien påvisar att digitaliseringen påverkar revisionsbranschen i såväl revisionsprocessen, revisorsrollen och kundrelationer. I revisionsprocessen har planeringsfasen påverkats av att informationsinhämtningen idag till största del sker digitalt istället för att skanna in fysiska dokument från pärmar. Den granskande fasen har påverkats i och med införandet av nya digitala hjälpmedel som kan processa större mängder data än vad en människa är kapabel till. Gällande kundrelationer så sköts mer av kontakten med kunder via digitala videomöten som ger revisorerna mer tid över till att revidera och agera som en rådgivare. Sammanfattningsvis så har den ökade digitaliseringen lett till att revisorsrollen effektiviserats och att rollen som rådgivande konsult fått en större och viktigare plats.

在美國，會計師界多主張受到不公平的法律對待，一直到現在，他們對於未偵測到的重大財務報表誤述，多需負起「連帶賠償」的責任，因此近二十年來會計師團體一直極力爭取更為寬鬆的「比例賠償」制度，終於在最近幾年得到逐步地改善；但另一方面，投資人則擔心「比例賠償」制度的實施，將會使得投資人在面臨被告經理人沒有能力償還賠償時，無法從被告會計師身上取得補償而降低對其之保護。有鑑於此項議題之爭議不斷，本研究欲藉由檢視會計師法律責任會如何影響經理人的舞弊行為以及會計師的查核努力，以釐清會計師法律責任對審計失敗的影響。 本研究修正Patterson and Wright (2003)的分析模型，進一步以經理人策略性選擇舞弊金額的情況加入賽局模型，探討在審計品質只受會計師查核努力與其同時受到會計師查核努力和經理人舞弊金額的兩種審計情境下，不同會計師法律賠償責任對於會計師最適查核努力和經理人舞弊金額選擇之影響。 □ 本研究發現，無論在何種審計情境下，若會計師被裁定應負擔法律賠償比率與其早先的查核努力水準間有相當程度之敏感性時，則在比例賠償制度下，會計師的查核努力水準將會大於連帶賠償制度下所投入的水準，如此將使得財務報表的查核品質提升，增加對投資人事前的保護。本研究之結果希冀能提供國內主管機關在制訂會計師法律賠償責任時的參考依據。 / In America, the audit profession contends legal practices treat auditors unfairly. Until recently, they have been held jointly and severally liable for undetected material misstatements and have had to pay their own legal fees whether or not they prevail in court. Hence, they have asked for proportionate liability regime in decades and have got some success. A primary concern about proportionate liability is its potential effects on stockholders. Opponents claim that proportionate liability would decrease investor protection when managers are bankrupt due to the reduction in compensatory payments from auditors. Until now, this controversy still exists. To understand how auditor’s legal liability affects audit failure, this study focuses on the impacts of auditor’s legal liability on management fraud and audit effort. Based on Patterson and Wright (2003) analytical model, this study investigates the effectiveness of proportionate liability in reducing the amount of management fraud and the audit failure rate relative to joint and several liability in two strategic audit settings: one that audit quality is affected by audit effort and one that audit quality is affected by both audit effort and the amount of management fraud. My results show that a proportionate liability rule with large marginal liability relief for audit quality can effectively decrease the amount of management fraud and the audit failure rate relative to joint and several liability in both strategic audit settings. This result would provide valuable reference in auditor’s legal liability determination for policy-makers and regulators.

The master´s thesis is focused on the external audit. It is about a description of each stages and procedures for the audit of financial statements by an auditor. In the practical part, theoretical knowledge is applied to the selected corporations with focusing on audit procedures in the field of tangible and intangible fixed assets. The thesis contains descriptions of identified mistakes of each individual corporations and suggested solutions to overcome them.