Bakgrund: Digitalisering har utvecklats under de senaste åren och har börjat få allt störreplats i revisionen. Den kontinuerliga utvecklingen av digitaliseringen som lett till attautomatisering påverkar och omvandlar revision i snabb takt. Utöver att samhället strävarefter ekonomisk och miljömässig hållbarhet är det också viktigt att säkra den socialahållbarheten. Det innebär att revisorer måste ha god kompetens inom digitalisering, vilket äressentiellt för att de ska kunna dra full nytta av avancerad teknik och därigenom minskapersonalomsättningen. Det blir alltmer viktigt att satsa på social hållbarhet inom revision närnya förväntningar på revisorns kompetenser uppstår till följd av digitalisering. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra till fördjupad kunskap om hur digitalisering främjarsocial hållbarhet inom revision. Metod: Studien baseras på en kvalitativ tvärsnittsdesign där semistrukturerade intervjueranvänds. Detta tillvägagångssätt valdes för att möjliggöra djupgående intervjuer som gerutrymme för tolkning och analys. Forskningen använder sig av en deduktiv ansats medintressentteori och institutionell teori som teoretisk grund. Slutsats: Digitaliseringen spelar en central roll i att omforma revision och främja socialhållbarhet genom att effektivisera arbetsprocesser, minska arbetsbelastningen och ökaarbetstillfredsställelse. Genom att automatisera monotona arbetsuppgifter och frigöra tid förmer strategiskt arbete bidrar digitaliseringen till att göra revisorsyrket mer meningsfullt ochattraktivt. Den ökade flexibiliteten som digitaliseringen möjliggör, såsom plats- ochtidsoberoende arbete, främjar också en balans mellan arbete och privatliv. Dessutomomdefinierar digitaliseringen revisorns roll genom att fokusera mer på rådgivning och analysav data genererade av digitala verktyg. Det förväntas att revisionsbyråerna fortsätter attinvestera i digitalisering för att ytterligare förbättra effektiviteten och kvaliteten på sitt arbeteoch attrahera fler till yrket genom en modern och lockande arbetsmiljö.

För många ineffektiva möten utgör idag en alltför stor del av anställdas arbetstid och det är inte ett optimalt sätt att använda mänskliga resurser på. Syftet med denna studie är att undersöka om användandet av mänskliga resurser kan optimeras genom effektivisering av möten med hjälp av automatisering och en tydlig modell. Studien är en fallstudie genomförd på ett litet svenskt företag och den har en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom observationer, intervju, enkäter samt genom att testa automatiseringsverktyget som utvecklats. Resultatet från studien visar att med hjälp av ett nytt komplett ramverk kan möten effektiviseras och till följd av detta så kan möteskulturen i företag förbättras och användandet av mänskliga resurser kan optimeras. Studiens slutsats är att dagens organisationer kan förbättra sin möteseffektivitet genom att automatisera delar av sin mötesplanering och därmed använda de mänskliga resurserna i organisationen på ett optimalt sätt.

Denna studie utforskar digitaliseringens omvälvande inverkan på rollen och arbetsmetodernaför redovisningskonsulter. I takt med att samhällets komplexitet och omfattning ökar, ökarockså kraven på redovisningsyrket. Den digitala revolutionen, driven av globalisering,lagändringar och ökad konkurrens, har fundamentalt omformat landskapet förredovisningskonsulter. Denna uppsats använder metoden triangulering, som kombinerarprimär- och sekundärdata, för att ge en omfattande analys av dessa förändringar. Vi börjarmed att spåra redovisningens historiska utveckling, från manuella bokföringsmetoder tillantagandet av digitala teknologier. Centrala teoretiska perspektiv, såsom teknologiskdeterminism och den sociala konstruktionen av teknologi (SCOT), undersöks för att förstådrivkrafterna bakom dessa transformationer. Genom intervjuer med yrkesverksamma frånolika företag avslöjar vi hur automatisering, dataanalys, molntjänster och efterlevnad avregleringar har flyttat fokus från manuella uppgifter till strategiska rådgivning roller. Våraresultat belyser den dubbla naturen av dessa förändringar: medan digitalisering erbjuder ökadeffektivitet och nya möjligheter, medför också utmaningar, inklusive behovet av kontinuerligkompetensutveckling och anpassning till nya teknologier. Studien drar slutsatsen att ennyanserad förståelse av både de teknologiska och sociala faktorerna är nödvändig för attnavigera genom den digitala omvandlingen inom redovisning. / This study explores the transformative impact of digitalization on the role and work methodsof accounting consultants. As the complexity and scope of society increase, so do thedemands on the accounting profession. The digital revolution, driven by globalization,legislative changes, and increasing competition, has fundamentally reshaped the landscapefor accounting consultants. This thesis employs a triangulation method, combining primaryand secondary data, to provide a comprehensive analysis of these changes. We begin bytracing the historical development of accounting, from manual bookkeeping methods to theadoption of digital technologies. Key theoretical perspectives, such as technologicaldeterminism and the Social Construction of Technology (SCOT), are examined to understandthe driving forces behind these transformations. Through interviews with professionals fromvarious firms, we uncover how automation, data analysis, cloud services, and regulatorycompliance have shifted the focus of accounting from manual tasks to strategic advisoryroles. Our findings highlight the dual nature of these changes: while digitalization offersincreased efficiency and new opportunities, it also presents challenges, including the need forcontinuous skill development and the adaptation to new technologies. The study concludesthat a nuanced understanding of both the technological and social factors is essential fornavigating the digital transformation in accounting.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.</p><p> </p><p>Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.</p><p> </p><p>Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.</p><p> </p><p>Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.</p><p> </p><p>Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.</p><p> </p><p>Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.</p><p> </p>

Digitaliseringen ses som en av samhällets starkaste pågående förändringar och dess följder påverkar branscher och yrken i stor utsträckning. Redovisningsbranschen har stått och står fortfarande inför stora förändringar som en följd av teknikens utveckling och som redovisningsekonom gäller det att anpassa sig för att kunna överleva på marknaden. Redovisningsekonomers arbete har tidigare bestått av mycket administrativa och monotona arbetsuppgifter, vilket är sådana uppgifter som tekniken kan och har tagit över. Därför har redovisningsekonomerna fått börja utföra andra uppgifter, såsom exempelvis rådgivning och analys av siffror. Dessa nya arbetsuppgifter kräver nya kompetenser för alla redovisningsekonomer. Syftet med studien är att undersöka hur och i vilken utsträckning redovisningsekonomers yrkesidentitet påverkas av digitaliseringen. Vi har valt en kvalitativ metod av studien och har genomfört nio semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer från olika företag. Studiens slutsats är att digitaliseringen påverkar redovisningsekonomernas yrkesidentitet i stor utsträckning och att den kan komma att förändras helt i framtiden. Det har gjorts många studier på hur digitaliseringen påverkar arbetssätt och arbetsuppgifter. Dock finns det få studier som beskriver vad detta faktiskt innebär för yrkesroller och identitet. / Digitalization is seen as one of society’s strongest ongoing changes and its consequences affect industries and professions to a large extent. The accounting industry has been and is still facing major changes as a result of technological development and as an accountant it is important to adapt to be able to survive on the market. The accountants work has previously consisted of much administrative and monotonous tasks, which are such tasks that technology can and has taken over. Therefore the accountants have begun to perform other tasks, for example advisory and analytics. These new tasks requires new competences for all accountants. The purpose of this study is to investigate how and to what extent accountants professional identity is affected by digitalization. We have chosen a qualitative method for the study and conducted nine semi-structured interviews with accountants from different companies. The study’s conclusion is that digitalization affects the accountants professional identity to a large extent and that it may change completely in the future. There have been many studies on how digitalization affects working method and tasks. However, there are few studies that describe what this actually means for professions and professional identity. This paper is written in Swedish.

Allt fler har fått upp ögonen för olika automatiseringstekniker för att underlätta för kunder, anställda och verksamheten. Robotic Process Automation (RPA) är en snabbt framväxande teknologi som automatiserar repetitiva och monotona arbetsprocesser som kan anses vara tidskrävande för anställda. Genom en kvalitativ fallstudie har möjligheter, utmaningar och rekommendationer som kan förekomma vid en implementering av RPA hos medelstora verksamheter som Stora Tunabyggen AB undersökts. Data som samlats in kommer från intervjuer och en dokumentstudie. En kvalitativ dataanalys genomfördes där möjligheter och utmaningar presenteras, sedan genomfördes en SWOT-analys för att finna styrkor och svagheter med RPA. SWOT-analysen användes sedan för att plocka fram rekommendationer för en eventuell implementering. Resultatet visar att det finns positiva såväl som negativa effekter vid en implementering av RPA som ett företag som överväger en implementering bör ha i åtanke. En utmaning med en implementation av RPA är att kartlägga och beskriva processerna som skall automatiseras. Möjligheten med detta är att personalen slipper fokusera på de monotona och repetitiva arbetsuppgifterna. Tunabyggen bör utvärdera hela verksamheten för en implementation av RPA för att få ut bästa möjliga effekt av RPA. En styrka med RPA är minskade mänskliga fel i verksamhetens arbetsprocesser. En av svagheterna med RPA är att det inte finns någon mänsklig kontroll före en arbetsprocess utförs. / More and more people have got their eyes on different automation techniques to make it easier for customers, employees and the business. Robotic Process Automation (RPA) is a rapidly evolving technology that automates repetitive and monotonous business processes that can be considered time consuming for employees. Through a qualitative case study, opportunities, challenges and recommendations that may occur during an implementation of RPA in medium-sized businesses have been investigated, like Stora Tunabyggen AB. The collected data comes from interviews and a document study. A qualitative data analysis was carried out in which opportunities and challenges were presented. Then a SWOT analysis was carried out to find strengths and weaknesses with RPA. The SWOT analysis was then used to present recommendations for a possible implementation. The result shows positive as well as negative effects that medium-sized businesses should be aware of when considering an implementation of RPA. A challenge with an implementation of RPA is to map and describe the processes that can be automated. A possibility is that the staff no longer have to focus on monotonous and repetitive tasks. Tunabyggen should evaluate the entire operation for an implementation of RPA to get the best possible effect from RPA. A strength with RPA is to reduced human error in the business processes of the organisation. One of the weaknesses of RPA is that there is no human control before a work process is performed.

Detta arbete har genom experiment och tester undersökt förbättringspotentialen för en halvautomatisk grundtillsyn av Ra180. Eftersom att denna grundtillsyn tar lång tid är det högst relevant att försöka korta ner den. Genom noggranna mätningar som har testats har det tagits fram lämpliga lösningar för en påtaglig förbättring. I linje med detta har även en undersökning gjorts av huruvida en helautomatisk grundtillsyn är möjlig. Genom dessa undersökningar har också en hårdvaruprototyp till denna metod tagits fram och implementerats.

Utvecklingen och användandet av modulbaserade system ökar konstant idag. Industrin efterfrågar dessa system för att kunna använda en produktionslina till många olika detaljer. Samtidigt vill tillverkarna av system gärna att deras system är så lika varandra som möjligt för att kunna minska tillverkningskostnaderna och lagerhålla större volymer och minska ledtiderna. Tubfyllningsmaskiner idag måste kunna hantera en variation av tubformat. Kunderna gör en stor investering när de köper in denna maskin och vill då kunna köra samtliga av sina produkter genom denna. Detta leder till att tubfyllaren måste kunna ställas om snabbt och enkelt mellan de olika formaten. För tillverkaren innebär detta att många olika formatbitar måste tas fram, en idag kostsam och tidsödande procedur. För att minska ledtiderna för verktygen kommer dessa att 3D-printas, tillsammans med att verktyget kommer kunna hantera en mängd tubformat kommer detta minska kostnaderna.

Företag strävar idag alltmer efter att automatisera och effektivisera sina verksamhetsprocesser. Till följd av den digitala transformationen av vårt samhälle skapas ständigt nya möjligheter och tekniska innovationer för att stödja automatiseringen av processer genom att göra saker på helt nytt sätt genom att använda sig av modern informations- och datorteknik. Denna studie undersöker en ny teknisk innovation i form av mjukvarutekniken RPA (robotstyrd processautomation) samt dess förmåga att automatisera arbetsuppgifter som vanligtvis utförs manuellt. Studien syftar till att belysa de utmaningar som riskerar att uppstå samt vad som bör beaktas vid utvecklandet av RPA inom en verksamhetsprocess vilket redovisas i form av rekommendationer. Studiens metod utgår från ett explorativt angreppssätt, en kvalitativ datainsamling samt har en abduktiv ansats då ett fenomen både undersöks och analyseras med hjälp av teori relaterat till RPA och automatiserandet av verksamhetsprocesser. De utmaningar och rekommendationer som tagits fram baseras på resultat från mötestillfällen i form av semistrukturerade workshops baserade på utvecklingsprocessens fyra steg samt på utvecklingsgruppens egna upplevelser kombinerat med den teori som använts som underlag för analys. Studiens viktigaste resultat är att processen noga bör kartläggas och optimeras innan utvecklandet inleds samt att en ständig uppföljning med slutanvändaren genomförs i syfte för att upptäcka eventuella förändringar av krav. Någon inom utvecklingsgruppen bör, utöver ett tekniskt perspektiv, även inneha ett processperspektiv samt grundläggande kunskap kring utvecklingen av en verksamhet. / In today’s society companies increasingly strive to automate and streamline their business processes. As a result of the digital transformation of our society, new opportunities and technological innovations are constantly being created with the purpose of supporting the automation of processes by doing things in a completely new way and by utilizing modern information and computer technology. This study examines the new technological innovation in the form of a software technology called RPA (robotic process automation) and its ability to automate tasks that are usually performed manually. The study aims to highlight the challenges that are likely to arise and what the developer should consider when developing RPA within an operational process, which is presented in the form of recommendations. The method of the study is based on an exploratory approach, a qualitative data collection and an abductive approach, since a phenomenon is examined and analyzed using theory related to RPA and the automation of business processes. The challenges and recommendations that have been developed are based on results from a number of meeting sessions in the form of semi-structured workshops based on the four stages of the development process and on the development group's own experiences combined with the theory used as a basis for an analysis. The most important result of the study is that the process should be carefully mapped out and optimized before the development begins and that a continuous follow-up with the end user should be carried out in order to detect any changes in requirements. Someone within the development group should, in addition to a technical perspective, also possess a perspective related to processes and basic knowledge of business development in general.

Syftet med uppsatsen var att genom en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (PT, Pienemann, 1998), bedöma de grammatiska nivåerna i elevtexter i svenska som andraspråk. Bedömningen syftade till att studera förekomster av grammatiska strukturer, med särskilt fokus på automatisering av inversion efter topikalisering, liksom variation av satsdelstyp i fundamentet vid obligatorisk kontext för inversion. 18 texter skrivna av elever i samma grupp på det gymnasieförberedande programmet Språkintroduktion samlades in vid ett tillfälle. Dessa analyserades sedan utefter en analysmodell, baserad på PT, som berör grammatisk processning, automatisering och variation. Resultatet visade att elevernas grammatikkunskaper följde de hierarkiska nivåerna i processbarhetsteorin, liksom att inversion delvis hade automatiserats. De vanligaste satsdelstyperna i fundamenten var tidsbisatser och tidsadverbial. I en del fall följdes de inledande bisatserna av den så kallade så-konstruktionen, vilket vid flertalet tillfällen ledde till korrekt inversion av subjekt-verb. Processbarhetsteorin och den analysmodell som använts i studien upplevs vara goda tillgångar i arbetet med både utformning av grammatikundervisning och bedömning av grammatiska utvecklingsnivåer i elevtexter i ämnet svenska som andraspråk.