Introduktion/Bakgrund: Alkohol- och substansmissbruk är ett stort globalt problem. Missbruk beskrivs som ett skadligt, ohälsosamt bruk av substanser eller handlingar som kan leda till ett beroende. Personer med missbruksproblematik är extra utsatta för somatiska sjukdomar och blir därför ofta inlagda på sjukhus. Sjuksköterskor kommer därför ofta i kontakt med denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med alkohol- och/eller substansmissbruk på somatiska avdelningar. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Roséns granskningsprocess. Valda databaser är CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsbergs och Wengströms granskningsmallar. 8 artiklar bearbetades och analyserades induktivt för resultatet. Resultat: Fyra teman framkom: bristande kunskap och utbildning, bristande stöd inom organisationen, utmaningar vid vårdandet och utsatthet för hot och våld. Huvudfynden var att brist på kunskap, utbildning och stöd inom organisationen medförde svårigheter för sjuksköterskor vid vårdandet av personer med missbruksproblematik. Sjuksköterskorna mött även olika utmaningar samt utsattes för hot och våld. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av brist på kunskap, brist på stöd inom organisationen, utmaningar vid vårdandet och utsatthet för våld och utmaningar påverkade vårdkvaliteten negativt, samt äventyrade patientsäkerhet och delaktighet. Dessa erfarenheter är viktiga att ta med sig i den kliniska verksamheten för att förbättra vård- och arbetsmiljö.

I dagens kunskapsbaserade samhälle har intresset för Knowledge Management ökat. Bakgrunden är att kunskap har växt fram som en viktig organisatorisk resurs samtidigt som det leder till konkurrensfördelar. I dagens dynamiska arbetsmarknad tenderar anställda att mer frekvent byta arbetsplats, vilket innebär stora utmaningar för organisationer att behålla kunskap. Kunskapsförlust leder till stora kostnader, vilket innebär att organisationer behöver framgångsrika tillvägagångssätt för att bevara kunskap. Hur olika avdelningar inom en matbutik arbetar med att bevara kunskap vid personalomsättning finns det begränsad forskning om. Denna studie syftar till att förklara hur avdelningar inom en organisation arbetar för att bibehålla kunskap vid personalomsättning, och hur bevarandet av kunskap skiljer sig mellan avdelningarna. Detta studerades på en matvarubutik där fem avdelningschefer samt en butikschef intervjuades. Resultatet pekar på fyra faktorer som var utmärkande i arbetet med att bevara kunskap inom avdelningar, vilket var: mötesplats, intern arbetsmarknad, mentorskap och rutin.

Problemformulering: Vad har digitaliseringen inneburit för HR-avdelningar inom den offentliga sektorn? Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera hur digitaliseringen har påverkat HR-avdelningars arbete och roll, för att skapa en förståelse för vilka följder digitaliseringen har lett till för HR-avdelningarna. Metod: En induktiv ansats och kvalitativ datainsamling där det empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer på informanternas arbetsplatser. Slutsats: Studien påvisar att digitaliseringen har inneburit och innebär en förändring för HR-avdelningar. Digitaliseringen har lett till att digitala verktyg introducerats som har påverkat många arbetsprocesser, och framför allt det administrativa arbetet. Digitaliseringen har även lett till konsekvenser för hur arbetet ser ut och hur bland annat kommunikation, relationer och effektivitet uppfattas. HRs roll har förändrats till att ha blivit mer stödjande, mer strategisk och antagit rollen till att vara en förändringsagent.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå.  Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt. Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt. Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola. Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått. Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns. En robust och genomarbetad grund gör att de unika karaktärsdragen bibehålls över tid även om de lösare inre delarna förändras. / A preschool with space for each child and all the children. A preschool with the community, and space for all, while each individual, amazing and unique child can find their own corner. Focus on the preschool I have designed is to make room for all these unique children, together and individually. Therefore my motto’s through the work has been opposites as Holistic - Part, Large - Small, Inside - Outside, Common - Single, Noise - Silence, Light - Dark. I have formulated the task and made contact with the actors concerned, in order to provide all the information needed continuously during the work. It was important that the work was as realistic as possible. During the work the dialogue with the actors from the municipality has been driving; Anders Wedin, (skolchef at bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef at bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Close dialogue, field visits and questionnaires with three different preschools also laid the foundation for my work; Sonja Derkert (preschool teachers Gökboets preschool), staff at Gökboets preschool, Ing-Britt Andersson (preschool head Norrbodas preshool), Emil Spanos (chef Norrbodas preschool), staff at Norrbodas preschool, Susanne Johansson (preshool head Storstugans preschool), Emelie W Bernemyr (Stockholm University, Preschool Teacher Storstugans preschool), staff at Storstugans preschool. My suggested preschool at Ringvägen in Kungsängen will be featured during the exhibition for the acceptance of the new zoning of Ringvägen. This, together with that the bildningsförvaltningen expressed interest in continuing the dialogue has made my goal of reality reached. Architecturally, I have created a nursery with resistant materials with the possibility of flexibility over time. A robust and thorough basis makes that the unique characteristics are maintained over time, even if the more loose internal parts change.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultatet visar hur en brist på utbildning och kunskap, sänkt självkänsla, samt organisatoriska och övriga faktorer som exempelvis trivsel på arbete påverkar omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Bristfällig psykiatrisk utbildning, i grundutbildningen, för allmänsjuksköterskor kan leda till svårigheter att utöva professionell omvårdnad till psykisk sjuka patienter. Främst behövs kunskap hur man kommunicerar med och bemöter patienter med olika psykiatriska diagnoser. / Mental illness is one of the main national diseases that more than 450 million people suffer from. Approximately 20-40% of the Swedish population suffers from a mental illness, which means that the general nurse can be responsible for caring for these patients. The aim of this study was to identify factors that affect general nurses' ability to provide care for mentally ill patients, in the somatic departments. The method was a literature review, which consists of ten scientific articles. The articles were searched for in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and quality reviewed. Six qualitative and four quantitative articles were used. The results show how a lack of education and knowledge, lowered self-esteem, organizational and other factors such as job satisfaction affects the care for mentally ill patients. Insufficient undergraduate education for general nurses can lead to difficulties in practicing professional care to mentally ill patients. Mainly knowledge is needed in how to communicate and treat patients with various psychiatric diagnoses.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen valdes ut genom ändamålsenligt urval och bestod av fyra sjuksköterskor inom psykiatri samt fyra inom akutmottagning, vid ett sjukhus i norra Sverige och ett i mellersta Sverige. I resultatet framkom att ett motiv för de manliga sjuksköterskornas arbetsval var att det inom akutmottagning samt sluten psykiatri fanns bra möjligheter att göra skillnad för patienten, vilket medförde att sjuksköterskorna upplevde att de verkligen kunde göra nytta för patienten och fick känna sig behövda. Sjuksköterskorna ansåg att de hade bra utvecklingsmöjligheter inom sitt yrke och många karriärvägar. Arbetsmiljön upplevdes som tillfredsställande i förhållande till självständighet, variation och arbetstempo. Deltagarna ansåg att deras arbete var ett intressant område med roliga arbetsuppgifter. Slutsatsen var att det bland manliga sjuksköterskor inom psykiatri och akutmottagning fanns en attraktion till arbete som upplevs som intressant, självständigt, varierande, bra med utvecklingsmöjligheter och där sjuksköterskan får känna att han gör ett bra arbete. Sjuksköterskorna hade en negativ föreställning om att arbetet på somatisk vårdavdelning inte motsvarade dessa viktiga faktorer. / Gender roles in society influence the choices of men and women regarding working area in healthcare. According to statistics from the Health and Human Services Department of Sweden, (Socialstyrelsen) men tend to mainly specialize in emergency care and psychiatry, while some other specialization areas have a shortage of men. Patients who wish to be tended to by a male nurse can not get this fulfilled everywhere. The aim of this study was to describe why male nurses most commonly choose to work in psychiatric wards and emergency rooms. The method, which has been used, is a qualitative interview study using a descriptive design, which later was analyzed through qualitative content analysis. The informants were chosen using purpose selection and consisted of four nurses within the field of psychiatry, and an additional four that worked in emergency rooms, distributed on one hospital in northern Sweden, and one in the central part of the country. In the result the reasons for the choice regarding work place of the male nurses were that at the emergency rooms and psychiatric wards, the possibility of making a difference for the patient and also having time for him/her was great, which made the nurses feel that they could be of good use for the patient, and also felt needed. In the work place it was considered that the nurses had good potential for professional development. The working environment was perceived as satisfactory in relation to independence, variation and working place. The participants considered that their field of work offered an interesting work place and providing enjoyable work tasks. The conclusion drawn in this study, showed that among male nurses within the fields of psychiatry and emergency care, found an attraction to their work because the work is perceived as interesting, independent, varying, providing good opportunities for further professional development, and where the nurse gets to feel as if he is doing a good job. The nurses had a negatory conception regarding somatic care, since they thought that it did not meet these important key factors.

Introduction (Purpose) - The main purpose for this study is to study internal communication challenges from a managerial and employee perspective in two interrelated IT departments. Furthermore this study aims to give suggestions for how organizations can improve their internal communication within and between departments. Design/methodology/approach - The research setting took place in a Swedish telecom company where data was collected during 10 weeks. An abductive scientific approach was used with an extension of mixed methods with a triangulation design. Interviews and survey were made to both managers and employees as primary data, whereas different kinds of observations, informal interviews and meetings, intranet and employee satisfaction scores were used as secondary data. Findings - Findings show several internal communication challenges, such as different definitions of what internal communication stands for, too many media channels put strains on the internal communication within and between IT departments which results in unsynchronization. The organizational structure itself creates internal communication challenges as a result of not sharing common goals and strategies, but also responsibility issues which leads to misunderstanding and conflicts. To improve internal communication challenges between the departments, some of the following examples were found; the need of overcoming unsynchronization, shared goals and strategies, common messages from head managers in order to reduce problems related to co-operation between the departments and desideration of an interactive communication tool. Practical implications – Deal with misunderstandings to prevent internal communication challenges. Interrelated departments should strive for alignment through common goals and strategies. More interactive communication tools such as social networks could promote more effective internal communication. Originality/value – Rich data collection by using mixed methods resulted in empirical findings that address internal communication challenges between two IT departments with an organizational structure that reminds of a line-and-staff organization from a managerial and employee perspective. / <p>This thesis has been professionally proofread</p>

Fungerande och effektiv kommunikation mellan avdelningar är kritiskt för samtliga verksamheter oberoende av bransch. När en avsändare överför information skall det tolkas utan missförstånd för att undvika onödiga fel i kommunikationsprocessen. God informationskvalité är kritiskt för att säkerställa att informationen inte skall misstolkas av rätt mottagare som den är avsedd till. Denna studie har undersökt informationskvalité och kommunikationsstörningar, där syftet är att identifiera och härleda de konsekvenser som uppstår vid bristande informationskvalité och kommunikationsstörningar. Studien har utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt och är en fallstudie som utgått från ett specifikt fallföretag. Studien skall bidra till ökad förståelse för varför god informationskvalité och effektiv kommunikation utan störningar är betydelsefullt för verksamheten. Den empirisk datan har samlats genom fysiska intervjumetoder. Respondenter från två olika befattningsnivåer och från fyra olika avdelningar har intervjuats som arbetar på fallföretaget. Resultatet av den insamlade empirin visar på att det finns underliggande störningar &amp; barriärer och ineffektiv informationskvalité inom verksamhetens kommunikationsprocesser mellan avdelningar som skapar ogynnsamma konsekvenser. De identifierade konsekvenserna är att fel beslut fattas där även säkerhetsbrister, tidsslöseri, missuppfattningar och stressmoment förekommer inom verksamheten. Studiens resultatet har analyserat efter utvalda teorier angående informationskvalité och kommunikationsbarriärer. Intervjufrågorna har utformats efter de valda teorierna för att öka arbetets tillförlitlighet och upprätthålla konkreta intervjufrågorna i relation till det valda forskningsområdet. Även modellen SMCR tillämpades i studien för att få en ökad förståelse respektive kunskap om hur bristande kommunikation mellan avdelningar påverkar en verksamhet. Valda teorier har sammankopplats i en modell för att illustrera sammanknyttningen inom kommunikationsprocessen och tydliggöra kopplingen till störningar &amp; barriärer respektive informationskvalité.

Som en effekt av COVID-19 pandemin har preferenserna kring arbetssättet förändrats. Det finns ett ökat behov hos medarbetare att arbeta flexibelt och för att bemöta detta har organisationer infört hybridarbete inom verksamheten. För att hybridarbete ska fungera är digitala plattformar väsentliga då de kan användas för kommunikation och erbjuda funktioner för att upprätthålla engagemang och välmående. Medarbetare som använder digitala plattformar kan interagera med dem på olika vis då de kan ha skilda mål att uppnå. Detta kan i sin tur leda till att anställda uppfattar olika möjligheter med samma tekniska objekt. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring digitala plattformar och dess roll vid ett hybridarbetssätt, samt hur verktygen påverkar arbetssättet hos medarbetare från olika avdelningar. För att besvara syftet har följande frågeställningar tagits fram: 1. Vilka möjligheter och begränsningar upplever medarbetare med digitala plattformar i förhållande till deras hybridarbetssätt? 2. Vilka likheter eller skillnader finns mellan avdelningar i relation till upplevda möjligheter och begränsningar? För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturgenomgång och en kvalitativ ansats applicerades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra respondenter från olika avdelningar inom ett mjukvarubolag, som visades använda Microsoft Teams som digital plattform. Studien tillämpade affordance theory för att belysa möjligheter och begränsningar som medarbetare från olika avdelningar uppfattar med Microsoft Teams. Studien resulterade i att tre möjligheter och fem begränsningar kunde identifieras med Microsoft Teams. Microsoft Teams erbjuder möjligheter i form av interaktiva möten, delning och mottagning av information och kunskap samt att visa tillgänglighet. Begränsningarna som identifierades baseras på prestanda, att hitta information, brist på funktionalitet, uppkoppling och inlärningskurva. Studien kunde även identifiera likheter och skillnader mellan medarbetarna, däremot kan de baseras på andra faktorer än att personerna arbetar inom olika avdelningar. / As a result of the COVID-19 pandemic, preferences regarding work methods have changed. There is an increased demand among employees to work flexibly, and to address this, organizations have implemented a hybrid work approach within their enterprise. For hybrid work to be beneficial, digital platforms are essential as they can be used for communication and provide features to maintain engagement and wellbeing. Employees who use digital platforms can interact with them in different ways as they may have different goals to achieve. This, in turn, can lead to employees perceiving different possibilities with the same technological object. The purpose of this study is to gain a better understanding of digital platforms and their role in a hybrid work environment, as well as how these tools impact the work methods of employees from different departments. To answer the purpose, the following research questions have been formulated: 1. What opportunities and limitations do employees experience with digital platforms in relation to their hybrid work approach? 2. What similarities or differences exist between departments regarding perceived opportunities and limitations? To address these research questions, a literature review was performed, and a qualitative approach was applied using semi-structured interviews. The interviews were conducted with four respondents from different departments within a software company, and it was established that the company uses Microsoft Teams as a digital platform. The study applied the affordance theory to display the opportunities and limitations perceived by employees from different departments, when using Microsoft Teams. The study resulted in the identification of three opportunities and five limitations with Microsoft Teams. Microsoft Teams offers opportunities in the form of interactive meetings, sharing and receiving information and knowledge, as well as displaying availability. The identified limitations were based on performance, finding information, lack of functionality, connectivity, and learning curve. The study also identified similarities and differences among the employees, however these may be based on other aspects than the fact that the individuals are working in different departments.