In december 2019, the first cases of covid-19 were reported in Wuhan, China. Since then, the virus has spread rapidly around the world. In order to try to stop the spread of the virus, isolation has become actual. Except affecting the public health, the virus has caused deep traces in the global economy. A clear stock market fall on the Swedish stock exchange could be observed in February-March 2020. The financial crisis that has arisen is the first crisis many of the young investors, of the age 18–30 years old have to manage. Due to the economic crisis that has arisen, this study aimed to describe young investors' decision-making in the financial market during the period 1 January 2020 to 5 May 2020. The research question goes as follows: What factors influence young investors' decision-making in the financial market during an economic crisis? The study was conducted on the basis of the Theory of Behavioral Finance. This theory assumes that the individual's decision-making in the financial market is largely influenced by emotions and other psychological factors. Furthermore, the theory is based on a number of different assumptions about human psychological and behavioral phenomena that influence investment decisions. The procedure for conducting the study was to make a descriptive quantitative study. This meant that a questionnaire was passed on to young investors and that the answers were then compiled in diagrams and tables. The results indicated that the factors overconfidence, representativeness bias and anchoring bias seemed most likely to describe young investors' decision-making in the financial market during an economic crisis. At the same time, a reasonable interpretation seemed to be that herding behavior and risk and loss aversion cannot describe the young investors' decision-making to a large extent. The importance of mental accounting could not be determined in this context, as the answers received provided an incomplete basis for deciding this. To be able to draw conclusions about the role of mental accounting in decision-making, several issues that dealt with this would have been useful. One suggestion for continued research is to study other factors that may underlie young investors' decision-making during an economic crisis.

Although codon usage bias has been shown to persist through non-random mutations and selection, many avenues of research into the applications of codon usage bias have remained unexplored. In this dissertation, we present several new applications of codon usage bias and their practical uses in a phylogenetic construct. We first review the literature and provide background into other software applications of codon usage bias in Chapter 1. In Chapter 2, we show that in tetrapods, codon aversion in orthologs is phylogenetically conserved. We further this analysis in Chapter 3 by exploring codon use and aversion across the Tree of Life, providing frameworks for other researchers to analyze different species subsets. We present a novel algorithm to recover species relationships using codon aversion, without regard to orthologous relationships in Chapter 4. We present several other algorithms in Chapter 5 to also recover species relationships using biases in codon pairing. Chapter 6 analyzes the relationship between codon usage bias in viruses that infect humans and proteins found in tissues that they infect. In Chapter 7, we present our discovery of a conservation in coding sequence lengths in orthologous genes that allowed us to accurately recover orthologous gene relationships and reduce overall ortholog identification runtime by over 96%. In Chapter 8 we discuss a novel algorithm for extracting a ramp of slowly-translated codons located at the beginning of gene sequences, allowing researchers to quickly identify translational bottlenecks. Finally, Chapter 9 touches on future applications of codon usage bias in phylogenetics. This dissertation represents a major vertical leap in phylogenetics by providing a framework and paradigm shift toward utilizing codon usage and coding sequence length biases in future analyses.

The purpose of this study is to describe the financial risk tolerance of young swedish residents, which factors that affect their financial risk tolerance, and how their risk tolerance affects their investment behavior. Previous studies within the subject of financial risk tolerance have focused on a wider range of ages, and most of the studies have been made on an American population. This study also contributes with more factors in the same study than many previous studies. The factors included in this research are Gender, degree of education, relationship status, income, mood, birth order, future economic expectations, and financial knowledge. The research contains a quantitative study, where the data have been collected with a survey. The study has a deductive approach, which means that the study starts with theory and moves on with empiricism and hypotheses. The hypotheses have been developed from the results of earlier studies. The survey was dedicated to young Swedish residents in the ages of 18 to 30 years old. There were 123 respondents who answered the survey, which contained 24 questions. To measure the risk tolerance of young swedish residents, the Grable and Lytton’s Risk Tolerance Scale have been used. The result of the study tells us that the financial risk tolerance of young swedish residents are affected by the factors: Gender, future expectations on the stock market and financial knowledge. The study also tells us that there is a significant different in financial risk tolerance between young swedish residents who invest in stocks, compared to those who do not invest in stocks.

We examine risk taking when the bank's preferences exhibit smooth ambiguity aversion. Ambiguity is modeled by a second-order probability distribution that captures the bank's uncertainty about which of the subjective beliefs govern the financial asset return risk. Ambiguity preferences are modeled by the (second-order) expectation of a concave transformation of the (first-order) expected utility of profit conditional on each plausible subjective distribution of the return risk. Within this framework, the banking firm finds it less attractive to take risk in the presence than in the absence of ambiguity. This result extends to the case of greater ambiguity aversion. Given that the competitive bank's smooth ambiguity preferences exhibit non-increasing absolute ambiguity aversion, imposing a more stringent capital requirement to the bank reduces the optimal amount of loans, if the bank's coefficient of relative risk aversion does not exceed unity. Ambiguity and ambiguity aversion as such have adverse effect on the bank's risk taking.

In this companion paper to Broll and Mukherjee (2017), we empirically analyse how exchange rate volatilities affect firms optimal production and exporting decisions. The firms elasticity of risk aversion determines the direction of the impact of exchange rate risk on exports. Based on a flexible utility function that incorporates all possible risk preferences, a unique structurally estimable equation is used to estimate the risk aversion elasticities for a panel of Indian service sector (non-financial) firms over 2004-2015, using the quantile regression method.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida matematiska modeller i detta fall nyckeltal används kring analys inför ett investeringsbeslut. Samt undersöka om och vilka psykologiska faktorer påverkar investeringsbeslut hos svenska aktiesparare. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign. För datainsamling har forskarna använt sig av enkätundersökning och analyserat samband med hjälp av Pearsons korrelations modell. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att det mest använda nyckeltalet hos svenska aktiesparare är P/E tal (54%) till följd av EPS (29%). Studien visar också att en större del av svenska aktiesparare inte använder nyckeltal överhuvudtaget, och inte heller anser de vara särskilt användbara. Dessutom är svenska aktiesparare är mer riskaverta än riskbenägna. 80% av svenska aktiesparare föredrar en säker riskfri avkastning till skillnad från ett investeringsalternativ med högre risk och högre avkastning. Svenska aktiesparare pratar också med andra gällande sina investeringar vilket kan påverka investeringsbeslutet. Dessutom visar studien på att en stark majoritet litar på sin magkänsla och skulle tacka nej till ett investeringsbeslut ifall de inte “kändes rätt”. / Purpose: The purpose of this study is to explore whether mathematical models in this case financial ratios are used within an investment decision. Moreover, investigate which, if any psychological factors affect an investment decision for non-corporate Swedish investors. Method: The current study is based on a survey consisting of 238 participants shared via online platforms. Correlations within the study are based on Pearson’s correlations model. Findings: The study finds that the most used financial ratio non corporate Swedish investors (NCSS) is P/E ratio (54%) followed by EPS (29%). The study also shows that a large proportion of said investors do not use financial ratios whatsoever, nor do they deem them particularly useful. Moreover, are NCSS more risk averse than risk prone. 80% of NCSS in the study preferred a risk-free investment opportunity in contrast to an investment opportunity with higher risk and higher reward. NCSS usually converse with others regarding investments which can affect their investment decisions. Lastly the study shows that a strong majority trust their intuition and gut feeling and would decline an investment decision based on the investment “not feeling right”.

Bakgrund: När barn vid 6 månader introduceras till fastare föda kan matvägran uppstå. En svårare variant av matvägran ger skäl till diagnosen Selektiv Ätovilja (SÄ) eller Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Både vården och föräldrarna har en betydande roll i barnets behandling vid SÄ eller ARFID. Motiv: Då ARFID är en relativt ny diagnos är det rådande kunskapsläget om sjukdomen bristande, vilket påverkar föräldrarnas möte med vården. Studier om olika perspektiv på ätovilja är av stor vikt för att förbättra mötet mellan föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa erfarenheter av mötet med sjukvården beskrivet av föräldrar till barn med selektiv ätovilja (ARFID). Metod: Föreliggande studie genomfördes med hjälp av 8 enskilda semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med ARFID. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp och intervjuerna skedde digitalt via Zoom. Under intervjuerna användes en intervjuguide som testats i en pilotintervju. Intervjuerna transkriberades ordagrant varvid texten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Föreliggande studie visade att föräldrarnas erfarenheter handlade om personalens kunskap, professionellt bemötande och föräldrarnas känsla av att befinna sig i en gråzon. Personalens kunskap var i överlag bristande och föräldrarna fick därför söka kunskap på egen hand. Föräldrarna bemöttes med nonchalans och bristande förståelse. Känslan av att befinna sig i en gråzon handlade om att föräldrarna upplevde att de hamnade mellan stolarna och fick kämpa för god vård. Konklusion: Föräldrarnas erfarenheter om vårdpersonalens kunskapsbrist om ARFID var central i intervjuerna. En ökad kunskap bland vårdpersonal kommer att främja föräldrarnas tillgång till hjälp, stöd, förståelse och verktyg att hjälpa barnet. En instans behövs för att förbättra vården av barn med ARFID. / Background: A child is introduced to more solid foods around 6 months of age, which is when food aversion can arise. A more severe food aversion might give cause for considering Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Both healthcare staff and parents of children with ARFID have significant roles in the child’s treatment. Motive: Since ARFID is a relatively new diagnosis, the available expertise is limited, particularly when parents meet with healthcare staff. Studies focused on various perspectives surrounding food intake disorders are of great importance when improving the meeting between parents and healthcare professionals. Aim: This study aimed to illuminate the experiences of the meeting with healthcare professionals as described by parents of children with ARFID. Methods: The study was conducted using 8 semistructured interviews with parents of children with ARFID. The participants were located and selected using a private Facebook group, and the interviews took place digitally via Zoom. The questions asked had previously been tested through a pilot interview. The interviews were transcribed verbatim, then analysed using qualitative content analysis. This resulted in 3 categories and 6 subcategories. Result: The results showed that the parents’ experiences were about the expertise demonstrated by healthcare staff, professional treatment, and the parents’ sense of being stuck in a grey area. Healthcare professionals lacked the necessary expertise, and parents were forced to seek information elsewhere. Parents faced negligence and a lack of understanding from healthcare staff. They also felt like they were in a grey area and had to fight for their child to receive fair treatment. Conclusion: The lack of expertise was central throughout the study. With increased knowledge, healthcare professionals could give parents better help, support, understanding, and tools. A clinic to receive children with ARFID is needed.

This thesis aims to fill this gap between static and dynamic risk measures. It presents a theory of dynamic risk measures based directly on classical, static risk measures. This allows for a direct connection of the static, the discrete time as well as the continuous time setting. Unlike the existing literature this approach leads to a interpretable pendant to the well-understood static risk measures. As a key concept the notion of divisible families of risk measures is introduced. These families of risk measures admit a dynamic version in continuous time. Moreover, divisibility allows the definition of the risk generator, a nonlinear extension of the classical infinitesimal generator. Based on this extension we derive a nonlinear version of Dynkins lemma as well as risk-averse Hamilton–Jacobi–Bellman equations.

An individual's behavior is a substantial part of one’s personality and is a big part in decision-making, it applies to large and small decisions in our everyday lives. An increase in the proportion of young adults in the stock market has been observed in recent years. Our world was hit by a pandemic, Covid-19 and as a result of this pandemic, a majority of countries in the world experienced financial crises and difficulties. Many analysts noticed, however, the continued increase in private investors in the stock market. The results in this study have shown that an individual's personality and personal traits are decisive factors in how an investor will behave in the stock market. The different causes and factors addressed in the study affect each respondent in different ways where some were affected more and others less. The study thus showed that it was not only one factor or cause that affects how risky an investor is, it is a combination of several factors and causes. This study has provided a new perspective for the theorists as the study took place during a pandemic. Lastly, this study has given rise to relevant questions that are presented in future research suggestions. / En individs beteende är en stor del av personligheten och är även en avgörande faktor för olika beslut som vi individer fattar, det gäller såväl stora som små beslut i vår vardag. Olika faktorer och orsaker har större påverkan i vårt beteende än vad vi kan tro, även i vårt köpbeteende på finansmarknaden när investerare tar beslut om diverse investeringar såsom aktier. Det har i synnerhet observerats en ökning av andelen unga vuxna på aktiemarknaden under de senaste åren. Vår värld drabbades av en pandemi, Covid-19 och till följd av denna pandemi upplevde majoriteten av världens länder finansiella kriser och svårigheter. Det intressanta som däremot många analytiker uppmärksammade var den fortsatta ökningen av privata investerare på aktiemarknaden, speciellt de unga vuxna. I och med den ännu pågående pandemin har det därmed inte gjorts studier och observationer om privata investerares köpbeteende under just Coronapandemin. Detta har gett upphov till att föra en kvalitativ studie om vilka orsaker och faktorer som påverkar privata investerares köpbeteende och hur pass riskaverta investerarna är baserat på dessa orsaker och faktorer och det individuella köpbeteendet. Med hjälp av teorier och tidigare forskning från området beteendeekonomi (”behavioral finance” på engelska) har denna studie, vars avsikt varit att undersöka köpbeteende och grad av riskaversion, varit möjlig. Resultaten har visat att en individs personlighet och de personliga dragen är avgörande faktorer för hur en investerare kommer att bete sig på aktiemarknaden. De olika orsakerna och faktorerna som togs upp i studien påverkar varje respondent på olika sätt där vissa påverkades mer och andra mindre. Graden av riskaversionen hos studiens respondenter gick att avgöra baserat på varje investerares övertro på sig själv, hur påverkade de blir av lättillgänglig information, stereotyper som ett företag kan påvisa samt flockbeteende. Studien visade därmed att det inte endast var en faktor eller orsak som påverkar hur pass riskavert en investerare är, det handlar om en blandning av flera faktorer och orsaker. För just denna åldersgruppen var graden av riskaversion av svagare karaktär vilket indikerar på att investerare i denna åldersgrupp inte är rädda för större risker. Denna studie har gett ett nytt perspektiv för teoretikerna då studien tagit plats under en pandemi vilket kan ha bidragit med andra resultat med tanke på den finansiella krisen som världen drabbades av. Avslutningsvis har denna studie gett upphov till relevanta frågor som presenteras under förslag på framtida forskning.

Människor fattar varje dag olika beslut. Dessa beslut sker oftast under situationer med osäkerhet, där sannolikheterna och konsekvenserna inte är kända. Med den nya tekniken och ständiga samhällsutvecklingen ställs människor inför beslut i allt mer komplexa situationer. Det finns därför en efterfrågan på beslutsstöd till människor. Ett av dessa beslutsstöd som har utvecklas är med hjälp av artificiell intelligens (AI) och då i form av AI-rekommendationer. Dessa AI-rekommendationer finns redan i situationer som exempelvis i trafiken, sjukvården och finansmarknaden. Det som dock inte har undersökts är hur AI-rekommendationer faktiskt påverkar det mänskliga beslutsfattandet, vilket denna studie syftade till att göra. Studien genomfördes genom ett osäkerhetstest på deltagare som antingen fick rekommendationer från en AI (N=99) eller rekommendationer från en människa (N=85). Det som undersöktes var om det fanns någon skillnad mellan hur människor tar beslut och i deras informationsinsamling, samt i människors säkerhet till sina beslut beroende på om de fick rekommendationer från en AI eller människa. Vidare undersöktes hur AI och mänskliga rekommendationers stödjande och motstridiga information påverkar det mänskliga beslutsfattandet samt människors säkerhet till sina beslut. Slutligen undersöktes om det fanns ett samband mellan människors generella attityder mot AI till deras beslutsfattande, informationsinsamling och säkerhet till sina beslut. Studiens resultat både bekräftar och dementerar tidigare forskning. Framtida forskning bör därför fortsätta undersöka AI-rekommendationers påverkan på det mänskliga beslutsfattandet för att de ska kunna användas på bästa sätt och då samtidigt förhoppningsvis fortsätta utveckla samhället.