Physical exercise is a trend that continues to grow, especially at the gym, but there are still members that do not use their training card in full. The overall aim of this study was therefore to investigate infrequent member’s experience of their training card. To answer this, focus was on motives to card purchase and perceived opportunities and difficulties of using the training card. The data was collected at IKSU trough a group interview with four managers within the organization, a questionnaire replied by 39 infrequent members and of those 11 individual interviews. The results showed that the motives differed between the informants but the main was the physical health. The three factors that were identified as affecting were frame-, facility- and personal factors. The conclusions drawn was that training facilities can develop procedures to capture their infrequent members in three areas; the occasion for the card purchase, customized training card and follow-up.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker det finns till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey slutar utöva sin idrott. Studien undersökte vilka anledningar det finns till att vissa idrottare återvänder till sin idrott. Utöver detta ämnar studien ta fram förslag på åtgärder. -          Vilka orsaker upplever kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey att det finns till att de slutar utöva sin idrott? -          Vad kan det finnas för orsaker till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey väljer att komma tillbaka till sin idrott efter att de slutat? -          Vad skulle enligt utövarna behöva förbättras för att få fler att stanna kvar inom idrotten respektive få färre att sluta? Metod Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex intervjuer genomförts och analyserats. Intervjudeltagarna bestod av tre kvinnliga friidrottare respektive tre kvinnliga ishockeyspelare som samtliga hade kommit tillbaka till idrotten efter avslutade idrottskarriärer. Intervjuguiden hade en hierarkisk struktur med huvudfrågor och följdfrågor och var semistrukturerad. Resultat De främsta och vanligast förekommande orsakerna till avhopp är bristande motivation, skador och möjligheten att få ihop livspusslet med allt vad det innebär. Den främsta orsaken till återkomst är att idrottarna brinner för idrotten och fortsatt har en idrottsidentitet. De rekommendationer och förslag på förändringar som framkommer är bättre nivåanpassning, bättre förutsättningar samt att idrottarna ska bli mer uppmärksammade. Slutsats Slutsatsen som kan dras är att både när det gäller orsaker till avhopp och orsaker till återkomst inom friidrott och ishockey finns det intrapersonliga, interpersonliga och miljömässiga anledningar. Om förbund och föreningar kan uppmärksamma detta kan förhoppningsvis fler utövare bli kvar inom idrotten eller återvända trots att de har slutat.

<p>Summary:</p><p>Teenage girls’ choice of dropping out or complete a treatment.</p><p>The purpose of this study is to investigate, from a client’s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls’ experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client’s choice. A good relationship between the social worker and the adolescent is of great importance when it comes to complete a treatment. A qualitative abductive method for the six interviews was used in order to gain a deeper understanding for these phenomena.</p><p>Results show that the teenage girls were in a period of emancipation in creating their own identity, which made it difficult for them to communicate with, and trust grownups. We believe that the three girls that completed the treatment had come further in this development than the three girls that dropped out. The girls which dropped out of treatment have had numerous contacts with social workers in the past, and their attitudes were very negative towards professionals. This attitude influenced their treatment at Familjehuset and it was hard to communicate in order to gain a good relationship for further treatment.</p><p>Mostly, the girls thought that the social workers at Familjehuset were easy to talk to, and that they had listened to them and understood them. They all said that at first they did not like the contact, but the three girls which completed the treatment, were of the opinion that they would give it a chance, and this developed into a relationship that increased their motivation and could be of good help for them.</p><p>The social workers at Familjehuset described several reasons why teenage girls choose to drop-out or complete a treatment. Many of these reasons coordinated with the girl’s points of view, like the importance of listening, creating a good relationship to get them motivated for further treatment. Items that the social workers mention, but the girls not, were the importance of getting the family integrated in the treatment and the importance of the first contact.</p><p>We hope that this study can come to help for the social workers at Familjehuset in their profession and that it also can be useful for further research.</p>

<p>Young councillors are currently under-represented in Sweden's municipalities. Young councillors are also stepping down in greater numbers than older members. This paper explores the reasons why young councillors choose to resign from their mission, so to identify possible remedies to the problematic trend of underrepresentation of younger people in local authorities in Sweden.</p><p>This qualitative essay intends, through interviewing politically-active young people who has left their assignment, to study the reasons for resignations from elected posts. To see what could be the reason I have looked at previous studies and theories about opting out but also tried to remain open to identifying new and emerging trends previously undetected in existing surveys.</p><p>The results showed that the political assignment proved to be too time-consuming, with young people choosing to spend their time on career and leisure. Those who resign from political life often express criticism towards the Municipal Council; they consider it tedious and many complain of having little influence. The increasing underrepresentation of younger people in political office and the fact that it is hard to recruit new active members shows that structural changes needs to be made to succeed in attracting new young members to political assignments.</p>

Summary: Teenage girls’ choice of dropping out or complete a treatment. The purpose of this study is to investigate, from a client’s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls’ experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client’s choice. A good relationship between the social worker and the adolescent is of great importance when it comes to complete a treatment. A qualitative abductive method for the six interviews was used in order to gain a deeper understanding for these phenomena. Results show that the teenage girls were in a period of emancipation in creating their own identity, which made it difficult for them to communicate with, and trust grownups. We believe that the three girls that completed the treatment had come further in this development than the three girls that dropped out. The girls which dropped out of treatment have had numerous contacts with social workers in the past, and their attitudes were very negative towards professionals. This attitude influenced their treatment at Familjehuset and it was hard to communicate in order to gain a good relationship for further treatment. Mostly, the girls thought that the social workers at Familjehuset were easy to talk to, and that they had listened to them and understood them. They all said that at first they did not like the contact, but the three girls which completed the treatment, were of the opinion that they would give it a chance, and this developed into a relationship that increased their motivation and could be of good help for them. The social workers at Familjehuset described several reasons why teenage girls choose to drop-out or complete a treatment. Many of these reasons coordinated with the girl’s points of view, like the importance of listening, creating a good relationship to get them motivated for further treatment. Items that the social workers mention, but the girls not, were the importance of getting the family integrated in the treatment and the importance of the first contact. We hope that this study can come to help for the social workers at Familjehuset in their profession and that it also can be useful for further research.

Pupils, and most of all girls, drop out of organized sports in the ages 13-18. The purpose of this survey was to study which motives girls had to proceed in sports together with differences between certain groups. This study was based on a survey which included 86 responses from girls active in sports in 10 different compounds. The results showed that the most frequent motives to do sports were to have fun and to feel well. Differences showed were that the ones who trained more often and the ones who practiced more than one sport found that to work hard was an important motive, compared to the other groups. The ones that trained more often also found that to have fun was an important motive in difference to the group which trained in less extent. The organizational factors that could influence on the girls’ exercise were the coaches’ motivational techniques and the athletes’ experiences of competition in a negative way.

Being able to study at the Municipal Adult Education, Komvux, is a privilege available to adults in Sweden of age 20 and above. Although almost 200 000 people attended Komvux 2011 in Sweden, a fifth of the participants discontinued their studies before completing their course(s). This becomes costly for the society, but it is also diminishes the future chances of a career and college studies. In our thesis we have done a quantitative investigation trying to determine what the reasons for dropping out could be. A request to participate in our survey were sent out to all 64 people who dropped out one or more courses during the fall semester 2012 at a Municipal Adult Education in southern Norrland. Almost half, 32 people, agreed to participate. The results indicated that most students applied to Komvux because they were lacking complete exams of high school or part of it. According to the home-background, most of the 32 pupils came from homes where none of the parents had a college degree. One third of the pupils in the survey dropped out because of work related reasons. More than half of those who had dropped off studied a distance learning course, or a combination of distance and regular courses. / Att studera inom kommunal vuxenutbildning, Komvux, är en förmån som finns i Sverige för vuxna från och med det andra kalenderhalvåret då man fyller 20 år. Nästan 200 000 personer var inskrivna på Komvux i Sverige år 2011, men var femte kursdeltagare beslutade ändå att hoppa av sina studier innan de avslutat kursen/eller kurserna. Detta är både kostsamt för samhället men också en fråga om individens möjliga framtid inom högre studier och arbetsmarknaden. Studiens syfte var att undersöka vad anledningarna av avhoppen kan vara, och detta har vi gjort i en kvantitativ undersökning. En förfrågan skickades ut till samtliga 64 personer som hoppat av en eller flera kurser under höstterminen i en kommunal vuxenskola i södra Norrland, om de vill medverka i vår enkätundersökning via telefon. Nästan hälften, 32 personer, ville medverka. Slutsatsen av svaren vi fick in tydde på att de flesta elever som sökte Komvux saknade grundläggande behörighet eller slutbetyg. En tredjedel av eleverna hoppade av på grund av arbete. De flesta kom från ett hem där ingen av föräldrarna hade högskoleutbildning samt att över hälften av eleverna gick på distansutbildning eller kombinerade distans och reguljär kurs.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott.  - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar? - Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter. Ledaren är en viktig person och hon/han ska peppa och pusha dem samt hjälpa dem så att de gör rätt. De tycker att  alla ska få vara med och spela, bli sedda och behandlas lika. Engströms prestations-, tränings- och upplevelselogiker blir här väldigt tydliga.

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang. För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik. Den kan ytterligare ses som en utveckling av tidigare forskning av bland andra Stefan Stieger som kretsar kring orsakerna till medieavhopp. Studien visade att avståndstagande från sociala medier är en företeelse som ser ut på många skilda sätt och innefattar en mängd orsaker och konsekvenser som främst bör förstås på ett individuellt plan. Handlingen omges av en positiv uppfattning och pendlar mellan aktiv mediekritik och identitetssökande som präglas av individuella och apolitiska resonemang.

The purpose of this study is to investigate what students in high school think of contemporary languages studies and to understand their motivation to continue or not continue with them. The work is relevant, as fewer students continue to study contemporary languages at high school, despite international globalization and society's need for people who speak more than one foreign language. The survey methodology is quantitative with some qualitative elements. Electronic surveys were sent to students in high school in the county of Jämtland in the north of Sweden. There were 226 respondents to the survey and in their answers I can appreciate that several of them think that it’s enough to speak English and are not interested in any other languages. However, more than half, 174 students in this study find the advantages and enjoy learning another language. The majority of those who don’t continue with their contemporary languages studies think that the burden of studies is too much. They think that the lessons or/and the teachers are not motivating, the expectations are too high and they don’t get the same support from the school as they get in other subjects. They feel that maybe the school should give better information and adapt the courses to the students, get better teachers, make the lessons easier and provide more help to the students in the contemporary languages area. / Syftet med studiet är att undersöka vad gymnasieelever tycker om moderna språk studier. Detta för att förstå vad som påverkar elevernas motivation att fortsätta eller inte fortsätta att studera moderna språk. Arbetet är relevant, eftersom färre studenter fortsätter studera moderna språk i gymnasiet, trots internationell globalisering och samhällets behov av personer som talar mer än ett främmande språk. Undersöknings metoden är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Elektroniska enkäter skickades till gymnasieskolan elever i Jämtlands län i norra Sverige. Jag fick 226 svar, enkäten och resultaten av undersökningen visade att flera av respondenterna tycker att det räcker med att kunna engelska och de är inte intresserade att lära sig något annat språk. Trots detta är mer än hälften av undersökta elever i studien (174 elever) intresserade av att lära sig ytterligare ett språk. De ser fördelarna med det och de tycker även om språk. Majoriteten av dem som inte fortsätter med sina samtida moderna språk studier anser att moderna språkstudiernas börda är för mycket, de finner inte tillräcklig motivation i lektionerna och/eller lärarna. Dessutom tycker de att förväntningar är för höga och att de inte får samma stöd från skolan som de får i andra ämnen. De tycker att skolan kanske bör anpassa kurserna till studerande, skaffa bättre språklärare, göra lektionerna enklare och ge mer stöd i contemporary språk till de eleverna som behöver det. / VAL