<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion. För att finna faktorer som har en promotiv verkan för ungdomars avståndstagande från alkoholen är det viktigt att denna forskning fortsätter. Det skulle vara intressant att gå vidare med en kvalitativ forskning som studerar ungdomars upplevelser av ett avståndstagande från alkohol, och som kan öka förståelsen för deras ställningstagande.</p>

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion. För att finna faktorer som har en promotiv verkan för ungdomars avståndstagande från alkoholen är det viktigt att denna forskning fortsätter. Det skulle vara intressant att gå vidare med en kvalitativ forskning som studerar ungdomars upplevelser av ett avståndstagande från alkohol, och som kan öka förståelsen för deras ställningstagande.

<p>Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt där den verklighet som framställs i Kåkbladet ses som en konstruktion av talet. Goffmans teori om totala institutioner används tillsammans med annan forskning om fängelset och totala institutioner som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av analysresultatet.</p>

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt där den verklighet som framställs i Kåkbladet ses som en konstruktion av talet. Goffmans teori om totala institutioner används tillsammans med annan forskning om fängelset och totala institutioner som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av analysresultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang. För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik. Den kan ytterligare ses som en utveckling av tidigare forskning av bland andra Stefan Stieger som kretsar kring orsakerna till medieavhopp. Studien visade att avståndstagande från sociala medier är en företeelse som ser ut på många skilda sätt och innefattar en mängd orsaker och konsekvenser som främst bör förstås på ett individuellt plan. Handlingen omges av en positiv uppfattning och pendlar mellan aktiv mediekritik och identitetssökande som präglas av individuella och apolitiska resonemang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägen ut ur kriminalitet sett ut för exkriminella. Studien undersöker vilka vändpunkter som varit avgörande gällande beslutet att ta avstånd från kriminaliteten. Denna studie kommer även att belysa hur ex-kriminella upplevt att de blivit bemötta av samhället vid återintegrering. Utöver detta undersöks även hur kontakten med olika myndigheter sett ut efter att lämnat kriminaliteten, utifrån ex-kriminellas perspektiv. Det empiriska underlaget är insamlat från sju intervjuer som genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Därefter har en koppling gjorts till den tidigare forskningen och studiens teoretiska bidrag. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplevde att kroppen och själen inte längre klarade av att leva i det kriminella livet, som även bestod av missbruk. Utöver detta var tidsrelaterade, traumatiska händelser och antingen/eller situationer avgörande faktorer, såsom fängelsestraff, drogöverdos och utmattning, till att de bröt upp med kriminaliteten. För flera av deltagarna blev fängelsestraffet även startpunkten för deras utträdesprocess. Fyra av deltagarna förlitade sig på sig själva under resan mot återintegrering. Detta innebar att de helst undvek att ta kontakt med några myndigheter på grund av brist på förtroende eller tidigare erfarenheter. En intervjuperson uppgav att denne var tvungen att ta kontakt med socialtjänsten för att få ekonomiskt stöd. Endast två av deltagarna uppskattade myndigheternas hjälp, då de yrkesverksamma lyssnade på dem och deras behov.

Studiens syfte är att undersöka fenomenet föräldraalienation ur ett professionellt perspektiv. Fokuset är på hur professionella som arbetar med barn och familjer kan se en distinktion mellan konsekvenserna och beteendet hos barn, vid berättigat avståndstagande och föräldraalienation, samt dilemmat som finns i användandet av föräldraalienation. Studien undersöker även hur dessa professionella kan hantera ärenden där föräldraalienation förekommer. För att besvara de två övergripande frågeställningarna har fem semistrukturerade intervjuer genomförts. I studien har bekvämlighetsurval, målinriktat urval samt snöbollsurval använts för att finna intervjupersonerna. Intervjuerna har sedan tematiseras och analyserats med ett abduktivt tillvägagångssätt. Resultatet diskuteras även i relation till generell systemteori och ekologisk systemteori.   Resultatet av studien visar att det saknas en kunskapsgrund kring fenomenet och att det därmed finns en brist i strategier över hur professionella arbetar med dessa typer av ärenden. Däremot finns en kunskap kring barns agerande vid konflikter och våld. Denna kunskap kan överföras till arbetet med föräldraalienation, då de beteenden som skiljer sig kan skapa en distinktion. / The aim of this study was to examine the phenomenon of parental alienation from a professional perspective. The focus was on how professionals that work with children and families can see a distinction between the consequences and actions of children when there is estrangement and parental alienation, as well as the dilemma in using parental alienation. The study also examines how professionals handle cases when there is parental alienation. Five semi-structured interviews have been conducted to answer the studies two main questions. A convenience sample, a goal-oriented sample, and a snowball sample were used to find the participants. The interviews were then thematized and analysed with an abductive approach. The results are also discussed in relation to general systems theory, and ecological systems theory.   The study's results show a lack of knowledge surrounding the phenomenon, and therefore there is a deficiency in strategies on how professionals work with these kinds of cases. However, there is knowledge about how children act in conflicts and when there is domestic violence. This knowledge is assumed to be transferable in working with alienated children, since the actions that differentiate can create a distinction.

BAKGRUND: Black Friday slår årligen svenska försäljningsrekord men under de senaste åren har ett nytt fenomen observerats bland vissa klädföretag. Som en reaktion till den överkonsumtion och hållbarhetsproblematik som shoppinghögtiden för med sig har vissa företag börjat utföra ett aktivt avståndstagande mot Black Friday och andra shoppinghögtider och marknadsför sitt misstycke. Det är av intresse att se hur konsumenter, vilka är de som shoppinghögtider vänder sig till, ställer sig till dessa avståndstaganden och om de rent av kan ändra konsumenternas konsumtionsbeteende. SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga konsumentbeteendet kopplat till klädföretag som aktivt tar avstånd från shoppinghögtider som Black Friday genom uttalanden, försvårande av konsumtion eller annan sorts marknadsföring. Detta för att konstatera vilka effekter denna typ av avståndstagande kan ha på svenska konsumenter, deras köpbeteende och inställning till både konsumtion och företaget. GENOMFÖRANDE: En enkätundersökning har använts för att samla in data till studien och resulterade i svar från 245 respondenter. Statistiska samband mellan den beroende variabeln “Konsumtionsbeteende kopplat till grönt avståndstagande” och sju oberoende variabler har undersökts genom en multipel regressionsanalys. SLUTSATS: Studiens resultat menar på att en konsument som redan innan den stöter på ett grönt avståndstagande från ett företag ställer sig positivt till fenomenet, har en tidigare positiv inställning till både hållbar konsumtion och hållbar affärsutveckling samt litar på den hållbarhetsinformation hon blir marknadsförd uppvisar den största möjligheten att ändra sitt köpbeteende och börja konsumera mer av det avståndstagande företagets varor. / BACKGROUND: Black Friday hits new Swedish sales records every year but in the last years a new phenomenon has been observed among some clothing companies. In response to the overconsumption and sustainability problems that the shopping holiday brings with it, some companies have begun to actively distance themselves from Black Friday and other shopping holidays and market their displeasure. It is of interest to see how consumers, who are the target group of shopping holidays, react to these distancings and whether they can ultimately change the consumer behavior of consumers. PURPOSE: The purpose of the study is to map consumer behavior associated with clothing companies that actively distance themselves from shopping holidays such as Black Friday through statements, consumption hinderance or other types of marketing. This is to ascertain which effects this type of distancing can have on Swedish consumers, their consumption behavior and attitudes towards both consumption and the distancing company. IMPLEMENTATION: A survey was used to collect data for the study and resulted in responses from 245 respondents. Statistical relationships between the dependent variable “Consumption behavior linked to green distancing” and seven independent variables have been examined through a multiple regression analysis. CONCLUSION: The results of the study point to the fact that a consumer who, even before experiencing the green distancing from a company, already supports the phenomenon, has a previously positive attitude to both sustainable consumption and sustainable business development, and trusts sustainability information he or she is marketed shows the strongest possibility to change his or her buying behavior and start consuming more of the distancing company’s products.