Global ETD Search

1	Koloniala monument, vandalism och avkolonialisering : En fallstudie i Joiri Minayas arbete Glasnovic, Nikita January 2023 (has links) Denna uppsats är grundad i en fallstudie av den multidisciplinära konstnären Joiri Minayas arbete och den konstnärliga interventionen ”Ecubrimiento” av Columbusstatyn på Columbustorget i Santo Domingo, som genomfördes i januari 2021. Uppsatsen undersöker frågor om koloniala monument och deras närvaro i samtida postkoloniala stadsmiljöer. Fallstudien fokuserar på Minayas arbete med att förnya koloniala statyers budskap, utan att inverka på eller förstöra dem. Slutligen drivs en diskussion kring neo-kolonialism och hur koloniala monument kan leva vidare i en ny kontext för att skapa en dialog om avkolonialisering. Denna uppsats diskuterar relationen mellan en staty, en stad och en samtida konstnärs vision, men hanterar även frågor om förtryck och vandalism i relation till postkoloniala förhållanden. koloniala monument joiri minaya avkolonialisering vandalism Arts Konst
2	Frihetskämpar och blodbesudlade ikoner : En kritisk diskursanalys av Linnémonumentet och Louis De Geer-statyn under 2020 års #BlackLivesMatter-rörelse i Sverige / Freedom Fighters and Bloodstained Icons : A critical discourse analysis of the Linnaeus Monument and the Louis De Geer statue during the #BlackLivesMatter movement in Sweden 2020 Hjelm, Zara Luna January 2021 (has links) Denna uppsats undersöker diskursen kring Linnémonumentet i Humlegården, Stockholm och Louis De Geer-statyn på Gamla Torget, Norrköping, samt diskuterar vilken betydelse skulpturerna fick under Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020 i relation till antirasism och historiska företeelser av 'damnatio memoriae'. Med ett postkolonialt och kritiskt rasteoretiskt perspektiv syftar denna uppsats till att framhäva och analysera de resonemang som tog mest plats under debatten, centrerat kring antirasistiska och icke-vitas röster. Genomgående används därav den kritiska diskursanalysen och semiotiken som metoder för att skapa en förståelse kring auktoritet, samt att belysa det svenska samhällets syn på sin koloniala historia och lyfta diskussionen kring bland annat ras, klass, kön och makt i förhållande till den offentliga konsten. Uppsatsen resonerar sålunda hur offentliga och publika platser i samhället kan avkolonialiseras med avsikt att skapa ett hem för oss alla. / This thesis examines the discourse regarding the Linnaeus Monument in Humlegården, Stockholm, and the Louis De Geer statue at The Old Square, Norrköping. It further analyzes the significance that sculptures gained during the Black Lives Matter demonstrations in 2020, in relation to anti-racism and historical phenomena of 'damnatio memoriae'. With a theoretical framework of postcolonialism and critical race theory, this thesis aims to highlight and analyze the reasonings that were central during the debate, focusing on anti-racist and people of color's voices. Thus, critical discourse analysis and semiotics are used as methods to create an understanding of authority and to shed light on Sweden's own view of its colonial history and elevate the discussion concerning race, class, gender, and power, etcetera, in relation to public art. The thesis, hence, argues how public places in society can be decolonized with the intention of creating a home for all of us. Carl von Linné Louis De Geer sculptures colonial history representation anti-racism Black Lives Matter Sweden national identity collective memory damnatio memeoriae critical discourse analysis postcolonialism semiotics critical race theory decoloniality planetary love Carl von Linné Louis De Geer skulpturer kolonialhistoria representation antirasism Black Lives Matter Sverige nationell identitet kollektivt minne damnatio memeoriae kritisk diskursanalys postkolonialism semiotik kritisk rasteori avkolonialisering planetarisk kärlek Art History Konstvetenskap
3	Vi hör inte världens sång längre : En text om kravet på den nya människans tänkande bortom gott och ont / We don't listen to the song of the world anymore Ulriksson, Tanja January 2022 (has links) Världen är oupplösligt sammankopplad i sina relationer och förhållanden, ändå finner människan sätt att separera och låta skillnader hindra henne från att leva och samexistera i sin mångfald. Friedrich Nietzsche skriver ”Kanske uttrycker vårt ord ’människa’ (manas) ännu något av denna självkänsla: människan betecknade sig själv som det väsen som mäter värden, som värderar och mäter, som det ’värderande djuret i sig’.” I den här uppsatsen börjar jag i Nietzsches genealogi och filosofi som utgångspunkt för att förstå hur och när den europeiska filosofin började plocka isär sig själv inifrån och titta närmare på människans subjekt och hennes värden. Jag vill genom det se på den moderna filosofins sätt att skildra och förstå människan i världen. Vidare anser jag att filosofin måste öppna sig för en bredare kanon för att i det moderna samhället kunna vara en praktik som inkluderar alla levda erfarenheter. Min uppsats har även syftet att utforska en sådan möjlig brygga för var filosofin kan få en materiell och aktivistisk mening. Vägen jag tar för att föreslå en sådan brygga är som nämnt från Nietzsches genealogi. Sedan fortsätter analysen framåt genom Frantz Fanons avkolonialiserande tänkande som tar utgångspunkt i levd erfarenhet. Av särskild vikt är något jag här kallar för en teori om skillnad som ovärderlig, som utarbetas i närhet till Édouard Glissant framför allt, och som vilar på ett fokus på detaljen och hur den måste förstås på ett icke-hierarkiserande sätt för att ingå i Glissants tanke och term Relation. Skillnaden som ovärderlig öppnar i det dekoloniala tänkandet upp för kunskapen utanför den traditionellt överlägsna diskursen och leder oss in i Glissants filosofi och relationens tänkande. / In this paper I am asking the question about the European human values and their effect on philosophy and thought through three different philosophers. What I want to examine is how we can get past thinking human subjects as constituted by the hierarchical and often oppositional differences that were installed by means of a normalizing universal with colonial roots. The essay begins with Nietzsche’s geneological account of how and when European philosophy began to disassemble itself from within, focusing on his idea of the need for a new man. Then I turn to Frantz Fanon and the decolonization of European thought and power, as one based on violence and hiererachy. Édouard Glissants poetics of Relation is then essential for thinking man today in the entangled, constantly changing world that we live in. Friedrich Nietzsche Frantz Fanon Édouard Glissant Nietzsche Fanon Glissant människan bortom gott och ont skillnad dekolonial relation opacitet motsatsförhållande politisk filosofi genealogi gränstänkande Sylvia Winter rhizom värden värderande aktivistisk filosofi avkolonialisering detalj moralens genealogi jordens fördömda poetics of relation relationens filosofi poetik kaos moral dekonstruktion det dekoloniala Philosophy Filosofi

Search results

Koloniala monument, vandalism och avkolonialisering : En fallstudie i Joiri Minayas arbete

Vi hör inte världens sång längre : En text om kravet på den nya människans tänkande bortom gott och ont / We don't listen to the song of the world anymore