Övervikt hos barn och ungdomar är ett globalt problem i dagens samhälle. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste åtgärderna för att kunna förebygga och minska övervikt. Övervikt som drabbar barn och ungdomar kan öka risken att senare i livet drabbas av kroniska sjukdomar och ge ett minskat välbefinnande. Därför är det angeläget att sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdomar informerar om betydelsen av fysisk aktivitet för att minska risken att barn och ungdomar får en övervikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Resultatet består av tio vetenskapliga artiklar som analyserats och delats in i tre olika kategorier: brist på kunskap, mötet med familjer och olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Vikt upplevs som ett känsligt ämne att diskutera enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever att de riskerar att uppfattas som kritiserande när de försöker få barn och ungdomar att ägna sig åt mer fysisk aktivitet. Motiverande samtal (MI) upplevs av sjuksköterskor som ett sätt att uppmuntra fler barn och ungdomar till att förändra sitt beteende och sin livsstil i jämförelse med traditionell rådgivning. En bra relation mellan sjuksköterska och patient upplevs viktig för att kunna involvera barn och ungdomar i sin egenvård.

Syftet med denna studie är dels att undersöka vilka kunskaper de tre idrottslärarna som deltar i undersökningen vill förmedla till eleverna i årskurs 9 i ämnet idrott och hälsa. Dels att undersöka vilka kunskaper eleverna får i idrott och hälsa. Samt utröna om dessa skapat ett ökat intresse för fysisk aktivitet på fritiden. Två olika kvantitativa metoder användes i denna studie. Dessa var en enkätundersökning och intervjuer för att få svar på mina frågeställningar. I enkätundersökningen har 137 elever från tre skilda skolor deltagit och totalt från sex olika klasser. Förutom enkätundersökningen gjordes även tre stycken intervjuer med tre behöriga idrottslärare. Anledningen till detta var att jag ville få in både ett elevperspektiv och ett lärarperspektiv i min undersökning för att få en djupare inblick inom ämnet. Flest andel av eleverna svarade att de får en bättre hälsa genom fysisk aktivitet. Det framgick också att nästan hälften av eleverna var med i någon form av idrottsförening. Vid resultatet av intervjuerna kunde man se ett klart samband att alla idrottslärare ville förmedla kunskaper om idrott och hälsa som kan leda till fortsatt fysisk aktivitet i framtiden och att i alla tre intervjuer visar på att idrottslärare vill förmedla att rörelse och motion är hälsosamt för kropp och själ. En slutsats som kan dras från dessa intervjufrågor är att det stämmer bra överrens med vad eleverna svarar i enkätundersökningen. Att eleverna inser och förstår att det är viktigt med fysisk aktivitet för sitt eget vällbefinnande.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ”Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?” För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar. / The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is “How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health?” To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity. Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ”Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?” För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar. / The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is “How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health?” To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity. Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches.

Bakgrund: Uppkomsten till migrän är inte klarlagd och därav har barriärer uppkommit som försvårar behandling och omvårdnad. Barn och ungdomar är en utsatt grupp då deras utveckling kan påverkas både fysiskt, emotionellt, socialt och i skolan. Syfte: Att beskriva hur livskvalitet hos barn och ungdomar påverkas av migrän. Metod: I denna allmänna litteraturstudie har tio empiriska studier granskats med avseende på kvalitet och innehåll gällande domänerna i livskvalitet. Litteratursökning har genomförts i  EBSCO Discovery Service och CINAHL Complete. Resultat: Migrän påverkar barn och ungdomars livskvalitet negativt både fysiskt, emotionellt, socialt och i skolan. Smärtan har en inverkan på deras dagliga aktiviteter samt ger dem en känsla av oro, nedstämdhet och ångest. Även deras sömn påverkas. Migränen gör det svårt att komma överens och hålla jämna steg med familj och vänner, både i skolan och på fritiden. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om hur barn och ungdomars livskvalitet påverkas av migrän. Kunskap hos allmänheten överensstämmer inte med hur barn och ungdomar upplever migrän. Vidare forskning behövs därav beträffande bemötande/behandling av barn och ungdomar med migrän. / Background: The origin of migraine is unclear and therefore barriers which complicate treatment and nursing have arisen. Children and adolescents is a vulnerable group because their development may be affected physically, emotionally, socially and in school. Aim: To describe how the quality of life in children and adolescents is affected by migraine. Method: In this general literature study have ten empirical studies been examined in terms of quality and content of existing domains of quality of life. The literature search has been made in EBSCO Discovery Service and CINAHL Complete. Results: Migraine affects children’s and adolescents’ quality of life negatively both physically, emotionally, socially and in school. The pain has an impact on their daily activities as well as giving them a sense of worry, depression and anxiety. Even sleep is affected. Migraine makes it difficult to get along and keep up with family and friends, both at school and in leisure. Conclusion: This study contributes to knowledge about how children’s and adolescents’ quality of life is affected by migraine. Knowledge in general does not conform with children’s and adolescents’ experience of migraine. Further research is needed regarding the attitudes/treatment towards migraine.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar. Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar och intresse för fysisk aktivitet i skolan.I dagens samhälle kan vi i media läsa larmraporter om att barn och ungas vikt ökar samtidigt som den fysiska aktiviteten minskar. Aldrig förr sägs barn tillbringat så mycket tid framför datorn som nu. Skolan har en viktig roll i att förmedla en värdegrund som eleverna sedan kan ta med sig i sin ryggsäck inför livets alla prövningar. I Sverige är dock antalet idrottstimmar få och kring detta har en del kritiska röster höjts. För studien användes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten bestod av 11 frågor som totalt 64 elever svarade på. Två olika skolor deltog i undersökningen. Eleverna gick i årskurs 3 och årskurs 6. Resultatet visade på att de tillfrågade eleverna hade en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan, de ansåg sig själva förstå syftet med idrott och hälsa i skolan och majoriteten svarade att de ville ha fler idrottstimmar i skolan. Elevernas fritid visade i resultatet på att de oftare och under längre tid satt framför datorn under helgen än under vardagarna. Dock angav alla svarande i undersökningen att de mer eller mindre var fysiskt aktiva under fritiden.

No description available.

Då psykisk ohälsa är något som är väldigt omtalat och debatterat i samhället, främst då det framställs som att det skett en ökning av psykisk ohälsa, är det särskilt intressant att undersöka vidare om detta forskningsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Medline, SocINDEX för att hitta relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att hänsyn tagits till studiens inklusions och exklusionskriterier. Studiens datamaterial har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som genererade fyra kategorier, vilka även ligger till grund för rubrikerna i resultatdelen. Ett individualistiskt perspektiv användes för att analysera datamaterialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultatet visar att barndomen och ungdomstiden har en central betydelse i utvecklingen av psykisk ohälsa. Sociala normer och värderingar har stor betydelse på individens välbefinnande och på synen på psykisk ohälsa. Det är även viktigt med förebyggande insatser för att den psykiska ohälsan inte ska följa med till vuxen ålder. Slutligen visar studierna på ett varierande resultat angående förekomsten av psykisk ohälsa, det visar både på en ökning men också på en stabilisering samt en viss minskning.

Det blir allt svårare för personer med funktionsnedsättning att beviljas statlig assistansersättning.Arbetsterapeuten är en del av processen vid ansökan av rätten till assistansersättning, och utför ADL-bedömningar till grund för ADL-intyg. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeuters arbete med ADL-bedömning och tillhörande intygsskrivning för assistansersättning, inom barn- och ungdomshabiliteringen. Kvantitativ metod användes och data samlades in via en webb-enkät samt analyserades i SPSS. Enkäten besvarades av 40 arbetsterapeuter. Alla arbetsterapeuter i studien använde ADL-taxonomin vid bedömning, och det vanligaste sättet att utföra bedömningen var via observation i barnets hemmiljö. Majoriteten av arbetsterapeuterna i studien upplever sig kunna möta det krav som ställs på dem som intygsutfärdare, men mer tid och rutiner efterfrågas till uppdraget.I resultatet syns genomgående att uppdraget kring ADL-bedömningar och tillhörande intygsskrivning utförs olika över landet och beroende av arbetsterapeut. Det finns behov av vidare forskning inom området och studier av kvalitativ karaktär skulle passa, för att gå djupare in på uppdragets komplexitet.