Varje år drabbas ca 300 barn av någon form av cancer i Sverige. Att ett barn insjuknar i cancer påverkar inte bara det sjuka barnet utan även föräldrarna. Cancerdiagnosen skapar en krissituation hos hela familjen. I samband med denna krissituation uppkommer även begreppet hopp. Föräldrars hopp i upplevelsen av att ha ett barn med cancer. För att föräldrarna ska kunna ha en chans att klara av den krävande situationen är det av betydelse att belysa de faktorer som kan påverka hoppet hos föräldrarna på ett positivt eller negativt sätt. Vad kan sjukvårdspersonalen göra för att eliminera de faktorer som utgör ett hot mot hoppet samt hur hopp ska upprätthållas. Vilket svarar mot litteraturstudiens syfte. Fem kategorier har identifieras som speglar resultatet för att beskriva faktorer som främjar och hotar hoppet; Kunskap ger hopp, Socialt stöd ger hopp, Familjecentrerad vård ger hopp, Hot mot hoppet och Framtidstro ger hopp. Är föräldrarna väl informerade, får socialt stöd från familj, vänner och andra föräldrar i liknande situation och har framtidstro gör det att föräldrarna har goda möjligheter att bibehålla hoppet. Dock finns det faktorer som kan hota känslan och upplevelsen av hopp. / Each year about 300 children gets sick in some sort of cancer in Sweden. That a child becomes ill in cancer do not only affects the sick child even the parents. Cancer diagnosis creates a crisis to the whole family. In connection with this crisis situation arising also the concept of hope. Parents hope in the experience of having a child with cancer. To enable parents to be able to have a chance to cope with the challenging situation it is important to illuminate the factors that can affect the parents hope in a positive or in a negatively way. What can the medical personnel do to eliminate the factors that are a threat to the hope and how hope can be maintained. Which corresponds to the literature study’s purpose. Five categories have been identified to reflect the result to describe the factors that promotes and threats the hope; Knowledge gives hope, Social support gives hope, family-centered care gives hope, Threats to the hope and Belief in the future gives hope. If the parents are well-informed, receive social support from family, friends and other parents in a similar situation and have belief in the future makes the parents to have good opportunities to maintain hope. However, there are factors that can threaten the feelings and experiences of hope.

Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla. Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka. Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten. Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder. Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara. Kvalitativa studier som för närvarande saknas skulle kunna ge ytterligare perspektiv i ämnet. / Children with cancer must undergo many different procedures which create fear. Aim: To compile research about how procedure related fear among children with cancer can be prevented and alleviated without psychopharmacological drugs. Method: A systematic search was implemented in Cinahl, PubMed and PsychINFO. The articles that were found were reviewed and analyzed. Eight quantitative studies were included in the systematic review. Results: The procedure related fear was alleviated by giving the children the opportunity to think about something else and by receiving emotional support. The parents’ behavior and engagement influenced the effectiveness of the interventions. Conclusions: The procedure related fear decreased while using different interventions, therefore should these interventions be used more frequently in clinical practice. Further research with a larger number of participants is required to make the results generalizable. Qualitative studies that presently are missing could give further perspective in the subject area.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling. Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling). Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts. Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken. / Childhood cancer affects 300 children in Sweden annually. Among those, many children are very young and don’t have the ability to easily assimilate information about their decease or their treatment. This thesis treats the creation of a picture book for children with cancer, focussing on preparatory information before a chemotherapy treatment. The picture book has been created in co-operation with the Swedish Childhood Cancer Foundation and The University Hospital of Lund where both observation and evaluation have been performed. The thesis illustrates children’s cognitive development, the early meeting with children’s literature and describes the communicational considerations made in the creation of the book.

<p>Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla.</p><p>Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.</p><p>Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.</p><p>Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder.</p><p>Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara. Kvalitativa studier som för närvarande saknas skulle kunna ge ytterligare perspektiv i ämnet.</p> / <p>Children with cancer must undergo many different procedures which create fear.</p><p>Aim: To compile research about how procedure related fear among children with cancer can be prevented and alleviated without psychopharmacological drugs.</p><p>Method: A systematic search was implemented in Cinahl, PubMed and PsychINFO. The articles that were found were reviewed and analyzed. Eight quantitative studies were included in the systematic review.</p><p>Results: The procedure related fear was alleviated by giving the children the opportunity to think about something else and by receiving emotional support. The parents’ behavior and engagement influenced the effectiveness of the interventions.</p><p>Conclusions: The procedure related fear decreased while using different interventions, therefore should these interventions be used more frequently in clinical practice. Further research with a larger number of participants is required to make the results generalizable. Qualitative studies that presently are missing could give further perspective in the subject area.</p>

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av det otänkbara; ett barn får en cancerdiagnos. Diagnosen medför lidande hos hela familjen och skapar en osäkerhet i föräldrarollen. I en familjecentrerad omvårdnad är sjuksköterskans uppgift att stärka föräldrarna och aktivt arbeta med föräldrarnas delaktighet i vården för att indirekt höja barnets vårdkvalitet. En ansträngd vårdmiljö medför dock hinder för implementering av familjecentrerad omvårdnad. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ metod valdes för att belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Datainsamlingen består av sju bloggar och analys av narratives användes för att bearbeta insamlad data. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier; kommunikationsbrist, att vara förälder, vårdpersonalens oförmåga att ge stöd, vårdmiljö och trygghet i kontinuitet- konsekvenser av platsbrist. Utifrån kategorierna utformades underkategorier vilka beskriver mer detaljerat kring föräldrarnas upplevelser av barnets vård samt faktorer som påverkar upplevelsen. Slutsats: Sjuksköterskans arbetskomplexitet bestående av att främja familjecentrerad omvårdnad i en ansträngd vårdmiljö medför att ett aktivt arbete med föräldrarnas delaktighet hamnar i skymundan. Delaktigheten av föräldrarna blir enbart slentrianmässig när sjuksköterskan inte inger adekvat med stöd och information eller i tillräckligt hög utsträckning beaktar föräldrarnas åsikter. / Background: Every year, about 300 families in Sweden suffer from the unthinkable; a child receives a cancer diagnosis. The diagnosis causes suffering for the whole family and creates an uncertainty in the parenting role. In a family-centered nursing, the nurse's task is to strengthen the parents and actively work with the parents' involvement in the child’s care to indirectly raise the child's quality of care. A strained healthcare environment, however, impedes family- centered nursings implementation. Aim: Highlight parents' experience of the care of a cancer ill child. Method: A qualitative method was chosen to highlight the parents' experience of the care of a cancer ill child. The data collection consists of seven blogs and analysis of narratives was used to process collected data. Results: In the result, five categories emerged; lack of communication, being a parent, the inability of healthcare staff to provide support, healthcare environment and safety in continuity- consequences of lack of space. From the categories subcategories were designed which describe in more detail the parents' experiences of the child's care and factors that influence the experience. Conclusion: Nursing's work complexity consisting of promoting family-centered nursing in a stressed healthcare environment means that active work with parents involvement ends in the dark. Parents 'involvement will only be act of routine when the nurse does not give adequately provided support and information or takes sufficient account of the parents' opinions.

Bakgrund : Årligen drabbas ungefär 300 barn av cancer. När ett barn blir sjukt drabbas hela familjen, och därför är det viktigt att vårdpersonal förstår vilka behov av stöd familjen har, samt hur vårdpersonalen kan tillfredsställa dessa behov. Att arbeta familjecentrerat underlättar för vårdpersonalen att se dessa behov, och främjar familjens upplevelse av vården. Syfte : Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka familjens upplevelse av hur livet påverkas när ett barn drabbas av cancer, samt vilket stöd de anger att de behöver av vården. Metod : En litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat : Resultatet visade att familjens upplevelser var individuella, men det fanns några karaktäristiska drag. De flesta föräldrarna upplevde chock vid diagnostillfället, och även känslan av skuld över att inte kunna göra något åt situationen. Vardagen förändrades kraftigt för familjen, där bland annat föräldrarna upplevde sig kraftlösa och syskonen kände sorg, både över diagnosen men även på grund av den nedsatta uppmärksamheten de fick av sina föräldrar. Familjen fick anpassa livet efter sjukdomen, där relationerna blev påverkade men även ekonomin. Faktorer som underlättade situationen för familjen var bland annat socialt stöd, och för de som var troende var tron ett stort stöd. Informationen föräldrarna fick angående sjukdomen och behandlingen av vårdpersonalen påverkade deras mående. Slutsats : Familjens upplevelse var känslomässigt omtumlande, känslorna var individuella men många kände bland annat chock och kaos. Familjens upplevelse var att allt vändes upp och ned. Behovet av stöd hos föräldrar och syskon skiljde sig åt. Syskon uppskattar stöd i form av uppmärksamhet och information om deras syskons sjukdom och behandling. Föräldrar vill ha stöd i form av information, att få vara delaktiga och att kunna prata med vårdpersonalen. / Background : Yearly, approximately 300 Swedish children is diagnosed with cancer. When a child gets ill the whole family is involved, and therefore it is important for health care personnel to understand what needs the family has and how to satisfy these needs. To work family-centred facilitates for the health care personnel to see these needs, and promotes the family's experience of care. Aim : The aim of this study was to examine the families’ perceptions of how life is affected when a child is diagnosed with cancer, and what support they indicate they need from healthcare professionals. Method : A review based on 16 scientific articles. Result : The result showed that family experiences were individual, but there were some characteristic features. Most parents experienced shock at the time of diagnosis, and also the feeling of guilt over being unable to do anything about the situation. Everyday life changed dramatically for the family. The parents had feelings like powerless and the siblings felt sadness, both over the diagnosis, but also because of the reduced attention they received from their parents. The family had to adapt life after the disease, where the relationships were affected, but also the economy. Factors that facilitated the situation of the family included social support, and for believers, faith was a great support. The information the parents received of healthcare professionals regarding the disease and the treatment of the sick child affected their way to handle the situation. Conclusion : The family's experience was emotionally turbulent, the feelings were individual, but many felt shock and chaos. The family's experience was that everything was turned upside down. The need for support from parents and siblings was different. Siblings appreciate support in terms of attention and information about their sibling's disease and treatment. Parents want support in the form of information, being involved and being able to talk with healthcare professionals.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 320 barn mellan 0-18 år av cancer i Sverige vilket innebär att många syskon kan få en förändrad vardag. Cancer orsakas av att celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat samt ökar i storlek, vilket resulterar i en cancertumör. Hur ett syskon reagerar när en bror eller syster får sin cancerdiagnos är beroende på ålder och tidigare erfarenheter. I mötet med ett sjukt barn och dess familj är det viktigt att som sjuksköterska stötta och hantera hela familjens upplevelser i den rådande situationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva syskons upplevelse av att ha en bror eller syster med cancer samt att studera de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderar elva vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Medline via PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell för ett objektivt urval. Huvudresultat: Syskon som hade en bror eller syster med cancer upplevde många omställningar i livet, både emotionellt, fysiskt och psykiskt. Resultatet visar tre centrala stora upplevelser som syskonen upplevde, ”Känslosamma ögonblick”, “Att rätt information skapar trygghet” samt “Att leva i en förändrad tillvaro”. Undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna var individer mellan 6-22 år och både pojkar och flickor samt att antalet varierade mellan 6-125 deltagare. Slutsats: Ett syskon till en bror eller syster med cancer upplever många känslor och förändringar samt påverkas av den nya tillvaron som uppstår efter cancerbeskedet. Detta innebär att familjesituationen, relationer och skolan påverkas på olika sätt.

Introduktion: Varje år drabbas cirka 370 barn av cancer. Utöver det sjuka barnet kommer föräldrarna påverkas känslomässigt och socialt. Föräldrarollen till ett sjukt barn kan vara svår att hantera och känslor som stress, oro och ångest är vanligt förekommande. Även efter avslutad behandling upplever föräldrar stressymptom och det tar lång tid innan familjen återhämtat sig från den kris de gått igenom. Vårdpersonalen har en central roll i omvårdnaden av hela familjen.  Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter relaterat till vården av sitt cancersjuka barn under behandling samt upp till fem år efter avslutad behandling. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU’s mall “bedömning av studier med kvalitativ metod” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020).  Resultat: Föräldrar till cancersjuka barn upplevde psykisk-, ekonomisk- samt social påverkan under barnets cancerbehandling, samt upp till fem år efter avslutad behandling. De upplevde känslor såsom stress, ångest, oro och nedstämdhet. Deras ekonomiska situation förändrades då utgifter tillkom och arbetstider reducerades. Relationer med partner, familj samt vänner förändrades. Vårdens inverkan på föräldrarna var betydande och information samt delaktighet i sitt barns cancerbehandling ansågs värdefullt för föräldrarnas hälsa. Slutsats: När ett barn drabbas av cancer påverkas föräldrarna psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och socialt. Vårdens bemötande och agerande kan påverka föräldrars hälsa under barnets cancerbehandling. / Introduction: Every year about 370 children get a cancer diagnosis, and the parents will be affected. The parental role after diagnosis can be difficult to handle and emotions such as stress, worry and anxiety are common. Even after treatment, many parents experience stress symptoms and it takes time before the family recovers from the crises. The healthcare staff has a central role in the care of the whole family.  Objective: To describe parents' perceptions and lived experiences related to the care of their child with cancer during treatment and up to five years post treatment.  Method: A literature review of ten qualitative original articles. The articles were from PubMed and CINAHL and was reviewed with the help of SBU’s template “assessment of studies with qualitative method” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020).  Results: Parents of children with cancer experienced psychological, financial and social effects during their child’s cancer treatment and up to five years post treatment. They experienced emotions such as stress, anxiety, worry and depression. Their financial situation changed as expenses increased and working hours decreased. Relationships with partner, family and friends changed. The impact the healthcare staff had on the parents was significant.  Conclusion: When a child suffers from cancer, the parents are affected psychologically, physically, financially and socially. The care and actions of the healthcare staff can affect the parents' health during the child's cancer treatment

Bakgrund: Cancer drabbar 350 barn varje år vilket påverkar hela familjen. Barncancer är ett komplext tillstånd där barn i olika åldrar medför olika behov. Omvårdnaden av cancersjuka barn och deras familjer ställer höga kunskapskrav på sjuksköterskan avseende bemötande, vård och behandling. Som sjuksköterska är det lika viktigt att vårda sig själv som att vårda patienterna. Ett stabilt psykiskt mående hos sjuksköterskor har visat sig ha betydelse för att kunna hantera emotionella och påfrestande situationer i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt från Forsberg och Wengström (2016) scoping review som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Artiklarna genererade till tre huvudkategorier med fyra underkategorier. Första huvudkategorin var emotionellt påfrestande med underkategorierna stress, sorg och maktlöshet. Andra huvudkategorin var otillräcklig kunskap med underkategorierna otillräcklig utbildning inom cancervården och otillräcklig kunskap inom kommunikation. Den sista huvudkategorin var att sjuksköterskorna upplever meningsfullhet genom arbete med cancersjuka barn. Slutsats: Upplevelser av stress och kunskapsbrist i kombination med känslor av sorg och maktlöshet relaterat till att vårda ett svårt sjukt barn innebär risk för osäker vård, utbrändhet och uppsägning. Samtidigt ger vården av cancersjuka barn sjuksköterskorna en upplevelse av meningsfullhet, arbetsglädje och tillfredsställelse.

Bakgrund: Cirka 350 barn i Sverige drabbas årligen av cancer. Behandlingen av barncancer är lång och krävande för barnet och övriga i familjen. Föräldrarna närvarar ofta under hela sjukdomsperioden och har därför en viktig roll i barnets vård. För att kunna stödja föräldrarna på bästa sätt är det av stor vikt att sjuksköterskan identifierar barnets och föräldrarnas resurser och behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys vilket bidrog till en strukturerad analys av litteraturen. Resultat: Resultatet grundades i fyra kategorier och nio underkategorier som speglade föräldrarnas upplevelser. Huvudkategorierna i resultatet var Förändrad vardag, Vikten av att använda strategier, Misstro till vården och Behov av stöd. Slutsatser: Av studien framkom det att det var av stor vikt att föräldrarnas oro togs på allvar för att deras förtroende till sjukvården skulle bevaras. Genom en familjecentrerad omvårdnad med livsvärlden som grund ansågs förutsättningar för en god vård kunna skapas. Utöver detta skildrades också ett varmt bemötande från sjuksköterskan betydelsefullt.