Sammanfattning Denna studie handlar om förskollärares syn på anknytning till barnet och hur de arbetar för att skapa trygg anknytning. Studien redogör även för de strategier som förskollärarna har för att skapa denna anknytning. Syfte Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt och hur de resonerar kring anknytning i förskolan. Metod I studien används en kvalitativ metod med intervju som redskap. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades och samtliga är verksamma förskollärare. Resultat Det framkom att samtliga förskollärare förknippar anknytning med begreppet trygghet. De strävar efter att barnet ska utveckla trygghet till förskollärarna, kompisarna och förskolan. Förskollärarna använder liknande strategier för att skapa trygg anknytning till barnet. De betonar att man som förskollärare ska vara tillgänglig och närvarande i samspelet med barnet.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet. Det är det unika barnet som ska sättas i centrum för det pedagogiska arbetet. Resultatet visar även på vikten av att skapa goda relationer mellan skolans aktörer. För detta krävs en medvetenhet och tydlighet i det pedagogiska ledarskapet. Studien visar att goda relationer bygger på att det finns en god kommunikation mellan pedagogen och barnet. Denna kommunikation bidrar till att barnens trygghet stärks i den pedagogiska miljön. Vidare anser de intervjuade pedagogerna att man ska se till sammanhanget i det pedagogiska ledarskapet, det gäller att ställa barnens handlingar i relation till kontexten. I studien framkommer det även att reflektion kring det pedagogiska ledarskapet är att föredra. Pedagogerna i studien menar att reflektion är oerhört viktigt för att utvecklas som ledare inom skolan, dock framkommer det att intervjupersonerna efterlyser mer tid till reflektion.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

När ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmälts till polis, kommer barnet i kontakt med rättväsendet. Här inleds en process som är anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats är att försöka klargöra vilka svårigheter som uppstår när ett barn kommer i kontakt med rättsväsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och värderas. Hur väl tillgodoses de rättigheter som alla barn tillförsäkras enligt Barnkonventionen när det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre år inte ska tillmätas någon trovärdighet. Vidare behandlas vilka rättigheter barnet har som målsägande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rättigheter under brottmålsprocessen. Fokus kommer läggas på förhöret med barnet och bevisvärderingen av barnets utsaga. När barn står som målsägande görs justeringar eller avsteg från den normala tillämpningen av gällande rätt och processrättsliga principer. Exempelvis hörs inte barn i rätten utan barnet förhörs endast under förundersökningen och förhören spelas in på video som sedan spelas sedan upp under en eventuell rättegång. Det visar sig dock att få förhör med barn faktiskt håller för en juridisk prövning av rätten. När ett barns utsaga ska bedömas ställs samma kriterier som på vuxnas utsagor, men då barn inte hörs direkt inför rätten får bedömningen av barnets utsaga ske på de villkor som rådde under förundersökningen. Rätten har således inga möjligheter att ställa kompletterande frågor till barnet och barnet har i sin tur ingen möjlighet att bemöta försvarets version. Då det ofta saknas annan bevisning, som vittnen eller DNA, blir barnets utsaga den centrala bevisningen när barnets trovärdighet och tillförlitlighet ska bedömas. Det är därför av avgörande betydelse att förhören med barn utförs på ett kompetent sätt så att barnets utsaga kan anses ha ett högt bevisvärde. För att uppnå detta  har man i lagstiftningen stadgat att den som ska hålla förhör med barn ska särskild kompetens för uppgiften. Vad som menas med denna särskilda kompetens är dock oreglerat vilket lett till att kvaliteten på barnförhör varierar. Detta leder i sin tur till att barnets utsaga ofta får ett lågt bevisvärde och utgången i mål gällande brott mot barn är beroende av stödbevisning. Detta trots att det är bevisteoretiskt möjligt för rätten att avkunna en fällande dom med endast barnets utsaga som grund.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende. Att få en större förståelse för barn med normbrytande beteende ur ett individuellt och miljöperspektiv. Vi har använt oss av tidigare forskning som handlar om normer, avvikande beteende och normbrytande beteende. Studien har visat att pedagogernas syn på normer i förskolan är regler och avvikande beteende. Att ett normbrytande beteende både kan vara barn som bryter mot uppsatta regler och barn som är tysta. Det har även framkommit i undersökningen att pedagogerna ser ett normbrytande beteende på ett individuellt respektive ett miljöperspektiv. Nyckelord: Barnet, miljön, normbrytande beteende, normer, regler.

Vad ligger i begreppet barnets bästa angående umgänge med vårdnadshavare när barn är omhändertagna enligt LVU på grund av omsorgsbrist. Hur bedöms umgängesfrågan i domstol när det kommer till umgängesbegränsning. Denna studie undersöker vilka argument som används i domstolen vid beslut om umgänge samt i vems intresse som beslutet åläggs. Syftet med studien är att skapa en bredare förståelse för användandet av barnets bästa i domstolsbeslut. Studien är en kvalitativ dokumentstudie som har analyserat 53 stycken domstolsbeslut under åren 2015 och 2022. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorierna det heliga barnet, det barndomssociologiska synsättet samt begreppen being och becoming. Analysen tar även stöd i tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. I uppsatsen har en hermeneutisk analysmetod använts för att få tag på domarnas delar och helheter. Resultatet i studien visar att det argumenteras för barnets bästa i domarna men innehållet i begreppet är av varierande art. Begreppet barnets bästa sätter barnet på en piedestal, barnet heligförklaras samtidigt som det tar bort barnets egna aktörskap. Barnets delaktighet försvinner och företräds av vuxnas åsikter. Analysen av domarna visar även att trots att umgänget bifalls återhållsamt är barnets rätt till sitt ursprung av stor relevans gällande bedömningen oavsett barnets inställning. Paradoxalt blir då att umgänges tid och frekvens inte tillmäts samma relevans och tycks bedömas godtyckligt och varierande från fall till fall. Barnets delaktighet, inställning och egen vilja tillmäts betydelse framkommer på varierande vis, i form av deras verbala uttryck och i form av fysiska reaktioner. Resultatet visar att barnens delaktighet är av varierande art och tillmäts betydelse beroende på om barnets åsikt är samma som de sakkunnigas, åsikten tilldelas då mer tyngd. Studiens resultat visar också att barnets bästa blir sekundärt i de fall där socialtjänst och socialnämnd bedöms agerat felaktigt i ärenden.

AbstractTitel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time.Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen. Syftet har även varit att se hur de verksamma lärarna bemöter det kompetenta barnen i samlingen. Våra frågeställningar är: Hur ger fyra-femåringar uttryck för sin delaktighet i samlingen? Hur tänker fyra femåringar kring sitt inflytande i samlingen? Hur bemöts det ”kompetenta barnet” av läraren i samlingen? Vi har även valt frågeställningen: Vad innebär begreppet inflytande för lärarna i förskolan och hur arbetar de med barnens inflytande i samlingen?, denna valdes eftersom lärarnas förhållningssätt förmodas avspegla sig i barnens delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer och observationer av barn och lärare på tre förskolor. Vi har analyserat empirin och med hjälp av olika teorier kring barnperspektivet och det komptenta barnet och tidigare forskning kring inflytande och samling kommit fram till ett par slutsatser. En av slutsatserna är att begreppet inflytande inte är så lätt att synliggöra i praktiken. Lärarna i denna studie är väl förtrogen med Lpfö98, men av barnens svar att döma är det inte helt lätt att omsätta teorier till praktik. Nyckelord: Delaktig, demokrati, inflytande, ”kompetenta barnet” och samlingen.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det.Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är.Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt. Förhoppningen är att undersökningen kan vara givande för både blivande pedagoger och redan verksamma. Kanske kan arbetet utmana till reflektion och förändring.

Barnsynen och barnlitteraturen har förändrats över tid. Idag ses barn som kompetenta. Men hur framställs barn i barnlitteratur under de senaste årtiondena? Syftet med denna uppsats är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag. Metoden som användes var den hermeneutiska metoden, vilket innebär att vi analyserat böckerna om och om igen med ett nytt synsätt och nya infallsvinklar och tankar för varje gång. Alla barn är kompetenta redan från födseln. Omgivningens barnsyn spelar däremot stor roll för barnens utveckling till att våga tro på sig själva och för deras inlärning. Teoretiska utgångspunkter var Sterns och Vygotskijs teorier om det kompetenta barnet. Dessa teorier handlar om att stärka och utveckla barns självkänsla och därför kommer dessa teorier ligga till grund för denna studie. Studien visar att barnsynen utifrån det kompetenta barnet genomsyrat böckerna ända från 80-talet och fram till idag med undantag för ett par böcker som förmedlat en mer auktoritär barnsyn.