Delegationsordningen påverkar socialsekreterares handlingsutrymme att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare styrs dagligen i sitt yrkesutövande av politiska beslut som utgörs av lagstiftning. Det politiska landskapet avser att bidra till en demokratisk process med avsikt att leda till likabehandling och rättssäkerhet för att stärka legitimiteten inom välfärden. Samtidigt är individer i behov av individuella lösningar och behovsanpassade insatser, något som lämnar socialsekreterare med ett handlingsutrymme att agera efter egen yrkesprofessionalism i försök att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare lever i ett mellanting mellan dessa två världar där organisationsprofessionalism och yrkesprofessionalism möts. Studiens resultat visar på svårigheter att definiera barnets bästa vilket medför en prövning av socialsekreterarens handlingsutrymme och flexibilitet i varje enskilt fall. Dessutom framgår det av det empiriska materialet att tillit utgör grundval för att handlingsutrymme ska bli önskvärt hos socialsekreterare. På barn- och utredningsenheten där studien utfördes upplever socialsekreterare generellt att de har tillit från ledningen på arbetsplatsen. Däremot framkommer det att delegationsordningen upplevs som ett ekonomiskt styrmedel för att reglera de offentliga utgifterna. Slutligen visar resultatet att socialsekreterare är oense om vem som ska vara yttersta beslutsfattare och efterfrågar expertkunskap i socialnämnden där de tyngsta besluten fattas. / The delegation of authority affects social workers discretion to live up to the best interests of the child. Social workers are affected daily by political decisions. The political landscape contribute to a democratic process with the intention of leading to equal treatment and the rule of law. At the same time, individuals are in need of individual solutions and needsadapted efforts, which leaves the social worker with the discretion to use occupational professionalism in an attempt to live up to the child's best of interests. Social workers act in between two worlds where organisational professionalism and occupational professionalism meet. The results of the study show difficulties in defining the best interests of the child, which challenges the social workers discretion in each single case. Trust is the foundation for making discretion desirable amongst social workers. At the child welfare unit, social workers feel that they have trust from their management. On the other hand, the delegation of authority is perceived as an economic instrument for regulating public expenditure. Finally, the results shows that the social workers disagrees on who should be the ultimate decisionmaker and demand expertise among the politicians in the social committee where the toughest decisions are made.

Studien har syftat till att undersöka hur socialtjänsten hanterar ärenden rörande barnäktenskap. Detta har uppnåtts genom att studera Socialstyrelsens riktlinjer, metodstöd från utvalda kommuner samt genom att utföra intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten som handlägger ärenden som rör barnäktenskap. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven barnets bästa och feministiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att de studerade kommunerna enbart har metodstöd för hedersrelaterat våld, men inga upprättade rutiner eller metodstöd för ärenden gällande barnäktenskap. Återkommande är att socialtjänsten saknar struktur och verktyg i hur man bemöter barn som är utsatta för risker förknippade med barnäktenskap. För att barnen ska få det stöd och skydd som de har rätt till behöver socialtjänsten ha specifik kunskap om vad hedersrelaterat våld och barnäktenskap innebär. / The purpose of this study was to examine how the social services are handling cases concerning child marriages. This has been achieved by studying the guidelines of The National Board of Health and Welfare, guidelines formed by selected municipalities and by conducting interviews with professionals who handle cases concerning child marriage. The collected data has been analyzed from the theoretical perspectives: the best interest of the child and a feminist perspective. The results of the study show that the chosen municipalities only have guidelines for honour-related violence, but no established guidelines or routines for cases concerning child marriage. Recurring is that the social services lack structure and tools on how to deal with children who are exposed to risks associated with child marriage. In order for children to receive the support and protection to which they are entitled, the social services need to have specific knowledge of what honour-related violence and child marriage mean.

Denna uppsats handlar om föräldrar till barn som vårdas enligt 2 § LVU och syftade till att undersöka hur socialtjänsten konstruerar föräldrar i de utredningar som skrivs vid begäran om vårdens upphörande enligt 21 § LVU. Syftet var även att undersöka hur dessa konstruktioner kan förstås i relation till principen om barnets bästa. En kvalitativ innehållsanalys av sju utredningar har gjorts, vilket resulterat i att olika teman kring hur föräldrar konstrueras har identifierats. Vi har även kunnat urskilja att konstruktioner skapas på ett flertal olika sätt. De teman som identifierats är Arbetsallians, Förmåga/oförmåga, Barnperspektiv, Våld samt Riskfaktorer kring föräldrarna. De två första temana av hur föräldrarna konstrueras relaterar till huruvida de har lyckats förändra de aspekter som föranledde omhändertagandet av barnen, eller om brister fortfarande föreligger. Dessa två teman kan förstås utifrån syftet med utredningarna, som är att utreda om en förändring har skett eller ej.  I resterande tre teman, barnperspektiv, våld samt riskfaktorer kring föräldrarna, konstrueras föräldrarna snarare utifrån beskrivningar av deras karaktär, relaterat till deras bakgrund och sätt att vara. Denna typ av konstruktioner och sätt att beskriva föräldrarna relaterar inte direkt till syftet med utredningarna, utan kan istället förstås som ett sätt för socialtjänsten att framhålla varför en hemflytt eventuellt inte vore förenligt med barnets bästa. Vi konstaterar därtill att föräldrars arbetsallians konstrueras som något som kan förändras eller förbättras, medan föräldrars karaktär och förmåga/oförmåga ofta konstrueras som mer statiska förhållanden.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och har sedan dess fått avtryck i fysisk planering genom tillämpningen av begreppet barnperspektiv. Malmö stads vision om den barnvänliga staden, ska erbjuda både goda uppväxtvillkor för barn och goda boendemiljöer för barnfamiljer. För att uppnå detta framgår det i översiktsplanerna att både barnperspektivet och barns perspektiv ska beaktas. I beslutsprocesser som i detaljplaner beaktas barnperspektivet vid planering av förskolor och väldigt lite om barns boendemiljöer (Malmö stad, 2012; 2014; 2018).  Barnkonventionens tredje artikel som utgör konventionens tyngsta princip, uttrycker att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla beslut som berör ett enskilt barn eller barn i grupp. I takt med en ökad urbanisering och en förtätningsstrategi i dagens svenska städer, är det viktigt att samhället värnar om goda uppväxtmiljöer för barn. Bostadsgården är ett stadsrum som krymper i takt med förtätningen, vilket medför att barns plats för lekutrymme och närheten till vuxna och hemmet äventyras. Bostadsgården behöver vara en trygg och tillfredsställande miljö som erbjuder tillräckligt med utrymme för att barn ska kunna leka fritt på gården.  Eftersom barnkonventionen blivit svensk lag sedan 1 januari 2020, får den ännu större avtryck vid rättstillämpningen (Unicef, 2020). Detta gör det intressant för studien att undersöka hur planerare beaktar barnets bästa vid planering av bostadsgårdar i Malmö. Studien bygger på tidigare forskning som beskriver bostadsgårdens roll och varför bostadsgården är en miljö som är viktig för barn, men som sedan tar sin grund i barnkonventionens artiklar för att förstå på vilket sätt barnets bästa ska tolkas inom fysisk planering. Vi har valt att definiera barnets bästa vid planering av bostadsgårdar, genom att utgå från följande begrepp: barnperspektivet och barns perspektiv, en god lekmiljö och trygghet. Intervjuer med planarkitekter från Stadsbyggnadskontoret i Malmö, ger studien en bättre förståelse för hur planerare beaktar barnperspektivet i planskedet. Uppsatsens teorier används för att analysera två fysiska projekt, som båda antagits innan konventionen blivit lag. För att få en djupare förståelse för tillämpningen av barnkonventionen i fysisk planering, utgår forskningen även från två offentliga dokument. Därmed tar denna studie fasta på vilka svårigheter det finns med tillämpningen av barnkonventionens artiklar, samt hur dessa ska beaktas vid planering av bostadsgårdar i Malmö. / The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990 and has ever since been imprinted in spatial planning through the application of the concept of child perspective. Malmö city’s vision as the child-friendly city, will offer both, good growing-up conditions for children and good living environments for families with children. To achieve this, the master plans of the city show that both child perspective and children’s perspective should be taken into account. In decision-making processes, detailed plans show that the children's perspective is taken into account when planning preschools but very little about children's living environments (Malmö stad, 2012; 2014; 2018). The third article of the UNCRC, which constitutes the most important principle of the Convention, states that the Best Interests of the Child (BIC) shall be a primary consideration in all decisions concerning an individual child or children in a group. With the increased urbanization and a densification strategy in Swedish cities today, it is important for the society to safeguard good growing-up environments for children. Residential yard is an urban space that shrinks as a result of the densification, which means that children's space for their playing environment, the proximity to adults and the home, is endangered. The residential yard needs to be a safe and satisfactory environment that offers enough space for children to be able to play freely. Since the UNCRC became a Swedish law on the 1st of January 2020, this has an even greater impact in applying the law (Unicef, 2020). This makes it interesting for the study to examine how planners consider BIC when planning residential yards in Malmö. Previous research describes the role of the residential yard and why this environment is especially important for children. We have chosen to define BIC when planning residential yards by using the following concepts: the child perspective and children's perspective, a good playing environment and the security. Through interviews with planning architects from Malmö’s City Planning Office “Stadsbyggnadskontoret”, this study achieves a better understanding for how planners consider child perspective in the planning process. The theories for this research have been used to examine two physical projects, which both were approved before the UNCRC became a law. In order to achieve a deeper understanding of the difficulties in applying the UNCRC in spatial planning, the research is also applying two public investigations. By that, the study focuses on what difficulties there are with the application of the articles of the UNCRC and how these should be taken into account when planning residential yards in Malmö.

När ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar måste samhället ingripa för att trygga barnet, ansvaret vilar då på socialtjänsten. En vanlig åtgärd är att barnet blir placerat i ett familjehem, dock är det fortsatt socialtjänsten som ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda under placeringen. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd och kontakt i relation till barnets bästa. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och materialet har transkribets, kodats, samt tematiserats i enlighet med Interpretativ fenomenologisk analys. Studien utgår ifrån utvecklingsekologin och anknytningsteorin vid tolkningen av materialet. Resultatet visar att familjehemmen upplever att socialtjänstens stöd brister när det gäller kontakten och kontinuiteten i stödet. Det framgår även att organisatoriska svårigheter som exempelvis handläggarbyten är en bidragande faktor till att stödet upplevs som bristande. Det resultat som var mest framträdande är att familjehemmen önskar ett större fokus på matchning och kemi från socialtjänstens håll för att de ska få de bästa förutsättningarna för en lyckad placering. Information och möjligheten att träffa barnet innan placeringen är två faktorer som identifieras som essentiella för att kunna förbereda sig inför en placering. Därför betonas vikten av en välgrundad placering för att minska risken att barnet behöver omplaceras på grund av att familjehemmet inte har kapaciteten att ta hand om barnet efter barnets behov. Att de biologiska föräldrarnas rätt ofta går före barnets rätt är även ett genomgripande problem inom arbetet med familjehemsplaceringar placerade barn, enligt deltagarna. Familjehemsföräldrarna upplever därför att det behöver ske ett förbättringsarbete inom socialtjänsten för att alltid tillgodose familjehemmen med stöd i from av kontinuerlig kontakt och information om barnets behov samt tillgodose barnets bästa genom att lyssna på barnet vid beslut och se till barnets bästa i främsta rum.

Syftet med studien var att undersöka hur barnets bästa konstrueras i vårdnadsutredningar där en förälder utövat våld eller uttryckt hot om våld mot någon i familjen. Fokus i studien var vilken betydelse barnets röst ges i bedömningen av barnets bästa. Studiens empiri bestod av tio vårdnadsutredningar som ingått som underlag i tingsrättsdomar under andra hälften av år 2020. Studien utgick från en kritisk diskursanalytisk ansats tillsammans med en förståelse av barn från det barndomssociologiska perspektivet. Analysen av empirin gjordes med Faircloughs tredimensionella modell och ett urval av analysverktyg från den modellen samt utifrån det barndomssociologiska perspektivet. Studien visar att det inte är entydigt hur barnets röst kommer fram i bedömningen av barnets bästa i utredningarna. Barnet tilldelas två positioner i empirin, vilka benämns barnet som subjekt och barnet som objekt. Ofta avgör barnets ålder och mognad om barnet blir subjekt eller objekt. Det framkommer också att ibland skrivs barnets berättelser om våldshändelser om till mildare formuleringar i slutbedömningen. / The aim of this study was to examine how the best interests of the child are constructed in custody investigations where a parent has used violence or expressed threats of violence against someone in the family. The focus of the study was what significance the child’s voice was given in the assessment of the child’s best interests. The study’s empirical data consisted of ten custody investigations that were included as a basis in district court judgements during the second half of 2020. The study was based on a critical discourse analytical approach together with an understanding of children from the childhood sociological perspective. The analysis of empirical data was done using Fairclough's three-dimensional model and a selection of analytical tools from that model as well as from the childhood sociological perspective. The study shows that it is not clear how the child's voice emerges in the assessment of the child's best interests in the investigations. The child is assigned two positions in the empirical data, which are referred to as the child as a subject and the child as an object. Often, the age and maturity of the child determine whether the child becomes a subject or an object. It also emerges that sometimes the child's stories of violent events are rewritten into milder wording in the final assessment.

Den första paragrafen i artikel 3 och i artikel 12 i lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, betonar vikten av barnets bästa och barnets delaktighet. Denna studie syftar till att förstå hur dessa aspekter beaktas i domstol av de involverade parterna i processen enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga under åren 2022 och 2023. För att genomföra studien begärdes fem rättsfall ut från en av fyra kammarrätter i Sverige. Utifrån bakgrund, teori och tidigare forskning analyseras rättsfallen med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet visar att barnets bästa resoneras olika beroende på part, samt att parter med störst auktoritet såsom yrkesverksammas uttalanden ges större beaktning vid domslut. Vårdnadshavare ifrågasätts ofta angående deras omsorgsförmåga. Vårdnadshavarnas uttalanden kring barnets bästa är ofta ett tecken på bristande insikt i omsorgsförmågan enligt de professionella i yrkesverksamma. Barnets delaktighet framhävs inte på samma vis som barnets bästa i rättsfallen. / The first paragraph in the third article and in article 12 of  Convention on the Rights of the Child (2018:1197), the significance of prioritizing the best interests of the child and their participation is emphasized. This study aimed to understand how these two aspects are considered in court by the various parties involved in the process of Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (SFS 1990:52) (LVU) during year 2022 and 2023. To conduct this study we requested 5 court judgements from one of the four administrative courts in Sweden. Based on the background and previous research we analyzed the cases using critical discourse analysis. It shows that the best interest of the child can be motivated differently depending on parties, in these court judgments the parties with most authority as professionals are given greater consideration in court. The caregivers often are questioned regarding their ability to provide care for the child. Their opinion on the best interest of the child, which in most cases is to live in the caregivers home, according to professionals, is a sign of lack of insight into their caregiving. Children participation on the other hand, which also is a part of reaching the best interest of the child  (Prop:2017/18:186), was not always given the same extent.

Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj, de utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. De barn som blir placerade i familjehem för stadigvarande vård och fostran har rätt till en stabil och trygg vård. Trots detta sker sammanbrott vilket kan försätta barnen i ytterligare en utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka socialarbetares tankar om och arbete för att förebygga sammanbrott hos barn som är placerade i familjehem. Frågeställningar i studien har varit: Vilka är orsakerna till att sammanbrott sker? Vilka former av adekvat stöd minskar risken för sammanbrott?I studien genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare i två medelstora kommuner i Stockholm. I analysen framkom tre huvudteman;  Matchning, det vill säga hur väl, samt vilka förutsättningar det finns att matcha det placerade barnet med det tilltänkta familjehemmet.  Sammanbrott och omplacering, med det menas att barnet behöver flytta till en ny placering innan att vådbehovet uppfyllts. Nätverkshem, de hem som tar emot barn som de känt sen tidigare, dessa kan vara vänner till familjen eller släktingar.  Den analyserade empirin har sedan tolkats med hjälp av systemteori och tidigare forskning. I studien framgår att den främsta orsaken till sammanbrott är en bristfällig matchning mellan barn och familjehem. Det framkom även att placering av ett barn behöver göras med ett helhetsperspektiv där matchningsprocessen innefattar rätt skolform, ett familjehem som har förstått uppdraget samt rätt stöd från socialsekreterarna. Helhetsperspektivet jämförs i studien med det systemteoretiska synsättet. I studien framgår även att socialsekreterarna på familjehemsenheten inte är huvudansvariga när det kommer till att matcha familjehem och barn utan att det snarare är handläggare på utredningsenheten samt familjehemsrekryterare i samråd med sina chefer som sköter matchningsprocessen. Utredningsenheten är den enhet där barnet och familjens behov först kartläggs. De kan även besluta om andra stödinsatser, exempelvis familjebehandling, kontaktperson etc. Vid de fall ett barn inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i det egna hemmet fattas beslut om placering i jourhem alternativt familjehem. När barnet placeras i familjehem är tanken att det ska vara en långvarig placering då bedömningen är att det krävs mer jobb i familjen innan barnet kan flytta hem. Oftast är målet en hemflytt till ursprungsfamiljen, det vill säga den biologiska familjen. När barnet blir familjehemsplacerat är det socialsekreterarna (barnhandläggare och familjehemssekreterare) på familjehemsenheten som tar över ansvaret för placeringen. Det framkommer att relationen mellan, handläggare på utredningsenheten och handläggare på familjehemsenheten är kortvarig, de samverkar enbart under överlämningen av ärendet. / Placement in foster care is a common intervention when children and young people are not able to have their needs met in their biological family. Foster homes are the most frequent form of placements in community care in Sweden. Children who are placed in a foster home for permanent care and upbringing have the right to a stable and safe care. Despite this, breakdowns occur, which can put the children in another vulnerable situation. The purpose of this qualitative study has been to investigate how social workers work to prevent breakdowns in the care of children that are placed in foster homes. Questions in the study have been: What are the reasons why breakdowns occur? What forms of adequate support reduce the risk of breakdown? In the study, five interviews were conducted with social workers in two medium-sized municipalities in Stockholm. In the analysis, three main themes emerged:  Matching, namely, how well the social workers can match the child with the foster care homes.  Breakdowns and relocations, when the child has to move before the care needs are fulfilled Network homes, the foster homes that care for someone that they know, it can be the child of a friend or a relative. The analyzed empirical evidence has then been interpreted with the help of systems theory and previous research. The study shows that the main causes of breakdowns are a poor match between children and foster homes. It also emerged that placement of a child needs to be done with a holistic perspective where the matching process includes the right type of school, a foster home that understands the mission and the right support from the social workers. In the study, the holistic perspective is synonymous with general systems theory. The study also shows that the social workers in the family home unit are not primarily responsible when it comes to matching family homes and children, it is rather the investigation unit and foster home recruiters in consultation with their managers. The investigation unit is the unit that charts the families and the children's needs. They can also make decisions regarding if the family need other support efforts, such as contact persons or family treatments. If the family is assessed that the other support efforts are not sufficient, they can decide to put the family in foster care. If the foster care is assessed to take longer time the matter gets transferred to the family unit. In cases where a child is judged not to be able to have their needs met in their own home, a decision is made to place them in an emergency home or a family home. When the child is placed in a family home, the idea is that it should be a long-term placement, as the assessment is that more work is required in the family before the child can move home. Most often, the goal is a move home to the family of origin, namely the biological family. When the child is placed in a family home, it is the social workers (child caseworkers and family home secretary) at the family home unit who take over responsibility for the placement.

This study aimed to analyze how the Court of Appeal takes the child's best interest intoaccount when considering a custody transfer decision in favor of the family homeparents. The analysis of this study´s chosen Court of Appeal judgements were codedthrough a thematic analysis to gather recurring patterns in the Court of Appealsestablishment of the child's best interest. Some of the most recurring patterns that thestudy concluded were the child's needs, the child's own will on the basis of age andmaturity, the biological parents adequacy as well as if there had been any functioningaccess between the biological parents and the child during the time of placement in thefamily home. The results were analyzed through the attachment theory as well as antheory of legal interpretation, which led to an understanding of the part attachmenttheory plays in custody cases, both the child's attachment to its biological parents andfamily home parents. The study could also conclude that the interpretation of the child'sbest interest in a legal matter depended on how the child's legal role was considered bythe Court of Appeal. The consideration of the child's best interest were seen to varybetween cases that led to an transfer of custody for the family home parents and caseswhere the custody transfer were rejected, based on what the Court of Appeal consideredthe Child´s best interesest to be in each particular case. / Denna studie syftade till att analysera hur hovrätten beaktar barnets bästa i rättsfall somgäller vårdnadsöverflytt till familjehemsföräldrar. Studiens valda hovrättsdomar analyserades utifrån en tematisk analys Återkommande mönster i hur hovrätten argumenterade för-, och fastställde barnets bästa i sin bedömning eftersöktes. Några av de meståterkommande mönstren tematiserades under rubrikerna barnets behov, barnets egenvilja utifrån ålder och mognad, de biologiska föräldrarnas lämplighet och ett fungerande umgänge under tiden för placering. Resultatet analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt- och ett rättsteoretiskt perspektiv, vilket bidrog till en djupare analys avanknytningens roll i en vårdnadsöverflytt, både barnets anknytning till de biologiskaföräldrarna såväl som till familjehemsföräldrarna. Även framkom det att beroende påhur hovrätten ser barnets roll i en rättslig process, så varierar tolkningen av barnetsbästa. Hur hovrätten beaktade barnets bästa skiljde sig i de domar som kom att leda tillen vårdnadsöverflytt, kontra de domar som kom att leda till ett avslag i frågan om envårdnadsöverflytt på så sätt att det som ansågs vara barnets bästa, skiljde sig från fall tillfall.

The purpose of this thesis is to understand how the Swedish Migration Board and the Social Services interpret the principle of "the best interests ofthe child" based on the specific conditions and tasks of the authorities. The essay strives to deepen the understanding of the street-level bureaucrats'room for action when they interpret and apply the principle of the child'sbest interests, as well as the impact these interpretations can have on thechildren. Scientific research shows that street-level bureaucrats may havelimited room for action when they have to investigate “the best interests of the child”, due to the existing legal framework, which leads to physical orpsychological consequences for the children. This paper will focus on howstreet-level bureaucrats interpret the principle of “the best interests of thechild” and how various legal frameworks of the authorities affect the scopeof action for the social workers. This study is based on nine interviews (fivefrom the Social Services and four from the Swedish Migration Board). It shows the experiences of how these street-level bureaucrats can accommodate the child's best interests in their daily work.