Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring barngruppers storlek i förskolans verksamhet i relation till förskollärares uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i en kommun i Västernorrland, för att på så sätt undersöka förskollärares uppfattningar av barngruppers storlek och vad som påverkar yrkesgruppen i utförandet av förskolans uppdrag. Resultatet visar att förskollärare har svårt att precisera vad de anser att en lagom stor barngrupp är då inte endast antalet barn i gruppen har betydelse för upplevelsen av barngruppens storlek. Det har i studien visat sig, utifrån förskollärarnas uppfattningar, bero på gruppens sammansättning, vilka individer den består av. Studien visar också på att förmåga till organisation och struktur, engagemang och drivkraft hos förskollärarna samt vilket arbetssätt som tillämpas påverkar möjliggörandet av läroplanens uppdrag. Förskollärarna i studien framhåller att det i en för stor barngrupp kan vara svårt att se och möta det enskilda barnet samt ta hänsyn till barnets förutsättningar och behov, vilket försvårar utförandet av uppdraget. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

Barn är sårbara och de behöver därför särskilt stöd och skydd. Att barnets bästa är något som ska tas i beaktande vid alla beslut som rör barn finns därför tydligt stadgat i både nationell och internationell rätt. Ett barn kan enligt svensk rätt inte ha fler än två rättsliga föräldrar. De barn som växer upp med fler än två föräldrar har därför en begränsad rätt till sina sociala föräldrar. Barnets rätt till sina sociala föräldrar aktualiseras framförallt ifall den ena rättsliga föräldern avlider eller om den rättsliga föräldern och den sociala föräldern skiljer sig. Faran är att barnet riskerar att tappa kontakten med en social förälder som betytt mycket under uppväxten. Med begreppet social förälder avses i denna uppsats en person som inte har ett genetiskt eller biologiskt band till barnet, men vars avsikt var att bli barnets förälder redan innan barnet föddes. Personen ska ha fullgjort föräldrafunktionen, det vill säga utövat vårdnadsansvar, under­hålls­­skyldighet och förmyndar­ansvar, allt sedan barnet kom till världen utan att ha några rättsliga förpliktelser. Utifrån nuvarande familjerättsliga reglering kan fyra möjliga alternativ urskönjas för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar. De lösningar som lagstiftningen erbjuder för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar är en möjlighet till umgänge, att utse en social förälder till ny vårdnadshavare ifall ordinarie vårdnadshavare avlider, att genomföra adoption samt att reglera vissa frågor genom avtal. Barn och sociala föräldrar har dock få och föga verkningsfulla juridiska lösningar att använda sig av om problem uppstår. Det finns all­varliga risker för barnet om det skiljs från sin sociala förälder och barnets bästa borde därför vara att ge barnet rätt till alla sina föräldrar. De lösningar som lag­stiftningen tillhandahåller är inte till­räckliga för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar och svensk lagstiftning tillgodoser därför inte barnets bästa på ett tillfreds­ställande vis. Rätten består av en variation av rättsliga normer. Bland de rättsliga normerna återfinns såväl rättsregler som rättsprinciper. Dworkin analyserar i boken ”Taking rights seriously” från 1977 olika rätts­filosofiska problem. Han klassificerar rättsnormer i regler och principer för att sedan bland annat föra fram ”den mest välgrundade teorin”. Enligt Dworkin är en regel en antingen-eller-norm som antingen är tillämplig eller inte tillämplig och en ­princip en mer-eller-mindre-norm vars utmärkande egenskap är att den besitter en dimension av vikt. En fråga som återkommande diskuteras är om barnets bästa ska ses som en regel eller en princip. Barnet bästa är en rättsnorm med en mer-eller-mindre-funktion som besitter en dimen­sion av vikt och ska därför betraktas som en rättsprincip. Principer bygger på värderingar och återfinns på ett djupare plan i rättens struktur och är därmed inte lika föränderliga som regler. Dom­stolar har, enligt Dworkin, möjlighet att tillämpa principer trots att reglerna i ett fall kan vara entydiga. De principer som kan tillämpas av dom­stolarna är de principer som är en del av ”den mest välgrundade rättsteorin”. Vid en avvägnings­situation kan rättsregler underkastas rätts­principer. I dessa fall är det regelns underbyggande principer som får viktas mot andra principer i det aktuella fallet. Det är vid svåra fall som dom­stolarna ska göra denna principavvägning. Frågan om möjlighet till fler än två föräldrar har aktualiserats i en kanadensisk domstol. Domaren resonerade utifrån barnets bästa och menade att barnets bästa måste gå före lag­stiftningens ordalydelse. Domaren anlade ett barnperspektiv i domen och tog sin utgångs­punkt i det enskilda barnets förut­sättningar. Domen var en avvägning mellan olika principer. Prin­cipen om att behandla alla barn lik­värdigt och principen om barnet bästa vägde tyngre än under­byggande principer till de rätts­regler som begränsade antalet rättsliga föräldrar till två stycken. Med stöd av Dworkins teorier om domstolars möjlighet till skönsmässiga avgöranden finns det en öppning för svenska domstolar att besluta om fler än två rättsliga föräldrar om det är för barnets bästa. Om svenska domstolar gör en viktning mellan olika principer och låter principen om barnets bästa ligga till grund för sina beslut om vårdnad och umgänge kan barnets rätt till sina sociala föräldrar skyddas. Sammanfattningsvis har regleringen av barnets rätt till sina sociala föräldrar stora brister. Enligt oss skulle barn kunna få ett bättre skydd genom att domstolar låter principen om barnets bästa väga tyngst för att ge barn rätt till fler än två rättsliga föräldrar. / Children are vulnerable and need special support and protection. Therefore, both national, and international law clearly state that decisions concerning children should be made with respect to the best interest of the child. According to Swedish law, a child may not have more than two legal parents and may therefore have only limited legal right to a social parent. The legal right of a child to its social parent is primarily of concern in the event of death of one legal parent or if the legal parent and the social parent are divorced. There is a risk that the child loses contact with the social parent. The term social parent in this paper is a person without a genetic or biological tie to the child, but whose intention was to become the child's parent even before the birth. The person has completed the expected parental function ever since the birth without any legal obligations. Based on current family law, it is possible to identify four feasible options to protect the child's right to its social parent. These options are the opportunity to attend, to appoint a social parent to a new custodian in the event of death of an ordinary custodian, to conduct adoption and to regulate certain issues by agreement. However, children and their social parents lack effective solutions in case of legal issues. This poses a risks to the child if separated from its social parent and the best interests of the child would be to give the child a right to all of his or her parents. Swedish legislation is, as of today not designed to protect the child's right to its social parent, and does not adequately satisfy the best interests of the child. The laws consists of legal norms such as rules and legal principles. In 1977, Dworkin analyzed different legal-philosophical problems in the book "Taking Rights Seriously". He classifies legal norms as rules or principles in order to advance "a constitutional theory". According to Dworkin, rules are all-or-nothing-norms that are, or are not applicable, and prin­ciples are more-or-less-norms whose characteristic feature is the dimension of weight or impor­tance. In the light of Dworkin, the best interests of the child should be regarded as a legal norm with a more-or-less-function that has a dimension of weight or importance and therefore should be regarded as a legal principle. Principles are value based ​​and therefore on a deeper level in the legal structure with lesser mobility than rules. Judges have, according to Dworkin, the possibility to apply principles in cases even when the rules are seemingly unambiguous. In these hard cases, legal rules may be overruled by weighing the underlying principles of the rule against other principles relevant for the case. The issue of giving a child more than two legal parents has been settled by the Court of Appeal for Ontario in Canada. The judge argued that the best interests of the child was superior to the wording of the legal rule. The judge assumed a child's perspective based on the individual child's prerequisites and argued that the principle of treating all children equally and the best interest of the child had greater importance than the supporting principles of the legal rules limiting the number of legal parents to two. Based on Dworkin's theories on courts' discretion, there is a possibility for Swedish courts to make a ruling on more than two legal parents if it is for the best interests of the child. If Swedish courts, when accounting for different principles, allow the principle of the best inte­rests of the child to be the basis for their decisions on custody and rights of access, the child's right to his social parents can be safeguarded. In conclusion, the regulation regarding the child's right to its social parents has major shortcomings. According to us, children could be protected in court by claiming superiority to the principle of the best interests of the child, thus giving children the right to more than two legal parents.

The purpose of the study is to make preschool teachers’ experiences of the preschool's activities in relation to the best interests of the child visible. The study is based on the method of semi-structured interviews of a total of five preschool teachers.                             The results of the study show how the preschool teachers express the experience that the child should experience safety when they come to and stay in preschool. The preschool teachers describe how the attitude and sensitivity affect the child's opportunities for participation and influence. They express the importance of being present for the child to have influence, to be involved but also to have the opportunity to develop. At the same time, the results show how the preschool teachers expresses that it can be challenging to be sensitive to the child's expressions and feelings and not what the guardian thinks is the child's best interest in preschool. Furthermore, the results show how the reflection time varied among the preschool teachers and their experiences of more and less reflection time. What is prominent in the result is the preschool teachers' attitude towards the youngest preschool children. Some of the preschool teachers express the experience of working in a young children's department and how it includes that the youngest children have a harder time expressing themselves and having their own opinion. / Studiens syfte är att synliggöra förskollärarens upplevelser kring förskolans verksamhet i förhållande till barnets bästa. Till grund för studien ligger metoden semistrukturerade intervjuer av totalt fem förskollärare.                              Studiens resultat visar hur förskollärarna uttrycker upplevelser av att barnet ska uppleva tryggheten när de kommer till och vistas i förskolan. Förskollärarna beskriver hur förhållningssättet och lyhördheten påverkar barnets möjligheter till delaktighet och inflytande. De uttrycker vikten av att vara närvarande för att barnet ska få inflytande, vara delaktig men också för att få möjlighet att utvecklas. Samtidigt visar resultatet hur förskollärarna uttrycker att det kan vara utmanande att vara lyhörd för barnets uttryck och känslor och inte vad vårdnadshavaren menar är barnets bästa i förskolan. Vidare visar resultatet hur reflektionstiden varierade bland förskollärarna och deras erfarenheter av mer eller mindre reflektionstid. Det som är framträdande i resultatet är förskollärarnas förhållningssätt till de yngsta förskolebarnen. Enstaka förskollärare uttrycker erfarenheten av att arbeta på yngrebarnsavdelning och hur det innefattar att de yngsta barnen har svårare att uttrycka sig och ha en egen åsikt.

The aim of this study was to understand which factors that lay the foundation for social workers’ custody investigations and the judges’ decisions in custody disputes. Additionally, it was to examine the social workers’ and the judges’ views on children’s’ rights in this process. The study was based on qualitative research where six semi-structured interviews were conducted. Four social workers and two judges working with custody- investigations, and disputes were interviewed. The analysis consists of two key concepts: the concept of discretion and child sociology. The result shows that judges and social workers experience difficulties with interpreting the best interest of the child, that there are different perceptions about when lone and joint custody should be considered and how to best design the rights of access. A common consensus among the interviewees with regards to the best interest of the child, is that each situation requires an individual interpretation while considering necessary safety aspects. Social workers’ statements tend to dominate how the best interests of a child is defined in a judge’s decision. Both professions find ways to accommodate the best interests of the child, even though it does not always turn out ideal. There is a strong believe that the child’s voice is governing the decision, even though our study shows that it is not always considered in the custody investigations nor in court.

Syftet med studien har varit att undersöka hur barnets åsikter kommer till uttryck i familjerättens utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge och på vilket sätt barnet görs delaktigt. Studiens empiri bestod av tolv vårdnadsutredningar som ingick som aktbilagor från domstolsbeslut från en större tingsrätt under mitten av 2020. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ innehållsmetod. Analysen av empirin gjordes med hjälp av Harts (1992) delaktighetsstege kombinerat med ett barndomssociologiskt perspektiv. Studien visar att barn oftast är delaktiga i en ganska låg nivå utifrån Harts (1992) delaktighetsstege. Barn begränsas av att delaktigheten sker genom vuxna på olika sätt eller att barn själva kan välja att inte vara delaktiga och därmed visa aktörskap. Studien visar också att vuxna spelar en stor roll för att möjliggöra för barn att vara delaktiga. Det är de vuxna som beslutar om delaktighet. Vidare visar studien att familjerättsutredaren i många fall går efter barnets vilja, antingen att det har framkommit i samtal med barnet eller att barnets åsikt har framkommit på annat sätt. / The aim of the study was to investigate how the child's views are expressed in family court investigations concerning custody, residence, and access. The empirical material of the study consisted of twelve custody investigations included as case files from court decisions from a major district court in mid-2020. The material was examined using a qualitative content method. The analysis of the empirical data was conducted using Hart's (1992) participation ladder combined with a childhood sociology perspective. The study shows that children are usually involved at a rather low level according to Hart's (1992) participation ladder. Children are limited by the fact that participation is done by adults in different ways or that children themselves can choose not to participate and thus show agency. The study also shows that adults play a major role in enabling children to be involved. It is the adults who decide on participation. Furthermore, the study shows that in many cases the family court mediator follows the child's wishes, either expressed in discussions with the child or the child's opinion expressed in other ways.

Compulsory care of a child is one of the most intrusive interventions that can be made in a child's life, but a protective task that social services have been obliged to carry out. In the case of compulsory care of a child, the social secretary is faced with a number of different difficulties and dilemmas that can be linked to coercion in LVU legislation and consideration of the child's best interests. The aim of this qualitative study is to investigate social workers, in social services' child and family investigation, experience of how the child's best interests are taken into account in LVU processes och what thoughts and ethical dilemmas arise for social workers in connection to the LVU process in the meetings with children and parents, and also how can this be understood in relation to their professional role. By using an interview based qualitative method, this study strives to reach a deeper understanding of social workers' experience of the subject matter. The results of this study shows that the experience of the child's best interests is a concept that social workers must constantly define and describe as situational, based on the child's situation. A common description of the child's best interests is that it is a concept that needs a definition and frame of reference, as the lack of a definition makes it more difficult for social workers to consider what is in the child's best interests. This study reaches the conclusion that social workers experience the LVU process to be harmful to the relationship between both children and parents, and parents and social services. Based on this, the social workers felt that it was a huge ethical dilemma to use LVU, as the implementation of the LVU law was both emotionally stressful and comes with its limitations. This despite knowing that LVU should function as a protection for the child and its best interests.

Det här är en kvalitativ studie där yrkesverksamma poliser som arbetar med unga lagöverträdare och barn och unga med ett normbrytande beteende intervjuades. Det genomfördes en semistrukturerad intervju och en fokusgruppsintervju. Intervjuerna genomfördes i en större stad i Sverige. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet. I resultatet framkommer det att barnets bästa genomsyrar polisens arbete oavsett om de möter unga lagöverträdare, målsäganden eller vittnen. Brottsprevention och samverkan är också ett viktigt inslag i ungdomsgruppens arbete utöver utredningsarbetet. En av studiens viktigaste slutsatser är att samverkan mellan ungdomsenheten, socialtjänst och skolan tidigare har varit bristfällig. Samverkanssvårigheterna bestod till stor del av en defensiv sekretesstolkning från socialtjänstenssida samt att skolan och polisen inte hade en nära samverkan gällande det brottspreventiva arbetet gällande barn och unga.

The purpose of this essay is to create an understanding of how social workers work to ensure that the best interest of the child is achieved in custody disputes. The essay is based on seven semi-structured interviews with practicing social workers working with family law. The gathered material was analyzed using a thematic analysis method. The results of the study show that working with the best interest of the child in mind, using a child´s perspective, is complex and difficult. One of the reasons why it is difficult is that there is no exact definition of what “the best interest of the child” is and how it should be realised by the social worker since the concept should be assessed and applied individually every single time. All of the respondents states that the investigation is imbued by the wellbeing of them say that ultimately the child´s best interest is not what is valued the most in the investigation. The material shows that all the respondents are aware that the children’s perspective should be prominent during the entirety of the investigation. It is a common goal amongst the respondents to always work with the children’s perspective in mind, to ensure the best interest of the child.

The present study investigated the incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child into Swedish law through an examination of the juridical difficulties in the state and municipalities. The study employed three methods: Qualitative content analysis, juridical method, and a semi-structured interview. The results show that the incorporation alone is not sufficient but is a project that needs continuous efforts to have thorough effects on children’s rights. As the phrasing of the Convention is vague it results in difficulties in exercising the rights, especially regarding the best interest of the child. Furthermore, the Swedish law prohibits children under 18 years old to bring an action to court in certain issues such as migration cases. Additionally, as Sweden has not ratified the third optional protocol of the Convention regarding the right to seek justice from the Committee on the Rights of the Child in case of a violation of rights on a national level, this further limits children to exercise their rights. On the municipal level, dissemination of information and knowledge regarding the Convention, cooperation between municipal bodies and the government, commitment for change, and access to adequate resources are all important tools for the implementation.

Studiens övergripande syfte är att studera hur domstolar hanterar barns delaktighet i domar genom att analysera hur barns åsikter beaktas i domar, om barnets ålder har någon betydelse i beslut samt hur barnets bästa motiveras i umgängesfrågor. Studien baseras på 21 domar, från år 2023, framtagna från hovrätterna i Sverige. I de 21 olika domarna behandlas umgänge, ålder, barnets bästa och barnets åsikter. Studiens analysmetod är riktad innehållsanalys, förutbestämda kategorier som skapats utifrån studiens frågeställningar har varit som stöd i analysen. Slutsatserna i studien är att barns åsikter är underrepresenterade i domarna samt att barns åsikter ges liten vikt i domsluten. Slutsatserna visar även att det görs standardiserade bedömningar kring vad som är barnets bästa, trots att bedömningarna ska vara individuella. Samtidigt anses det av domstol att barnets bästa är att ha umgänge med båda föräldrarna, även om det går emot barnets åsikt. Studiens resultat visar att åldern har liten betydelse i om barnets åsikter beaktas av domstolarna. Tidigare forskning hävdar dock att ålder har en avgörande betydelse i om barnets åsikt beaktas eller inte. Studiens resultat visar att barn under sex år inte får sina åsikter dokumenterade i domarna, är barnet över sex år finns en ökad chans att åsikterna dokumenteras i domarna.